Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Invandringen ökar Sveriges export och gynnar tillväxten”

Regeringen bör se över hur Sverige kan bli mer attraktivt för arbetskraft och entreprenörer och göra det enklare för gästforskare och andra med tillfälliga tillstånd att ta jobb eller starta företag i Sverige, skriver artikelförfattarna.
Regeringen bör se över hur Sverige kan bli mer attraktivt för arbetskraft och entreprenörer och göra det enklare för gästforskare och andra med tillfälliga tillstånd att ta jobb eller starta företag i Sverige, skriver artikelförfattarna. Foto: Alamy

Ny rapport. Att bara se invandringens kostnader ger en missvisande bild. Migration leder till ökad internationalisering och kan därför bidra till fler jobb och ökad tillväxt, särskilt för exportländer som Sverige. Det visar vår omfattande forskningsgenomgång, skriver nationalekonomerna Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk.

I en ny rapport finner vi att invandring kan innebära betydande intäkter genom ökad export, import och utländska investeringar. Rapporten, som är beställd av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), är den mest omfattande forskningsgenomgång som hittills genomförts. Vi kan utifrån drygt 100 studier dra flera viktiga slutsatser om migrationens möjlighet att underlätta internationalisering, men samtidigt konstatera att sambanden inte är entydiga.

Färska siffror tyder på att ett flertal av svenskarna nu anser att invandring generellt haft en negativ inverkan på landet. En bidragande orsak kan vara att det har blivit vanligare att likställa migration med kostnader för asylmottagande.

Det ska givetvis råda transparens kring kostnaderna för asylsökande och flyktingmottagande. Men när invandringen likställs med enbart kostnader skapas en missvisande bild. En mer nyanserad bild som varken förringar kostnader eller förbiser potentiella intäkter är nödvändig.

Traditionellt är det den reguljära migrationen, exempelvis arbetskraftsinvandringen, som utvärderats utifrån dess påverkan på ekonomin. Synen på flyktingmottagandet har i högre utsträckning utgått ifrån värderingar och ideologi. Kopplingen mellan migration och internationalisering har därför hamnat mer i skymundan. För exportorienterade länder såsom Sverige är detta problematiskt då internationell handel utgör en hörnsten för jobb och välstånd.

Både in- och utvandring har möjlighet att påverka företags och länders internationalisering. Migranter kan bidra till att bygga kommersiella broar mellan sina nuvarande hemländer och sina födelseländer. Det kan handla hur några av de omkring 29.000 kineser som var bosatta i Sverige förra året hjälpte svenska företag att ta klivet in på den kinesiska marknaden genom kontakter och nätverk. Det kan också handla om hur de många indiska dataprogrammerare som nu jobbar i Sverige sprider kunskap om den svenska start-up-scenen bland investerare i Indien.

Hittills har det saknats en detaljerad genomgång av vad forskningen säger om hur migration kan påverka internationalisering.

De flesta studier som genomförts för enskilda länder eller grupper av länder har funnit stöd för att migration är positivt sammankopplad med ökad handel samt gränsöverskridande investeringar. Om invandringen från ett visst land ökar med en procent är detta sammankopplat med ungefär 0,2 procent högre utrikeshandel och 0,2–0,3 procent högre stock av utländska direktinvesteringar i genomsnitt. För ett land som liknar Sveriges så motsvarar det drygt två extra miljarder kronor i varuexport och minst fyra extra miljarder i investeringar.

På senare år har det växt fram forskning som tillämpar mer raffinerade metoder på basis av detaljerad statistik om hur enskilda företag agerar, snarare än länder eller grupper av länder. Vår rapport uppmärksammar särskilt dessa studier i stället för mer konventionell forskning på landnivå, vilken är behäftad med fler metodologiska svårigheter.

Dessa nyare studier finner ett samband mellan att anställa ytterligare en utlandsfödd person och 1–3 procents högre export i genomsnitt. För ett typiskt företag inom tillverkningsindustrin av genomsnittlig storlek med export på cirka 120 miljoner kronor kan ytterligare en utlandsfödd anställd vara förknippad med ungefär två extra miljoner kronor i export.

