Endast en av tio tillfrågade säger sig vara mycket intresserad av att genomföra den frivilliga grundläggande militärutbildningen, skriver Värnpliktsrådets ordförande Jesper Holm inför avskaffandet av värnplikten.
Från och med i sommar kommer vi inte längre att ha värnplikt i Sverige. För att få reda på det verkliga intresset för att tjänstgöra i den nya Försvarsmakten, lät vi i Värnpliktsrådet göra en undersökning bland unga män och kvinnor hur stort intresset faktiskt är. Resultatet av undersökningen är uppseendeväckande. Endast en av tio tillfrågade säger sig vara mycket intresserad av att genomföra den frivilliga grundläggande militärutbildningen. Mer än en tredjedel av dem som säger sig vara intresserade av att tjänstgöra som anställd soldat skulle inte acceptera de villkor som kommer att gälla. Detta står i skarp kontrast mot den positiva bild som ledande företrädare för regeringen och Försvarsmakten målar upp. Vi vill uppmärksamma de egentliga förhållandena, och viktiga delar av den problematik som finns kring den försvarspolitiska reform som genomförs i sommar.
I debatten cirkulerar ett stort antal siffror kring intresset att tjänstgöra i Försvarsmakten. Ambitionen verkar vara att ge stöd för bilden att omställningen inte kommer att innebära så stora skillnader jämfört med i dag. Bland annat skrev försvarsminister Sten Tolgfors i en artikel på SvD:s debattsida den 19 maj att ”44 procent av unga män och 24 procent av unga kvinnor [säger] sig vara intresserade av att genomföra militär grundutbildning” och att det ”möter mer än väl försvarets behov av cirka 4 000 personer årligen”. Vi menar att intresset för en tre månaders militär grundutbildning i det nuvarande systemet är något helt annat än intresset för att ta anställning, eller stå i beredskap, i perioder om upp till åtta år. I den undersökning vi låtit göra, intervjuade marknadsundersökningsföretaget Markör drygt 1000 män och kvinnor mellan 17 och 25 år. Vi ställde frågor kring dels hur stort intresset för grundläggande militär utbildning respektive tjänstgöring i det nya systemet är, samt hur de ser på de lönenivåer som i dag är aktuella för anställda soldater. Av de tillfrågade var det 10 procent som uppgav att de var mycket intresserade av att genomföra en tre månaders militär grundutbildning. Inkluderas de som svarat ”ja, kanske” blir siffran 35 procent. Så långt stämmer intresset i stort överens med de siffror försvarsministern presenterade. Men av de intresserade var det bara drygt hälften som uppgav att de eventuellt var intresserade av att tjänstgöra, som anställd soldat eller under kontrakt, i upp till åtta år. I debatten inför riksdagens beslut i maj, har löner kring 17 000 kronor i månaden diskuterats. Av de tillfrågade i undersökningen uppgav en dryg tredjedel av dem som uttryckte intresse för att tjänstgöra som soldat att de inte skulle acceptera denna lönenivå. När kollektivavtal väl slöts i maj angavs lägstalönerna till 16 125 kronor, vilket ytterligare kan antas påverka intresset negativt.
Försvarsmaktens bedömning är att det kommer att behöva rekryteras ungefär 4 000 rekryter till den grundläggande militära utbildningen per år. I Pliktutredningen görs bedömningen att det kommer att behövas ungefär tre sökande per plats, för att Försvarsmakten ska kunna välja ut de bäst lämpade individerna. Det finns ingenting som säger att det är de som uttrycker störst intresse som är de bäst lämpade. Med ett så lågt intresse som vår undersökning visar, riskerar Försvarsmakten stå inför svåra rekryteringsproblem.
Att gå från ett försvar baserat på värnplikt, till ett försvar där människor rekryteras på frivillig grund är en stor förändring. Värnplikten har under det sekel den tillämpats varit en institution som haft betydelse för hur vårt samhälle fungerar, på ett sätt som går utanför Försvarsmaktens funktion. Den har skapat möten över kulturella och sociala gränser, på ett sätt som få andra institutioner. Men i ljuset av de senaste årens utveckling, har den länge stått inför akuta reformeringsbehov. När nu beslutet är fattat om att inte längre tillämpa värnplikten, är vår förhoppning att Försvarsmakten kommer att kunna lösa sin uppgift och vi kommer att göra vad vi kan för att det ska lyckas. Men för att omställningsarbetet ska kunna ske utifrån en faktisk verklighet så krävs det att regering och försvarsmakt slutar förmedla en naiv bild av de utmaningar som omställningen innebär och i stället erkänner de svårigheter som finns med att på mycket kort tid ändra Försvarsmakten i grunden. Det är dags för försvarsministern och försvarsmaktsledningen att ta av sig skygglapparna. Annars kommer de att få en obehaglig överraskning den 1 juli.
Jesper Holm
Ordförande i Värnpliktsrådet