Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Inrätta ett miljöpolitiskt råd direkt under statsministern”

Den svenska klimatpolitiken är på många sätt ett internationellt föredöme, menar miljöforskningsberedningen. Här en flygbuss som körs på rapsolja.
Den svenska klimatpolitiken är på många sätt ett internationellt föredöme, menar miljöforskningsberedningen. Här en flygbuss som körs på rapsolja. Foto: FREDRIK PERSSON / TT

Miljöpolitik bör genomsyra all politik. På samma sätt som inom innovationspolitik bör ett miljöpolitiskt råd inrättas under regeringschefen. Sverige bör fortsätta att gå före på klimatområdet, skriver miljöforskningsberedningen, som på torsdagen lämnar sin rapport till klimat- och miljöminister Åsa Romson.

Dagens miljöpolitik räcker inte. De globala klimatutsläppen fortsätter att öka och belastningen på planetens ekosystem växer. I Sverige kommer miljömålen med få undantag inte att nås om inte ytterligare åtgärder införs.

Miljöpolitiken har under det senaste halvseklet verkat på en arena, en miljöpolitisk spelplan, som nu genomgår stora förändringar. En odiskutabel utgångspunkt är att omvärldskrafterna har blivit starkare. Många av trenderna är långsiktiga, djupgående och rör globalisering, geopolitik, urbanisering, folkökning, teknisk utveckling, klimatförändringar, förluster av biologisk mångfald och ett ökat antal kemikalier i omlopp. De kan betraktas som utgångspunkter för all politik, inklusive miljöpolitiken.

Miljöpolitiken kan inte betraktas isolerat från andra politikområden. Medan de fattigaste drabbas hårdast av miljö- och klimatförändringar, tar de mest gynnade för sig av atmosfären och annat miljöutrymme. Många av de mest drabbade har samtidigt påverkat miljön minimalt. Miljöpolitiken måste därför förhålla sig till miljö i ett brett, socialt sammanhang, där frågor om rättvisa och säkerhet är centrala.

Miljöforskningsberedningen ska bidra med vetenskaplig kunskap för det miljöpolitiska arbetet. Med det som utgångspunkt anser vi att miljöpolitiken i grunden måste förändras för att bli effektiv. Därför har vi, alla ledamöter av beredningen, under de senaste två åren drivit projektet Miljöpolitikens spelplan. Syftet är att djupare förstå vad som långsiktigt krävs för att få framsteg inom det miljöpolitiska fältet. I en rapport har vi analyserat bakgrund, motiv och förslag. Nedan följer i kortform våra rekommendationer.

1 Miljöpolitik måste handla om goda livsvillkor. Miljöfrågorna handlar om ansvaret för processer i naturen som bidrar med grundläggande välfärdsfaktorer som tillgång till mat, vatten, råvaror, drägliga livsvillkor och god hälsa. En fördelningspolitiskt medveten och rättvisedriven miljöpolitik har större förutsättningar att bli legitim och långsiktigt hållbar, både i Sverige och globalt.

2 Sverige bör gå före. Sverige som nation och tillika EU-medlem måste visa ledarskap på miljöområdet, inte minst inom klimatpolitiken. Om de stora och nya utsläppsländerna ska förmås att välja en utvecklingsväg utan stora mängder fossila bränslen måste de gamla industriländerna visa hur denna utveckling kan bli möjlig. Den svenska klimatpolitiken är på många sätt ett internationellt föredöme, men samtidigt har det svenska folkets fotavtryck inte minskat utan tvärtom ökat, eftersom en stor del av de varor vi konsumerar produceras i andra länder.

3 Värna den biologiska mångfalden och kunskapen om den. De senaste åren har vår insikt ökat om betydelsen av den biologiska mångfalden för ekosystemens funktion och produktion av varor och tjänster. Samtidigt som mångfaldens värden är svåra – om ens möjliga – att kvantifiera, särskilt ekonomiskt, leder okunskap om deras betydelse till att aktörer saknar incitament att bevara den. Det finns också ofta en asymmetri mellan de som vinner på att bevara mångfald och de som får stå för kostnaderna, vilket ställer krav på gemensamma strategier för att slå vakt om den.

4 Miljöpolitiken ska verka på alla plan. Sverige har spelat en historiskt viktig roll i arbetet med att utveckla den internationella miljöpolitiken. Vårt land bör bygga vidare på denna tradition och ta på sig en mer drivande roll i det internationella arbetet med miljö och hållbar utveckling, där det mer än någonsin behövs innovativa lösningar för att miljöarbetet inte ska fastna i geopolitiska motsättningar. Även näringslivet har en central roll i miljöarbetet och bör i ökande grad bidra till en progressiv miljöpolitik.

5 Miljöpolitiken måste genomsyra alla politikområden. En samhällsomvandling av det slag som krävs för att de stora miljöproblemen ska kunna lösas är inte en uppgift för något enskilt politikområde. Självklart måste de miljöpolitiska målen slå igenom i närings- och finanspolitiken, men miljöfrågorna måste också få ökad betydelse inom andra politikområden och integreras i samhällsutvecklingen i stort.

6 Inrätta ett miljöpolitiskt råd knutet till statsrådsberedningen. På senare år, när konkurrenskraft och tillväxt betonats alltmer, har innovationspolitiska råd inrättats i olika länder, ofta med regeringschefen som ordförande och med flera ministrar som ledamöter. Ett motsvarande miljöpolitiskt råd skulle vara ett kraftfullt instrument för att stärka den tvärgående samordning som krävs för att miljö och klimat ska främjas av beslut inom alla politikområden.

7 Miljöpolitikens kunskapsbas bör breddas ytterligare. Miljöpolitikens spelplan gäller förändringar – i samhällets sätt att fungera, i moral, trosuppfattningar, värden och annat som vägleder organisationer, företag, stater – och oss individer. Traditionella kunskapskärnor inom naturvetenskapen måste därför fördjupas och breddas och i ökad omfattning få sällskap av kompetens inom andra områden som humaniora, samhällsvetenskap, teknik, design och medicin.

8 Miljöfrågor bör vara en central del av forskningspolitiken. Parallellt med riktade satsningar utifrån samhällets prioriteringar behövs en stark och oberoende forskning som drivs av forskarnas prioriteringar och garanterar forskningen integritet och förnyelse. Forskningsresultaten måste i större utsträckning implementeras i samhället. Finansieringen måste sammantaget täcka hela spektret, från laboratorieskala till fullskala, från mekanismer till samband och nyttiggörande i samhället och globalt.

9 Krav på miljöbedömningar måste införas. För att miljöaspekterna verkligen ska integreras i beslutsfattandet bör krav om miljö- och hälsobedömningar i statliga utredningar införas i kommittéförordningen och även för propositioner med potentiella miljöeffekter.

10 Det behövs verkningsfulla och kostnadseffektiva styrmedel. Miljökostnaderna kommer att öka i framtiden, vilket innebär att dagens styrmedel inte är tillräckliga. För att undvika att vi bygger in oss i återvändsgränder krävs därför en kombination av tydliga ekonomiska och andra styrmedel som gör att långsiktiga investeringar blir i linje med de miljöpolitiska målen.

11 Tydligare miljökrav och samordning av miljömålen. Tydliga miljökrav bör vara regel i direktiv till statliga utredningar och för planering av framtidens infrastruktur. Samtidigt behövs en ökad integrering och samordning av miljömål i olika sektorer.