Sommarens stora samtalsämne bland film- och kulturintresserade har utan tvekan varit den förestående försäljningen av Ingmar Bergmans hus på Fårö. Den 20 augusti går anbudstiden ut i Christie’s auktion på egendomen, där bland annat Bergmans bostad vid Hammars ingår. Den 28 september auktionerar Bukowskis ut lösöret.

Det är med stigande frustration vi tar del av nyhetsrapporteringen i ämnet, där det med kåserande tonfall noteras att vem som helst nu kan bli den nya ägaren till Ingmar Bergmans Carl Malmsten-skrivbord ”Arkitekt”. Det är nämligen svårt att se något lustigt i att det fysiska arvet efter en av Sveriges internationellt mest kända konstnärer nu ser ut att skingras för vinden och landa i privata domäner dit allmänheten inte har tillträde.

Att Ingmar Bergmans arvingar följer hans testamente och säljer egendom och lösöre är inte anmärkningsvärt. Det uppseendeväckande är att ingen – åtminstone ingen hittills känd – tar upp handsken och anser det vara sin roll och sitt ansvar att hålla ihop det fysiska arvet. Kulturdepartementet har meddelat att man av principskäl inte köper dylika hus och andra aktörer, som till exempel Stiftelsen Bergmancenter på Fårö, verkar ha svårt att samla tillräcklig finansiell styrka.

Vi anser att ett framtida Bergmancenter på Fårö som inkluderar bostadshuset vid Hammars är det absolut bästa sättet att förvalta och framför allt tillgängliggöra ett av landets mest omfattande och betydande konstnärskap genom tiderna.

Fårö var av avgörande betydelse för Ingmar Bergman, som levde på ön under fyra decennier och spelade in sju av sina filmer där. Stiftelsen Bergmancenter på Fårö har en vision där utställningar, filmvisningar, arkiv och servering är förlagda till Fårös gamla skolhus, men där Hammars är en viktig beståndsdel i helheten. För många människor är det lättare att ta till sig ett idéinnehåll genom att besöka en konstnärs hem och skapandemiljö.

Ytterst är försäljningen av Ingmar Bergmans egendom en kulturell demokratifråga. Vem ska i framtiden kunna ta genvägen till livsfrågorna i hans filmer via Fårö? En stor och internationell allmänhet? Eller några få som försynen försett med tillräckliga medel?

Säljtexten på sajten Christie’s Great Estates sammanfattar det hela ypperligt: ”This compelling locality is the perfect complement to Bergman’s legacy in Fårö.” Vi hoppas innerligt att det budskapet når ut till fler än dem som önskar förvärva Bergmans Hammars för privat bruk.

För aktörer som förfogar över offentliga eller privata medel och vill göra en bestående kulturinsats för allmänheten finns en unik chans just nu. Fram till den 20 augusti 2009.

Åsa Bernlo, Marit Kapla, vd respektive konstnärlig ledare för Göteborg International Film Festival

Ingmar Bergman var festivalens hedersordförande 1994–2007. GIFF är medarrangör till Bergmanveckan på Fårö.