”Inga fler högskolor får bli universitet”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Besked från Lars Leijonborg: Regeringen avslår ansökningarna från de högskolor som vill uppgraderas till universitet. Det är inte aktuellt med några nya universitet enligt den proposition om ­forskarutbildningen som regeringen lämnar till riksdagen i dag. De ansökningar från flera högskolor som ­skickats in kommer att avslås. Det är ­viktigare att de forskningsmiljöer som redan finns får bättre möjligheter att konkurrera än att skapa ett femtonde och kanske ett sextonde ­universitet. För att ytterligare skärpa konkurrensen och förstärka forskningens kvalitet kommer det också att bli möjligt att ett universitets examensrätt dras in, skriver ­­högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.

Besked från Lars Leijonborg: Regeringen avslår ansökningarna från de högskolor som vill uppgraderas till universitet. Det är inte aktuellt med några nya universitet enligt den proposition om ­forskarutbildningen som regeringen lämnar till riksdagen i dag. De ansökningar från flera högskolor som ­skickats in kommer att avslås. Det är ­viktigare att de forskningsmiljöer som redan finns får bättre möjligheter att konkurrera än att skapa ett femtonde och kanske ett sextonde ­universitet. För att ytterligare skärpa konkurrensen och förstärka forskningens kvalitet kommer det också att bli möjligt att ett universitets examensrätt dras in, skriver ­­högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.

Få uppgifter är viktigare i vår tid än att vässa kvaliteten i utbildningen och forskningen. Det gäller även i lågkonjunktur. Det är intressant att notera att de båda företag i Sverige som satsat i särklass mest på forskning genom åren, AstraZeneca och Ericsson, så här långt stått emot krisen relativt väl. För både länder och företag gäller att de som haft ork att hålla fast vid långsiktiga investeringsprogram på kunskapsområdet i både upp- och nedgångar ofta får nytta av det.

Kunskapspolitiken är ett av alliansregeringens viktigaste reformområden. I en proposition som läggs till riksdagen i dag vidtar vi ytterligare några viktiga åtgärder för att höja kvaliteten inom utbildning och forskning.

Annons:

Bakgrunden är att den högre utbildningen i Sverige har byggts ut kraftigt. Antalet studenter är nu ungefär dubbelt så stort som i början av 1990-talet. De allra senaste åren har kurvan planat ut för att det inte funnits sökande till de platser som inrättats.

Regeringen följer söktryckets utveckling månad för månad, men än så länge kvarstår bilden att dimensioneringen totalt sett är tillräcklig, trots krisen. Det finns fortfarande tusentals tomma platser och de bedömningar som kom in till departementet förra veckan tyder på fortsatt överskott. Med några få undantag klarar våra universitet och högskolor också att fylla arbetsmarknadens behov.

Nej, problemet är inte kvantiteten utan kvaliteten. Det är där vi har problem och det är där kontrasten mot institutioner i en del andra länder är som störst. Jag har besökt universitet och forskningsanläggningar på många håll i världen. Lika sant som det är att Sverige fortfarande är en framstående vetenskapsnation är det att vi nu utmanas av välfinansierade och välutrustade akademiska miljöer i främst USA och Asien. Ingen ska tvivla på att det råder en stenhård konkurrens. Många universitet tävlar om de viktigaste forskningsgenombrotten, de bästa forskarna, de duktigaste lärarna och de mest begåvade studenterna.

Sverige måste hävda sig bättre i den konkurrensen. Därför har vi inte råd med dåliga forsknings- och undervisningsmiljöer. Vi behöver miljöer som matchar och ibland överglänser de bästa i världen. Topparna i högskolelandskapet måste bli fler och dalarna färre.

För att lyckas med det arbetar vi längs många spår: större forskningsanslag, ökad självständighet för lärosätena, kvalitetssatsningar, mer samverkan med näringslivet, bättre villkor för externa bidragsgivare, kvalitetsdrivande anslagssystem, uppmuntran av tvärvetenskaplighet och byggandet av supermodern infrastruktur för forskning, som ESS i Lund.

Dagens proposition tar itu med några problem som länge hämmat den akademiska utvecklingen i vårt land. De ska läggas till de förslag som kom redan i forsknings- och innovationspropositionen i höstas.

Högskolor och universitet förs samman i ett och samma finansieringssystem. Den gamla tanken att forskning bara bedrivs på universitet begravs definitivt. Kvaliteten blir avgörande. Bra forskning ska stödjas, var den än bedrivs. Alla lärosäten, högskolor såväl som universitet, får samma basresurs per student till forskning. Högskolorna får en viktig och definierad roll i systemet som högkvalitativa akademiska miljöer med både utbildning och forskning, där nyckeln till framgång ligger i profilering. Högskolorna kan genom att profilera sig och koncentrera sina resurser uppnå en kvalitet som i sin tur leder till mer resurser.

