DN Debatt

”Inga direkta behov finns av kraftigt höjda skatter”

Håkan Juholt och Tommy Waidelich: Vårt budskap är tydligt – jobben går först i Socialdemokraternas ekonomiska politik! Vi kommer att se över skattesystemet för att skapa fler jobb och konkurrenskraftiga villkor för näringslivet. Men det finns små möjligheter och heller inga direkta behov av att kraftigt höja eller sänka skatterna. Hög tillväxt, fler i arbete samt effektivisering och omprioriteringar inom statsbudgeten skapar goda möjligheter för nya investeringar. Långtidsarbetslösheten har förvärrats av regeringens politik. Vi vill pröva idén med så kallade välfärdsjobb, sänka A-kasseavgifterna och studera förslaget om en bonus till kommuner som lyckas minska det ofrivilliga deltidsarbetet i välfärden, skriver S-ordföranden och partiets nya ekonomisk-politiska talesperson.

Målet med Socialdemokraternas ekonomiska politik är full sysselsättning. Det reformutrymme som växer fram bör användas klokt. Sverige behöver en politik för fler i arbete.

Hösten 2008 kollapsade de globala finansiella marknaderna. Finanskrisen orsakades av globala obalanser och en bristfällig reglering.

Sverige drabbades inte så hårt av kollapsen på de finansiella marknaderna, men väl av den ekonomiska kris som följde. En viktig orsak är vårt exportberoende. Men det är också av därför som vi i dag återhämtar oss snabbare.

Finanskrisen har demonstrerat betydelsen av starka ekonomiska finanser. Överskott i goda tider är en förutsättning för en aktiv politik i lågkonjunktur. Vi hade aldrig klarat krisen lika bra om vi inte hade sanerat statsfinanserna efter 90-talskrisen.

Ramverket med utgiftstak i statsbudgeten och överskottsmål för den offentliga sektorn är en styråra för den ekonomiska politiken. Vi kommer aldrig att tumma på grunderna för en ansvarsfull ekonomisk politik.   

Sverige har i dag hög tillväxt. Men det råder fortfarande massarbetslöshet. 400.000 svenskar, omkring åtta procent av arbetskraften, är arbetslösa. Paradoxalt nog växer arbetskraftsbristen samtidigt som så många går arbetslösa. Det är ett resultat av att de arbetslösa saknar tillräckliga kvalifikationer för att ta de nya jobben.

Den försämrade matchningen på arbetsmarknaden gör att obalanserna i ekonomin växer. Svårigheterna att hitta rätt arbetskraft för företagen pressar upp löner och priser. Riksbanken, vars främsta uppgift är att värna prisstabilitet, tvingas därför höja räntan i förtid. Det drabbar ofta den enskildes hushållsekonomi hårt.

I valet 2006 pekade Moderaterna på ett viktigt samhällsproblem – den oacceptabelt höga arbetslösheten och det stora utanförskapet. Men den förda borgerliga ekonomiska politiken har inte fungerat. Tvärtom har delar av politiken försämrat arbetsmarknadens funktionssätt. Möjligheterna för den enskilde att gå från arbetslöshet till anställningsbarhet har minskat. Arbetslösheten är i dag högre och utanförskapet djupare än vid regeringsskiftet 2006.

Sverige behöver en politik för fler i arbete. Då förbättras möjligheterna att pressa tillbaka barnfattigdomen och investera i kunskap. Det reformutrymme som växer fram måste användas klokt. Nu presenterar vi några principer som ska vägleda utvecklingen av vår politik för full sysselsättning:

1. Investera i Sveriges konkurrenskraft.
Sverige behöver investeringar i ökad produktivitet och global konkurrenskraft. Så skapar vi ett samhälle där våra barn kan leva ett rikare och tryggare liv än tidigare generationer haft möjlighet till.

De flesta av framtidens jobb växer fram i tjänstesektorn. Det krävs investeringar i forskning och utbildning som ökar förädlingsvärdet inom de växande tjänstebranscherna. Hela tjänstesektorns potential måste tillvaratas. Vi behöver en modern näringspolitik med stabila villkor för basindustrin. Investeringar i ny klimatsmart teknik skapar nya jobb.