Vi drar slutsatsen att migration, om den stärker internationalisering, kan bidra till tillväxt och jobb på ett sätt som traditionellt inte lyfts fram i debatten. Med detta sagt är det viktigt att understryka att invandring inte utgör en mirakelkur för ökad internationalisering. Forskningsresultaten kan inte tolkas som bevis för att invandring per automatik resulterar i till exempel ökad export. Studier som indikerar att utlandsfödda kan öka företagens export uppskattar sambandet utifrån ett genomsnitt.

Vi drar slutsatsen att migration, om den stärker internationalisering, kan bidra till tillväxt och jobb på ett sätt som traditionellt inte lyfts fram i debatten. 

I vilken utsträckning som migration faktiskt kan främja internationalisering beror på en rad olika faktorer och resultatet kan variera kraftigt beroende på land, företag, sektor, typ av handel och inte minst beroende på invandringens sammansättning.

Forskningsresultaten tyder på att högre utbildning och att faktiskt ha en sysselsättning, kombinerat med att ha befunnit sig en kortare period i det nya hemlandet, är avgörande för att utlandsfödda ska kunna främja internationalisering. Vice versa tycks låg utbildningsgrad och att stå utanför arbetsmarknaden inverka negativt på sambandet, och i vissa fall helt underminera det.

Vi föreslår mot bakgrund av den nya rapporten följande:

1. Utveckla arbetskraftsinvandringen. Det är olyckligt att regeringen har valt att se över hur arbetskraftsinvandringen ska skärpas. Det är en felprioritering och saknar förankring i näringslivet. Regeringen bör tvärtom se över hur Sverige kan bli mer attraktivt för arbetskraft och entreprenörer. Gör det enklare för gästforskare och andra med tillfälliga tillstånd att ta jobb eller starta företag i Sverige. Öppna upp nya vägar in till Sverige för investerare.

2. Överväg export-extratjänster. Regeringen vill införa så kallade extratjänster inom offentlig sektor. Bland den stora grupp utlandsfödda med svag eller obefintlig förankring på arbetsmarknaden finns det sannolikt en betydande internationell kompetens som kan utveckla svenska företags affärer på främmande marknader. Regeringen måste anamma ett tydligare näringslivsfokus i sin ansats att minska arbetslösheten och se till att kunskaper och kontakter som utlandsfödda besitter bättre tillvaratas i näringslivet. Ett sätt skulle kunna vara att satsa på exportutbildning för utlandsfödda samt att öppna dörrar in till exporthungriga svenska små- och medelstora företag.

Invandring är inte ett homogent begrepp. Invandring innefattar människor på flykt från krig. Men också talanger som Sverige måste kriga om att attrahera. Därför måste asylmottagandet hanteras på ett bra sätt så att den generella opinionen emot invandring inte ökar.

Det finns givetvis kostnader förknippat med invandring men det viktigt att också peka på vinsterna. Sverige måste förbli öppet för att klara den globala konkurrensen.

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Sveriges militära samarbete med USA måste fördjupas”. USA har en nödvändig roll att spela i Europas säkerhet, och Sveriges samarbete om övning, forskning och internationella operationer bör fördjupas, skrev försvarsminister Peter Hultqvist (S) den 31 augusti.

• ”Kriminalpolitiska utspel saknar stöd i forskningen”. De allvarliga våldshändelser som i sommar präglat debatten måste som enskilda händelser tas på största allvar. Men för politikerna är det viktigt att komma ihåg att det dödliga våldet under lång tid minskat, skrev kriminologerna Felipe Estrada och Henrik Tham den 30 augusti.

• ”Så sålde SD:s systerparti ut de fattiga för regeringsmakten”. Sannfinländarna gick till val på att inte låta låginkomsttagare betala för den ”misslyckade ekonomiska politiken”. Men när regeringsmakten stod på spel blev det just de arbetslösa, pensionärerna och socialbidragstagarna som fick betala, skrev Jonas Sjöstedt (V) den 29 augusti.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.