Systemet för utvärdering av kvalitet i utbildning blir också gemensamt. Det innebär att högskolor som profilerar sig på ett område och där når hög kvalitet ska kunna få rätt att examinera doktorer. Det bredare och luddigare begreppet ”vetenskapsområde” utmönstras däremot, eftersom det givit några lärosäten examensrätt på områden som varit så breda att kvaliteten på ett antal delområden faktiskt aldrig kvalitetsgranskats.

En annan konsekvens av det gemensamma kvalitetssystemet blir att ett universitets examensrätt på ett visst område kan dras in. Den möjligheten har inte funnits hittills. Också detta blir en tydlig kvalitetssignal och kommer kanske att medföra en del obehagliga uppvaknanden för universitet som tagit examensrätten för given.

Den avgörande skillnaden mellan ett universitet och en högskola – och det som motiverar att de båda begreppen behålls – är bredden och statsmakternas finansiella åtagande. Ett lärosäte som av statsmakterna utpekats som universitet ska ha avsevärt större möjligheter att utbilda och forska över ett brett fält. Det innebär inte att de kan avstå från att göra strategiska prioriteringar, men de kommer att kunna göra både fler och större satsningar än en högskola kan göra.

De lärosäten som blivit universitet har också fått kraftiga resursförstärkningar. Som exempel kan nämnas att de fyra högskolor som blev universitet i slutet av 90-talet sedan dess fått sina forskningsanslag höjda med över 500 procent. Uppsala universitet, exempelvis, har under samma tid fått sina anslag höjda med 75 procent. Det hindrar inte att de fyra yngsta universiteten ändå anser sig missgynnade, eftersom deras absoluta nivå fortfarande är lägre än de äldres.

Sverige har nu fjorton universitet. Det är mycket för ett land med nio miljoner innevånare. Det speglar en hög ambition på det akademiska området, men enligt regeringens uppfattning är det inte oproblematiskt att gå vidare och höja antalet ytterligare.

Möjligheten att få egen forskarutbildning, liksom förhoppningen om den nämnda resursförstärkningen, har inneburit att några ytterligare högskolor vill bli universitet. Regeringen har ärvt flera sådana ansökningar från den socialdemokratiska regeringen.

Regeringen ger i propositionen besked om att vi inte kommer att bifalla de ansökningarna. Ska begreppet universitet vara meningsfullt måste det stå för en sådan resursbas att lärosätet har förutsättningar att utveckla och bibehålla ett bredare utbud av excellenta forskningsmiljöer av hög internationell klass.

Om forskningsanslagen i framtiden skulle öka ännu mer än i den senaste forsknings- och innovationspropositionen finns betydande möjligheter att expandera forskningen vid de befintliga lärosätena. Enligt rege­ringens bedömning är det viktigare att de befintliga miljöerna får bättre möjligheter att konkurrera än att skapa ett femtonde och kanske sextonde universitet. Det är alltså inte aktuellt med nya universitet och de ansökningar som ligger kommer att avslås.

Vi menar att den möjlighet vi nu öppnar för högskolor
•  att få examensrätt för doktorer inom ett profilområde
•  att själva kunna öka sina forsknings­anslag genom att nå hög kvalitet
tillgodoser de önskemål som varit avgörande när de arbetat med sina universitetsansökningar.

Det finns naturligtvis inget som hindrar regeringen eller riksdagen från att i framtiden göra bedömningen att särskilda resurser ska satsas på att bygga ut något eller några lärosäten till universitet. Ett sådant ställningstagande bör dock enligt regeringens mening vara en del av en långsiktig utbildnings- och forsknings­politisk bedömning.

Jag är övertygad om att denna nya ordning, som ger både högskolor och universitet spännande utmaningar och samtidigt erkänner behovet av kraftsamling, ger Sverige som nation de bästa möjligheterna att nå framgång i en värld där kunskapskonkurrensen blir allt tuffare.

Lars Leijonborg

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

BildspelDN500
Foto: Henrik Montgomery, Roger Turesson

 DN firar 150 år. Se bilderna från den stora festen i Stadshuset här.

JoeCocker500
Foto: Örjan Björkdahl

 Brittiske sångaren blev 70 år. Bekräftas av skivbolaget Sony Music.

Annons:
Glasgow500
Foto: Danny Lawson/AP/PA

 Sopbil rände in bland fotgängare i Glasgow. Sex döda – flera skadade. 11  8 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 På skattebetalarnas bekostnad. Mat för drygt 600 deltagare på riksmötet. 44  13 tweets  31 rekommendationer  0 rekommendationer

Stadshuset144
Foto: Alexander Mahmoud
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: