Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”IT och administration har perverterat vården”

Belastande system. Byråkratin har bytt skepnad. Allt ska dokumenteras av alla i kontroll- och styrsystem som gränsar till statistikfetischism. Sverige är i dag på väg mot en administrativ infarkt. Vi måste skära ned den IT-drivna och överdrivna administrationen, skriver informationsarkitekten och författaren Jonas Söderström.

Nu börjar allt fler protestera mot de senaste årens administrativa explosion i arbetslivet. Ord­förandena i lärarnas, läkarnas och polisernas fackliga organisationer skriver på DN Debatt att deras yrken ”kidnappats av ekonomer” (24/6). Aftonbladet skriver på ledarplats att ”de marknadsekonomiska principerna” har perverterat vården.

Facken har rätt om den extrema utvecklingen inom offentlig sektor – tydligast inom vård, skola och polisväsende. Men skulden hamnar på delvis fel ställe. Det är inte främst ekonomer och marknadsekonomiska principer som förvanskat arbetsdagens innehåll för lärare, läkare och poliser. Om en ekonom skulle försöka driva en skobutik, där expediten bara fanns i butiken 30 procent av arbetstiden, skulle hon snabbt förstå att det var en gediget olönsam affär.

Vad som drabbat lärare, poliser och vården, liksom omsorg, socialtjänst och till och med många ekonomer, är rätt och slätt byråkrati – men i en ny skepnad.

Byråkrati är inte längre dammiga farbröder som hasar fram i korridorerna överlastade med pärmar. Byråkrati 2.0 kommer i skepnad av IT-system efter IT-system, som de anställda tvingas lägga alltmer tid på att hantera.

Byråkratiska drivkrafter har funnits i alla organisationer, i alla tider. Vad som skett de senaste åren är att dessa kunnat dra nytta av den snabba IT-utvecklingen och den allmänna entusiasmen över allting ”e-” och allting digitalt.

En byråkratisk kontrollapparat ser vid första anblicken inte lika byråkratisk ut när den kommer i skepnad av en webbportal, ett gränssnitt för mobiler, eller en streckkodsläsande ljuspenna som också kan ange position med gps. Likafullt är den exakt det.

Vi har som konsumenter och privatpersoner dragit enorm nytta av IT-utvecklingen. Den har framför allt gett oss nya möjligheter till frihet och självständighet.

Men i arbetslivet har IT-utvecklingen växlat in på ett spår som innebär kontroll, styrning, dokumentation och statistikfetischism. Det syns tydligast i offentlig sektor, men även delar av näringslivet börjar tyngas under en IT-överbyggnad som tar allt större resurser.

Den administrativa explosionen beror inte på att en ”marknadsekonom” sitter i toppen och styr. Orsaken är en mängd särintressen på en mängd platser i samhället: myndigheter, branschorgan, förvaltningar, nämnder, statistikproducenter, kontrollorgan. Alla har inrättat regler och krav som du måste följa och rapportera. Alla har något slags information, som de absolut måste ha av just dig: mängden elskrot du har slängt på din akutmottagning, antal barn som klämt fingret på din förskola, antal rökare bland dina patienter …

Många krav har någon relativt rimlig motivering. Visst, det vore säkert bra om vi visste exakt i hur hög grad skolbespisningarna serverar ekologisk mat. Eller hur mycket patienter med diagnosen X i länet Z röker. Men antalet kontroll- och informationskrav har blivit så stort att de tränger undan det verkliga arbetet. Och dessutom raseras de anställdas känsla av tillit.

IT har tagit bort de geografiska och praktiska begränsningarna för de byråkratiska drivkrafterna i våra organisationer. Dessa kan nu kräva data från och utöva kontroll över en mängd platser och verksamheter där det förut inte var praktiskt möjligt. Som i hemtjänsten, där hemvårdarna via mobil tvingas rapportera minut för minut vad de gör hos kunderna: sopa, fem minuter, rapportera – diska, nio minuter, rapportera – …

Dessutom fungerar IT-systemen ingalunda friktionsfritt, utan ger många olika extra belastningar – vilket många tusental användare i arbetslivet kan intyga. Mer IT innebär i sig ökad administration – av lösenord, inloggningar, supportbehov, uppdateringar, behörigheter.

Hur IT driver på den byråkratiska utvecklingen syns tydligt när lärarna protesterar mot den alltmer omfattande kontrollen. Moderaternas talesman i utbildningsfrågor menar att vi ska införa ett nytt IT-system för att rätta nationella prov. Men lärare som redan plågats av en rad tungarbetade, ologiska och långsamma ­IT-system är nog inte så glada över utsikten av att få ännu ett. Lösningen är inte att införa nya IT-system för kontrollen, utan att minska dem.

Lösningen är inte heller att försöka koppla ihop alla system till ett enda. Även om många yrkesgrupper i dag lider av att tvingas hantera en mängd olika system, blir det inte bättre om alla dessa ska kopplas samman. Att som användare försöka navigera i sådana jättesystem är inte heller någon förbättring.

Dessutom: ju fler system som kopplas samman, desto känsligare blir de för störningar, och risken för driftsproblem blir större.

New public management, NPM, har definitivt perverterat den offentliga verksamheten, och måste förkastas. Men problemet med Byråkrati 2.0 går utöver det rent ekonomiska. Belastningen på vården är till exempel större i Sverige än i de grannländer som också tillämpar NPM, konstaterar Hanne Kjöller i DN (26/5).

Sverige är i dag på väg mot en administrativ infarkt. Vi måste skära ned den IT-drivna och överdrivna administrationen, kontrollen och styrningen till en rimlig och nyttig nivå.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.