Klimatet

”Ingen effekt av att Sverige går före i klimatpolitiken”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Förebilder utan verkan. Inte sällan heter det att mindre länder som Sverige bör ta ledningen och ensidigt föra en mer ambitiös klimatpolitik. Tanken är att andra länder ska ta efter. Men inom beteendevetenskapen saknas i stort sett stöd för en sådan effekt. Att länder går före påverkar inte heller sannolikheten att uppnå ett heltäckande klimatavtal. Även effekten av ett högre svensk utsläppspris än internationellt – till exempel via en hög allmän koldioxidskatt – riskerar att gå förlorad, skriver Michael Hoel.

Förebilder utan verkan. Inte sällan heter det att mindre länder som Sverige bör ta ledningen och ensidigt föra en mer ambitiös klimatpolitik. Tanken är att andra länder ska ta efter. Men inom beteendevetenskapen saknas i stort sett stöd för en sådan effekt. Att länder går före påverkar inte heller sannolikheten att uppnå ett heltäckande klimatavtal. Även effekten av ett högre svensk utsläppspris än internationellt – till exempel via en hög allmän koldioxidskatt – riskerar att gå förlorad, skriver Michael Hoel.

Ambitiösa internationella klimatavtal har visat sig svåra att förhandla fram. I avsaknad av sådana avtal förespråkas inte sällan att enstaka länder ska ta ledningen genom att föra en unilateral mer ambitiös klimatpolitik än vad redan befintliga internationella överenskommelser kräver. En tanke bakom detta, vid sidan av uppfattningen att det finns en moralisk skyldighet, är att andra länder ska följa efter.

Eftersom klimatpolitiken i ett litet land – och även i en större grupp av länder som till exempel EU:s medlemsstater – har försumbar direkt effekt på klimatförändringen, och eftersom det finns kostnader förknippade med ambitiösa utsläppsåtaganden kan man ställa sig frågande till varför ett litet land som Sverige skulle vilja föra en sådan politik. I min studie för Expertgruppen för miljöstudier (EMS) som presenteras i dag försöker jag besvara denna fråga baserat på en detaljerad genomgång av den vetenskapliga litteraturen kring de indirekta effekterna av en sådan gå före-politik.

Annons:

Den direkta effekten av att ett enskilt land genomför åtgärder utan att få med resten av världen är sannolikt mindre än de flesta vill tro. Det är till och med så att de länder som antagit utsläppsbegränsningar i Kyotoavtalet sammantaget – även om de fullkomligt eliminerar sina utsläpp – inte kan påverka den globala klimatutvecklingen i någon avgörande utsträckning. Den oansenliga påverkan som till och med en så stor krets av länder som Kyotoländerna skulle kunna ha på klimatets utveckling gäller dock under förutsättning att utsläppsminskningarna i de här länderna inte påverkar utsläppen i resten av världen via indirekta effekter. Mot denna bakgrund undersöker jag i rapporten de möjliga indirekta effekterna av en ambitiös klimatpolitik.

De gynnsamma indirekta effekterna kan sorteras in i följande tre kategorier:

1. Effekter av att vara pådrivande och en förebild.

2. Effekter på förhandlingar om ett klimatavtal.

3. Effekter på teknikutvecklingen.

Politik som syftar till att uppnå ovanstående ger olyckligtvis ofta även upphov till oönskade effekter. Ett tydligt exempel är så kallat koldioxidläckage, vilket är en negativ indirekt effekt. Koldioxidläckage kan uppstå om klimatstyrmedlen blir strängare enbart i ett land eller en region. Kostnadsökningar som inte sker i andra regioner kan då leda till att verksamheter med koldioxidutsläpp flyttas till de regionerna utan att de globala utsläppen minskar. De kan till och med öka. Det finns en omfattande litteratur som analyserar koldioxidläckage, men ingen tydlig slutsats om hur stark denna effekt är.

Tyvärr är det svårt att hitta vetenskapligt stöd för de första två kategorierna redan innan hänsyn tas till en eventuellt motverkande effekt av koldioxidläckage.

Även om vissa hävdar att en ambitiös klimatpolitik i ett land kan fungera som förebild för andra länder så saknas i stort sett underlag inom beteendevetenskapen som stödjer existensen av en sådan effekt. Stundtals hävdas också att en politik med ensidiga och villkorslösa nedskärningar i utsläppen från ett land eller en grupp av länder kan påverka sannolikheten att uppnå ett heltäckande klimatavtal. Vidare skulle sådana åtgärder dessutom kunna påverka innehållet i avtalet. Rapporten finner dock endast obetydliga belägg för att det finns positiva effekter av denna typ.

Den tredje kategorin ingjuter möjligen något större förhoppning i litteraturen. I vissa fall kan effekten av en ambitiös klimatpolitik för att påskynda utvecklingen av klimatvänlig teknik i landet vara tillräckligt stor för att uppväga den motsatta effekten genom koldioxidläckage.

Som ett resultat av kunskapsöverföring mellan länder kan teknikgenombrott ge en positiv utveckling i andra länder. Detta kan i sin tur resultera i lägre utsläpp i dessa länder eftersom kostnaderna för utsläppsminskningar kommer att minska. Men även om sådan teknik går att påskynda är det svårt att uppskatta politikens effekt, inte minst för att effekten kan vara diskontinuerlig och därmed väldigt svår att på förhand bilda sig en uppfattning om. I de allra flesta fall har strikt klimatpolitik obetydlig effekt, men för ett mindre antal teknikgenombrott kan politiken ha varit en bidragande orsak.

Det är ställt utom allt tvivel att direkta effekter av svenska ambitioner på klimatområdet har en i det närmaste omätbar effekt på klimatutvecklingen. Således är en ambitiös klimatpolitik hänvisad till att inrikta sig på eventuella indirekta effekter.

Det finns emellertid exempel på indirekta effekter som verkar åt olika håll. Förståelsen för dessa mekanismer och orsaken till att ett litet land söker en ledarroll i den internationella klimatpolitiken är central för att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av en sådan politik. En viktig slutsats av min analys är att de indirekta effekterna av en ensidig ambitiös klimatpolitik med stor sannolikhet inte heller ger något betydande bidrag. Möjligen kan politikens påverkan på utvecklingen av klimatvänlig teknik ha en viss betydelse. Men det kräver i så fall en annorlunda politik än dagens, som med bättre precision påverkar sannolikheten för ett teknikgenombrott av global betydelse.

Med en generell politik i form av ett högre svenskt utsläppspris än internationellt (till exempel via en hög allmän koldioxidskatt) riskerar även denna effekt att gå förlorad i försämrad svensk konkurrenskraft och tillhörande koldioxidläckage.

Michael Hoel, professor i nationalekonomi vid Oslos universitet

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

bjorklund500
Foto:Roger Turesson

 ”Vi var för tunna.” FP-ledaren kräver borgerligt nytänkande. 2  1 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Tusentals avfuktare återkallas. Har under de senaste dagarna orsakat två bränder.

brandslackare_244119
Foto:Alamy
Annons:
grisar
Foto:Alamy
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: