Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Inte rimligt med överdomare för klimatet”

I en artikel på DN Debatt (23/5) argumenterar 23 akademiker och debattörer för att klimatfrågan måste lyftas upp och få en tydligare roll i valet. Vi delar deras oro och vision: målet bör vara mycket låga utsläpp av växthusgaser på sikt och omfattande satsningar på förnybar energi behöver äga rum. Men deras förslag att ”inga (politiska) beslut får tas som ökar utsläppen av växthusgaser” är märkligt, skriver tre miljöprofessorer.

Det kan inte vara rimligt att göra klimatfrågan till någon slags överdomare för alla andra enskilda beslut. De totala utsläppen bör minska rejält - ja! Men det måste också ske klokt och effektivt: det behöver inte ske i varje sektor, region eller kopplat till varje enskilt beslut.

Det vore vidare svårt, för att inte säga omöjligt, att tillämpa förslaget i verkligheten. Försöker man, skulle det göra klimatpolitiken mindre etiskt försvarbar och mycket dyrare än vad den behöver vara, och oönskade konsekvenser följer både när det gäller välfärd och demokrati. Det bör således avfärdas.

Låt oss ge några exempel.

Det vore självklart bra om regering, riksdag, regioner och kommuner slutade bygga vägar som inte var samhällsekonomiskt lönsamma och som ökar trafiken och utsläppen. Men det betyder inte att det är rätt att stoppa alla byggen av vägar och gator som ökar utsläppen.

Ta en kommun där befolkningen växer, och nya skolor och ett nytt sjukhus behöver byggas. Ska då denna kommun inte få bygga skolor och sjukhus om byggnationen och driften leder till ökade koldioxidutsläpp? Det vore ju konsekvensen av artikelförfattarnas lagförslag. Vi menar att det är orimligt – ur ett demokratiskt perspektiv en onödig tvångströja.

Biståndspolitiken syftar till att ge världens fattigast bättre levnadsstandard. Detta går knappast att åstadkomma utan att några växthusgasutsläpp ökar. Vår hållning är att utveckling för världens allra fattiga människor måste få kosta ökade koldioxidutsläpp – åtminstone under en övergångsperiod.

Vår handelspolitik, säkerhetspolitik, migrationspolitik, kärnkraftspolitik, regler kring markanvändning och biologisk mångfald etc påverkar alla klimatutsläppen. Ibland står olika mål mot varandra, ur ett klimatperspektiv kan det t ex vara bättre att låta hagmarker växa igen (skogen binder koldioxid när den växer), men då går biologisk mångfald förlorad vilket ej är önskvärt. Avvägningar måste göras. Det kan inte vara rimligt att begränsa demokratin så mycket att klimatfrågan ska göras till en slags överdomare över alla andra områden.

Exemplen kan göras fler, men vi stannar här.

De 23 artikelförfattarna och vi är överens om att samhällets totala utsläpp av koldioxid bör minska över tiden. Det kan ske genom höjda koldioxidskatter i kombination med satsningar på teknikutveckling så att kostnader för förnybar energi och framtida utsläppsminskningar minskar. Vidare behövs internationellt samarbete kring klimatpolitikens olika delar. På så sätt kan valfrihet och normalt demokratiskt beslutsfattande bibehållas kring varje enskilt beslut.

Målet för klimatpolitiken måste alltså vara att minska de totala utsläppen, inte utsläppen kopplade till varje enskilt nationellt och kommunalt beslut. Det är här de 23 artikelförfattarnas feltänk ligger.