Regeringen duckar i fråga om datalagringsdirektivet. Oppositionen är oenig. Och EU-kommissionär Cecilia Malmström är på väg att dra frågan i långbänk. Det enda riktigt tydliga svar man kan få kommer från Piratpartiet: Datalagringsdirektivet skall inte implementeras i Sverige.

Frågan är uppenbart politisk, men behandlas som ett mer administrativt problem av de politiska partierna: När och hur skall förslaget läggas fram? Vad skall vi säga när EU ligger på?

Vad det handlar om är att data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner skall registreras. Det är en uppenbart politisk fråga som rör hela svenska folkets rätt till privatliv.

På EU-nivå är det inte ett dugg bättre. I Europaparlamentet har Piratpartiet och Centerpartiet ställt ett antal frågor till EU-kommissionär Cecilia Malmström. Vi hänvisar till att datalagringen på flera håll prövas mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Har medlemsstater rätt att avvakta resultatet av en sådan prövning? Vad tycker EU-Kommissionen att ett medlemsland skall göra om det anser att direktivet strider mot de medborgerliga fri- och rättigheterna?

Det svar vi har fått är fullständigt intetsägande, bortsett från att Malmström i allmänna ordalag hänvisar till den utvärdering av direktivet som pågår. Man kan tycka att detta vore ett utmärkt tillfälle att ge de länder som tvekar lite respit. Men inte. De administrativa kvarnarna i EU mal i sin egen långsamma takt. Direktiv skall införas – även om de kanske kommer att förändras helt eller rivas upp redan i morgon.

Kan man vara mer kantigt byråkratisk? Det är att förolämpa svenska folkets intelligens att låtsas som om detta bara är en administrativ fråga. Man tänker rulla ut en aldrig tidigare skådad övervakningsstat. Lagförslaget ligger redan klart på justitiedepartementet (och på Wikileaks).

Här krävs politisk rättframhet, en smula mod och ryggrad för att hävda medborgarnas rätt till privatliv mot ett illa genomtänkt EU-direktiv. Vi behöver politiker som är beredda att stå upp och ta strid för integriteten för en gångs skull.

För vad är det värsta som kan hända om Sverige inte implementerar datalagringsdirektivet? Ja, vi kan få betala böter på mellan 25 och 30 miljoner kronor till EU. Vilket låter som en rätt bra affär, med tanke på att det skulle kosta hundratals miljoner för vårt rättsväsende och för vårt lands tele- och internetoperatörer att bygga upp den teledatalagring som beskrivs i den läckta lagrådsremissen.

Vi befinner oss i slutfasen av en riksdagsvalrörelse. Båda de politiska blocken står klara att införa en aldrig tidigare skådad övervakningsstat. Men i valdebatten är det tyst. Och när DN ber riksdagens partier att svara på frågor - då är ingen beredd att ta debatten, att ta politiskt ansvar eller att ställa sig på medborgarnas sida. Istället gömmer man sig bakom rent administrativa resonemang.

Sverige behöver politiker som står upp för vår rätt till privatliv, och som begriper varför de gör det. Det är därför Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet. Någon måste ta striden.

Christian Engström
ledamot för Piratpartiet i Europaparlamentet

Mikael Nilsson
riksdagskandidat för Piratpartiet