Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Inget utrymme för nyanser i de enkla svarens politik”

Kan Sverige få nyanlända i jobb blir det en resurs för växande företag och hela den svenska ekonomin. Fortsätter det som i dag riskerar utanförskapet i stället bli en långvarig belastning för de offentliga finanserna, skriver artikelförfattarna.
Kan Sverige få nyanlända i jobb blir det en resurs för växande företag och hela den svenska ekonomin. Fortsätter det som i dag riskerar utanförskapet i stället bli en långvarig belastning för de offentliga finanserna, skriver artikelförfattarna. Foto: Foto TT

Det politiska landskapet och medieklimatet har snabbt förändrats. Politiker får i dag sällan svara på om ett politiskt förslag faktiskt åtgärdar problemet. Vi vill med våra förslag göra det svårare för politiker att undvika ansvar och bidra till ett nödvändigt lyft av den sakpolitiska diskussionen, skriver Niklas Wykman (M) och Carolina Lindholm.

Sverige behöver reformer på flera områden. Trots den starka tillväxten finns betydande problem i ekonomin, inte minst på arbets- och bostadsmarknaden. Många nyanlända riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden och kommunernas kostnader för försörjningsstöd väntas öka kraftigt. Människor har svårt att få tag på bostad samtidigt som den snabba prisuppgången medför risker för den finansiella stabiliteten. Det här är exempel på två områden som kräver politiska reformer.

På 1990-talet var Sverige i en liknande situation med behov av omfattande reformer. Under en period av bara cirka fem år drev då moderatledda och socialdemokratiska regeringar igenom en genomgripande skattereform, EU-inträde, en självständig riksbank, ett nytt ramverk för finanspolitiken, omfattande avregleringar, privatisering av statlig verksamhet och en mer flexibel arbetsmarknad.

Resultaten blev också att Sverige från början av 1990-talet fram till i dag tillhör de utvecklade ekonomier som vuxit allra mest och med en bibehållen hög grad av jämlikhet. Sedan 2010 har nödvändiga åtstramningar gjorts på det finansiella området och kunskapsreformer i skolan genomförts, men lite eller inget blivit gjort för att nya jobb, stärkt hushållsekonomi och höjd produktivitet ska kunna växa fram.

Lite eller inget blivit gjort för att nya jobb, stärkt hushållsekonomi och höjd produktivitet ska kunna växa fram.

Under samma period har det politiska landskapet och medieklimatet förändrats snabbt. Politiker avkrävs snabba svar och det finns sällan utrymme för nyanserade resonemang. Oftast uteblir följdfrågorna om huruvida ett politiskt förslag faktiskt åtgärdar problemet, eller om dess omfattning alls står i proportion till det problem det syftar lösa. Det föder en utveckling mot de enkla svarens politik där politikens innehåll inte ifrågasätts. Mediernas roll att utkräva ansvar för den politik som bedrivs har därmed försvagats.

I dag presenterar Moderaternas reformgrupp sin slutrapport. En huvudslutsats är att vi behöver åstadkomma bättre förutsättningar för reformer i Sverige. Vi vill göra det svårare för politiker att undvika ansvar och bidra till ett nödvändigt lyft av den sakpolitiska diskussionen. Vi föreslår därför följande:

Foto: DN Tydliggör mål för politiken. För att kunna avgöra om den politik som bedrivs är bra eller dålig behöver det finnas en idé om vad politiken ska försöka uppnå. Det behöver finnas en riktning. På det ekonomiska området torde de flesta politiker kunna enas om att vi ska ha en hög levnadsstandard i Sverige, med bra löneutveckling och liten förekomst av dåliga livsbetingelser. Att sysselsättningsgraden ska vara hög och jämnt fördelad, och att Sverige ska ha en god förmåga att hantera ekonomiska kriser. Målen bör jämte överskottsmålet ingå i ett stärkt ramverk och utgöra styråra för den ekonomiska politiken.

Foto:  Synliggör målkonflikter. Mål behövs också för att synliggöra målkonflikter: ett införande av marknadsprissättning på nya hyresrätter skulle öka utbudet men innebära större hyresspridning. En nedtrappning av ränteavdragen skulle förbättra den finansiella stabiliteten men minskar samtidigt konsumtionen. Den här typen av avvägningar är helt centrala i politiskt beslutsfattande, men diskuteras sällan i medierna. Det är emellertid just här som partiernas prioriteringar avslöjas och de ideologiska skiljelinjerna blir tydliga. I rapporten föreslår vi därför att berörda myndigheter ska få ett särskilt uppdrag att belysa centrala målkonflikter i aktuella politiska frågor.