För att våga investera behöver företag såväl som hushåll långsiktiga och stabila ekonomiska villkor. Vi kommer att ta initiativ till en översyn av skattesystemet för att skapa konkurrenskraftiga villkor för näringslivets tillväxt. Skatternas utformning är en viktig del i en politik för fler jobb.

Det finns små möjligheter och heller inga direkta behov av att kraftigt höja eller sänka skatterna. Hög tillväxt, fler i arbete samt effektiviseringar och omprioriteringar inom statsbudgeten skapar goda möjligheter för nya investeringar.

2. Stärk kvaliteten i utbildningssystemet.
Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass, där vi konkurrerar med kunskap – inte låga löner. Den bästa vägen till ett välavlönat jobb är god utbildning. I dag halkar den svenska skolan efter. Elevernas kunskaper i matematik och i naturvetenskap har försämrats.

För att förbättra resultaten i skolan måste vi satsa på lärarna. Läraryrkets status behöver stärkas liksom karriärmöjligheterna inom skolan. Kvaliteten inom hela utbildningssystemet behöver stå i fokus. Det krävs inte minst en ökad kvalitet på de yrkesinriktade gymnasieutbildningsprogrammen.

3. Nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet.
Grunden för att bryta den höga svenska ungdomsarbetslösheten är en gymnasieskola som fungerar. Utbildningen behöver knytas närmare yrkeslivet.

I dagens moderna ekonomi behöver alla unga ha en gymnasieutbildning. Antalet unga som skaffar sig en eftergymnasial utbildning – från högskola till KY-utbildningar – måste öka. Sverige blir ett starkare land om högskolan står öppen för alla.

Arbetslösa ungdomar ska mötas av aktiva insatser.

4. Bryt utanförskapet.
En av tre arbetslösa är långtidsarbetslösa. Risken är stor att dessa slås ut permanent i ett utanförskap.

Långtidsarbetslösheten har förvärrats av nedskärningarna inom arbetsmarknadsutbildningen. I stället för effektiv utbildning har regeringen satsat på jobbcoacher som ibland erbjuder kristallterapi. Det är inte seriöst.

De arbetslösa behöver rustas för de lediga jobben. Det behövs satsningar på kvalificerad arbetsmarknadsutbildning av god kvalitet inom yrken där det i dag råder brist på yrkeskunnigt folk.

Men långtidsarbetslösheten och det växande utanförskapet kan inte endast lösas med utbildning. Det krävs investeringar i en utvidgad arbetsmarknad där människor kan bidra på sina egna villkor.

SNS  Konjunkturråd (SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) har presenterat en idé om en satsning på så kallade välfärdsjobb. Långtidsarbetslösa ska utföra viktiga jobb inom välfärden som inte utförs i dag. SNS idé är väl värd att prövas och utvecklas på ett sätt som fungerar inom ramen för en socialdemokratisk ekonomisk politik.

5. Gör det mer lönsamt att arbeta.
Ska Sverige nå målet om full sysselsättning måste ekonomin utvecklas så att det lönar sig bättre att arbeta.

I dag tvingas vissa yrkesgrupper, ofta lågavlönade, att betala cirka 400 kronor i månaden för att vara med i a-kassan. Den höga avgiften gör det mindre lönsamt att arbeta. Avgiften bör sänkas.

Den ofrivilliga deltidsarbetslösheten kostar samhället mycket stora resurser. Ett förslag kan vara att staten ger en bonus till de kommuner som lyckas minska det ofrivilliga deltidsarbetet i välfärden.

Sverige behöver större arbetsregioner som bidrar till fler jobb och höjda löner. Då krävs en god infrastruktur som gör det mer lönsamt att pendla till sitt arbete. Sverige behöver investeringar i såväl vägar som järnvägar.

I dag presenterar vi några första viktiga steg för att fler ska kunna komma i arbete. Tuffa prioriteringar kommer att krävas. Vi kommer att återkomma med fler förslag för fler i arbete. En del i detta är den skatteöversyn som vi nu sjösätter, där syftet är att främja företagande och jobb. Vårt budskap är tydligt: Jobben går först!

Håkan Juholt
partiledare (S)
Tommy Waidelich
ekonomisk-politisk talesperson (S)