För att sjuksköterskornas utbildning ska motsvara kraven som hälso- och sjukvården ställler, behöver den kompletteras med en allmän tjänstgöring (AT). Precis som för läkarna bör legitimationen för sjuksköterskorna utfärdas först efter genomgången AT. Det skriver riksdagsledamoten Margareta Cederfelt (M), själv sjuksköterska, i ett svar på tisdagens debattartikel.
Bristen på sjuksköterskor, framför allt specialistutbildade sjuksköterskor blir alltmer kännbar för hälso- och sjukvården. Bristen blir än mer kännbar när 40-talisterna går i pension. Sjukhusdirektör Birgir Jakobsson och verksamhetschef Barbro Fridén (DN Debatt 20/7) tar upp den angelägna frågan om hur försörjningen av sjuksköterskor skall kunna tillgodoses i dag och i morgon. Deras slutsats om att akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen leder till behov av en verksamhetsförlagd klinisk utbildning är en bricka i pusslet, men löser inte allt.
Akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen är tvärtom positiv i det långa perspektivet. Att återgå till forna tiders sjuksköterskeutbildning är inget alternativ för att lösa dagens bemanningsproblem.
Behovet av introduktion på arbetsplatsen är en sak och det komplexa lärandet för att utvecklas till en fullvärdig sjuksköterska något helt annat. Historiskt har sjuksköterskestudenten genomgått utbildningen, erhållit legitimation direkt och varit redo att börja arbeta från dag ett på arbetsplatsen. I bästa fall har arbetsgivaren erbjudit en kort introduktion. Att detta inte längre fungerar är uppenbart för allt fler.
För att sjuksköterskornas utbildning skall motsvara de krav som hälso- och sjukvården och samhället ställer behöver deras utbildning kompletteras med en allmän tjänstgöring (AT). Eftersom sjuksköterskans och läkarens kompetens skiljer sig åt bör AT för sjuksköterskor utformas annorlunda. Gemensamt bör vara att legitimationen utfärdas först efter genomgången AT.
Tillgången på specialistsjuksköterskor är en annan fråga eftersom det handlar om vidareutbildning av kliniskt erfarna sjuksköterskor. Läkarna har utformat ett vidareutbildningsprogram som har visat sig lyckosamt och som kan ge viktiga ledtrådar till hur specialistutbildningen av sjuksköterskor kan utvecklas till att bli en integrerad del i kompetensutvecklingen.
Jag har under flera år i Sveriges Riksdag väckt motioner om att införa AT för sjuksköterskor. Dagens debattartikel visar att behovet av AT är reellt. Jag avser att fortsätta arbeta för såväl AT som reformerad specialistutbildning för sjuksköterskor också efter höstens val.
Dagens patienter ställer, med rätta, allt högre krav på hälso- och sjukvården och dess medarbetare. För att hälso- och sjukvården skall klara av att leva upp till kraven och erbjuda en säker omvårdnad och medicinsk behandling behöver utbildningssystemen revideras.