Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Inga skattesänkningar de närmaste två åren”

Finanspolitiken 2015 och 2016. Nu ställer vi om från krisårens stimulanser till en politik där alla reformer ska vara fullt finansierade. Utrymme för reformer skapas genom utgiftsminskningar och skattehöjningar. De kommande åren väntas arbetslösheten minska, skriver Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

Jobben är vår viktigaste fråga. Det är jobben som lägger grund för allt vad vi vill göra med Sverige. När fler får jobb kan fler stå på egna ben, försörja sig själva och forma sina egna liv.

Tack vare Sveriges starka offentliga finanser har alliansregeringen kunnat genomföra kraftfulla åtgärder för att jobben ska bli fler och välfärden värnas, trots en svår finanskris. Vi har haft goda skyddsvallar, och det är centralt för ett litet öppet land som Sverige. Det är också en viktig förklaring till att Sverige har klarat krisen bättre än de flesta jämförbara länder. Under tidigare krisförlopp har Sverige ofta utvecklats sämre än andra jämförbara länder, med fallande sysselsättning och arbetskraftsdeltagande samt en långsam och trevande återhämtning. Nu är utvecklingen i Sverige i stället mer positiv än i andra länder: Högre tillväxt, bättre reallöneutveckling, växande arbetskraftsdeltagande och 200.000 fler sysselsatta i dag, jämfört med 2006.

Grunden för att vi ska kunna föra en politik för fler jobb är att vi har rätt politik för ekonomin. Den budget vi lade i höstas utformades efter behovet att stimulera ekonomin och stötta jobben. När vi lägger upp finanspolitiken för de kommande åren är utgångspunkten att vi nu ser ett skifte, en ny fas. De kommande åren väntas resursutnyttjandet gradvis normaliseras, sysselsättningen öka och arbetslösheten minska. Vi måste samtidigt alltid vara medvetna om riskerna för bakslag.

När ekonomin börjar stabiliseras är det rimligt att offentliga finanser stärks. Därför bör finanspolitiken, från och med 2015, inriktas på att säkerställa att återhämtningen blir stabil och varaktig, att den kommer fler till del och att dagens underskott gradvis vänds till balans och överskott. Den inriktningen menar vi moderater tryggar Sveriges starka position. Den är också bäst för jobben.

Om vi ska klara av att föra tillbaka offentliga finanser till överskott, i linje med målet på en procent av BNP, kommer det att krävas en fortsatt ansvarsfull politik. Vi vill nu vara öppna och tydliga med hur återgången till överskott ska se ut, när läget i ekonomin förbättras och jobben blir fler. Det är nu överskottsmålet prövas, att vi i goda tider tar ansvar för att spara i ladorna. Det är så vi upprätthåller trovärdigheten för de offentliga finanserna. Därför redovisar vi nu tydligt Moderaternas prioriteringar, vår syn på hur finansieringen ska gå till och hur vår fortsatta finanspolitik kommer att se ut.

Vi vill fortsätta utbilda arbetskraften genom reformer för mer kunskap, för bättre och tidigare stöd till elever och för att lärare och rektorer ska kunna göra ett ännu bättre jobb. Vi vill göra mer för att öka jobbchanserna för de människor som står längre bort från arbetsmarknaden. Vi vill också ytterligare stärka den svenska konkurrenskraften. I takt med att den internationella konkurrensen hårdnar, när allt fler länder träder in på världsmarknaden, är det viktigt att Sverige hänger med. Vi måste också fortsätta arbetet med att riva ned handelshinder, för att svenska företag lättare ska kunna exportera sina varor. Det är bara genom goda förutsättningar för utbildning, jobb, företagande, entreprenörskap och handel med omvärlden som Sverige kan fortsätta gå i rätt riktning.

Alla våra reformer i närtid kommer att behöva vara fullt finansierade, krona för krona. Därmed sker en omläggning av finanspolitiken från krisårens stimulanser – med långsiktigt riktiga skattesänkningar och utgiftsökningar. Vi kommer därför inte att föreslå skattesänkningar för budgetpropositionerna 2015 och 2016. Hur snabbt återgången till balans och överskott bör ske avgörs av hur ekonomin och jobben utvecklas. Går återgången alltför snabbt riskerar återhämtningen att strypas. Går den mer långsamt riskerar det att medföra att våra skyddsvallar blir alltför små när nästa kris kommer.

Finansieringen av våra reformer kommer i stället att ske genom så väl omprioriteringar som genom utgiftsminskningar och skattehöjningar. Det är inte aktuellt med några skattehöjningar på jobben, eftersom det skulle hota en stabil återhämtning och jobbens framväxt. I stället handlar det om att motverka skattefusk och skatteplanering, men också öppna upp för höjningar av vissa punktskatter, som alkohol och tobak, och att bredda skattebaser.

Regeringens ansvarsfulla finanspolitik före och under krisen har inneburit att Sverige är ett av få länder som kunnat föra en politik som stärkt tillväxten genom hela den ekonomiska nedgången, och samtidigt säkrat ordning och reda i de offentliga finanserna. Stärkta drivkrafter till arbete genom sänkta skatter på jobb. Bättre konkurrensvillkor och möjligheter för företagen att anställa. Kraftiga satsningar på forskning och utbildning, liksom på väg och järnväg. Högre tillväxt och en växande ekonomi har tillsammans med bevarad utgiftskvot inneburit ökade resurser till välfärden.

Tillsammans med temporära åtgärder har våra långsiktiga reformer stimulerat ekonomin och hållit uppe efterfrågan. Vi har skyddat våra jobb och vår välfärd genom de skyddsvallar som Alliansregeringen och den föregående regeringen byggt upp, och genom tillfälliga och begränsade underskott under krisen för att stötta ekonomin. Den här politiken är också förenlig med ramverket för finanspolitiken. Den har fått brett stöd av såväl svenska som internationella bedömare; Finanspolitiska rådet, Internationella valutafonden (IMF), OECD samt EU-kommissionen.

Sveriges offentliga finanser är efter sju krisår fortsatt starka. Sverige väntas som enda land i EU ha lyckats sänka statsskulden mellan 2006 och 2014, från 45 ned till 42 procent av BNP. Det är den starkaste utvecklingen och det är den lägsta skuldnivån bland jämförbara länder. I jämförelse har den genomsnittliga skulden i EU under denna period ökat, från 60 till 90 procent av BNP.

Tack vare att Sverige har haft ordning och reda i de offentliga finanserna har Alliansregeringen genom finanskrisen kunnat föra en politik för jobb, med bibehållet förtroende för de offentliga finansernas hållbarhet. När vi nu möter ett skifte i ekonomin är det viktigt att vi fortsätter på den ansvarsfulla vägen. Vi ska säkerställa återhämtningen och gradvis vända de offentliga finanserna till balans och överskott. Så stärker vi skyddsvallarna inför nästa kris. Så lägger vi grund för att jobben ska bli fortsatt fler. Tillsammans med fullt ut finansierade reformer för att utbilda arbetskraften, tar vi nu fortsatt ansvar och tryggar jobben och välfärden.