Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Insatser på arbetsplatsen avgörande för sjukskrivna”

Foto: Pontus Lundahl/TT

Vetenskapligt stöd. Enskilda behandlingar som sjukgymnastik, kbt och medicinering leder mer sällan till att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete. Insatser på arbetsplatsen är däremot avgörande. Nu måste kunskapen på arbetsplatserna öka så att trenden med ökande långtidssjukskrivningar bryts, skriver två professorer i psykologi.

Sjukskrivningarna ökar för femte året i rad och trenden förväntas inte brytas de närmaste åren. Kostnaderna beräknas ligga på 51 miljarder 2019. De vanligaste orsakerna är psykisk ohälsa och muskuloskeletala problem. I regeringspropositionen aviseras olika åtgärder, bland annat ökad press på arbetsgivare som inte sköter sig och belöning till de skötsamma, vad gäller rehabilitering av långtidssjukskrivna (se DN:s rapportering och intervju med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll 23/9). En nyligen genomförd internationell kunskapssammanställning pekar också på att nyckeln till framgångsrik rehabilitering finns i insatser på arbetsplatsen.

Kunskapssammanställningen, som just har publicerats i tidskriften Arbete och Hälsa och som var en del av ett regeringsuppdrag till forskningsrådet Forte, visar det vetenskapliga stöd som finns för vilka interventioner som bäst främjar återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av psykiska besvär och smärta i rörelseorganen. Eftersom det redan genomförts ett antal systematiska översikter och metaanalyser av originalstudier, utformades detta projekt som en översikt av de systematiska översikterna. Litteratursökningen gjordes i ett stort antal relevanta databaser under perioden 1995 och fram till och med februari 2015 och resulterade i 17 relevanta översiktsartiklar av tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet, vilka bygger på över 350 originalstudier med cirka 45000 deltagare. De allra flesta studierna är så kallade randomiserade kontrollerade studier, som ger hög vetenskaplig evidens. Det innebär att sjukskrivna personer slumpmässigt har fördelats på olika interventioner/behandlingar och följts upp vad gäller återgång till arbete, sjukskrivning och/eller arbetsförmåga under längre eller kortare tid. Elva systematiska översikter gällde muskelvärk, huvudsakligen ryggproblem, tre gällde psykiska besvär, såsom depression, ångest, oro och reaktioner på stress, och tre gällde blandade muskuloskeletala och psykiska besvär.

Foto: Lotten Sunna

I de enskilda originalstudierna, som granskats i översiktsartiklarna, har en aktiv intervention jämförts med sedvanlig behandling, ingen behandling alls eller endast medicinering eller i vissa fall annan kontrollbehandling. Interventionerna omfattar psykisk behandling, vanligtvis kognitiv beteendeterapi vid psykiska besvär, och så kallad multimodal intervention, som omfattar såväl medicinsk, psykologisk som fysisk (till exempel sjukgymnastik, fysisk träning) behandling vid ospecifik muskelsmärta. I många fall har även insatser på arbetsplatsen ingått i rehabiliteringen.

I de flesta fall finner man positiva effekter av behandlingarna, men de klart gynnsammaste effekterna för återgång i arbete bland personer sjukskrivna på grund av ryggbesvär eller blandade orsaker finns när de multimodala interventionerna även omfattar insatser på arbetsplatsen. Dessa kan avse stöd från arbetsledning och arbetskamrater, arbetsträning, förändrade arbetsuppgifter och arbetsförhållanden, samt förbättrad ergonomi. Enskilda insatser, till exempel kognitiv beteendeterapi eller medicinering, leder vanligtvis till att den enskilde mår bättre eller känner mindre smärta, men leder mer sällan till återgång i arbete. Vad gäller rehabilitering i samband med enbart psykiska besvär var det vetenskapliga underlaget alltför begränsat för att några säkra slutsatser skulle kunna dras kring vilken typ av behandling som var effektivast.

Det kan tyckas förvånande att enskilda etablerade behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi, sjukgymnastik och medicinering endast i begränsad utsträckning avspeglas i ökad återgång i arbete. Huvudsyftet med dessa behandlingar är dock i första hand att förbättra individens psykiska och fysiska hälsa. Återgång i arbete antas sedan vara en naturlig följd av förbättrad hälsa. I vissa fall kan dock återgång i arbete vara olämpligt, till exempel om problemen har orsakats av individens arbetsförhållanden. Då är risken för återfall i sjukskrivning stor. I dessa fall krävs att insatser samtidigt görs för att förbättra arbetssituationen.

 

Symtom på depression utvecklas när människor har små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav och vid mobbning och konflikter i arbetet.

 

Ett flertal studier visar att insatser för att främja återgång i arbete bör göras relativt tidigt i sjukdomsförloppet. Exakt vilka komponenter i de multimodala behandlingarna, förutom insatser på arbetsplatsen, som är mest effektiva, exakt när de bör sättas in och när man kan förvänta sig de mest positiva resultaten framgår dock inte av dessa översiktsstudier utan kräver mer ingående analyser av de enskilda originalstudierna.

Insatser på arbetsplatsen har sålunda stor betydelse för att olika rehabiliteringsinsatser ska leda till återgång i arbete. Arbetsplatsens betydelse är i linje med resultaten i två nyligen genomförda systematiska litteraturöversikter vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. Rapport nr 227 och Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. Rapport nr 223). Resultaten från den förstnämnda visar att både fysiska (manuell hantering, tunga lyft, obekväma arbetsställningar med mera) och psykosociala förhållanden (kontroll, socialt stöd, arbetstillfredsställelse, spänt och pressande arbete med mera) på arbetsplatsen sammanhänger med utvecklingen av ryggproblem. I den sistnämnda översikten framkommer vetenskapligt stöd bland annat för att symtom på depression utvecklas när människor har små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav och vid mobbning och konflikter i arbetet. Bristande socialt stöd, ansträngningar som inte upplevs bli besvarade med motsvarande belöningar, osäkerhet i anställningen har samband med utveckling av såväl symtom på depression som på utbrändhet.

Både den systematiska översikten av rehabiliteringsåtgärder, liksom SBU-rapporterna, pekar således på att förhållanden på arbetsplatsen har avgörande betydelse för anställdas möjligheter att komma tillbaka i arbete efter sjukskrivning. Det finns kunskaper om fungerande arbetssätt och det gäller nu att arbetsplatserna upprustas kunskapsmässigt. Med sådana satsningar kan dystra framtidstrender brytas.

Läs mer. Sjukskrivningar