Foto:  Engagera fler i uppföljning och utvärdering. Politiker behöver bättre ställas till svars för den politik de bedriver. Vi vill att fler kompetenta aktörer ska engageras i uppföljning och utvärdering av politiken. På det ekonomiska området bör SCB, Konjunkturinstitutet med flera, likt Finanspolitiska rådet uppdras att följa upp de ekonomiska målen, utvärdera reformer mot dem och löpande rapportera sina resultat till allmänhet och medier. I linje med den modell som används i Nederländerna bör samtliga riksdagspartiers budgetmotioner granskas. Vi bedömer att detta skulle leda till en mer vital och fokuserad reformdiskussion och i slutändan till bättre politik.

Foto:  Genomför fler reformer som experiment. Politiker uttalar sig ofta tvärsäkert om effekterna av ett reformförslag. Sanningen är att vi ofta inte vet. Det bästa sättet att ta reda på det är att genomföra fler reformer som experiment, det vill säga så att effekten kan utvärderas gentemot en jämförelsegrupp. Till exempel menar flera partier att betyg i årskurs fyra skulle leda till bättre kunskapsresultat. Det kan testas genom att reformen införs i hundra slumpvist utvalda kommuner år 1 och därefter utvärderas gentemot övriga kommuner. På det här sättet kan politiken bidra till att generera kunskap i stället för att enbart ägna sig åt tyckande.

Foto:  Stärk policyorienterad samhällsvetenskaplig forskning. Mycket av den utvärdering av reformer som syftar till att fånga orsakssamband sker i dag inom akademin. Vi vill underlätta för denna typ av forskning genom att möjligheterna till utvärdering beaktas redan i ett tidigt skede när reformer utformas, exempelvis genom att den införs på ett sätt som underlättar användningen av rigorösa utvärderingsmetoder. I det ingår att stödja inhämtningen av det datamaterial som behövs för att genomföra en bra utvärdering. Vidare bör samarbetet mellan forskare och departementen öka, där kunskap, forskningsresultat och frågeställningar kan delas på ett mer systematiskt sätt. Att utveckla och stärka forskningsavdelningar ute på myndigheterna är också ett viktigt verktyg.

Politiskt beslutsfattande är komplext. Ibland behöver beslut tas utan tillgång till empiriska forskningsresultat eller en gängse teoribildning att luta sig mot. Och även när det gäller reformer på områden där det finns mycket forskning kan en analys av de troliga konsekvenserna aldrig bli heltäckande. Man får göra sitt bästa. I det ligger ett ansvar för politiker att ta in tillgänglig kunskap och rekommendationer och utforma så kloka reformförslag som möjligt. Att underlåta att agera när reformbehovet är stort bör vara förknippat med svårigheter. Med de förslag vi presenterar här vill vi öka trycket på politiker att försöka lösa allvarliga samhällsproblem och möjliggöra för medier och väljare att utkräva ett större ansvar för att så också blir fallet.

I rapporten föreslår en rad reformförslag som skulle öka sysselsättning, tillväxt och produktivitet i Sverige och därmed bidra till att uppnår de uppsatta målen. Till exempel är det nödvändigt att undanröja hinder på arbets- och bostadsmarknaden för att klara integrationen. Kan Sverige få nyanlända i jobb blir det en resurs för växande företag och hela den svenska ekonomin. Fortsätter det som i dag riskerar utanförskapet i stället bli en långvarig belastning för de offentliga finanserna. Ett starkare institutionellt stöd för att bedriva reformpolitik skulle vara hela samhället till gagn och underlätta för den typ av beslutfattande som nu är nödvändigt för Sverige.

DN Debatt. 22 februari 2017

Debattartikel

Niklas Wykman (M), ordförande Moderaternas reformgrupp, riksdagsledamot och Carolina Lindholm, ledamot reformgruppen, doktorand i nationalekonomi:
”Inget utrymme för nyanser i de enkla svarens politik”

Repliker

Statstjänstemannen och forskaren Mats Bladh:
”Svårt räkna sig fram till det goda samhället”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.