Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Jag litar på Försäkringskassans medarbetare”

Försäkringskassan fick i höstas av regeringen uppgiften att redovisa hur myndigheten nu ska komma i balans med sina anslag. Jag noterar att man då väljer att prioritera handläggningen och att korta kötider. Det handlar i längden om förtroendet för en stor del av hela den svenska välfärdspolitiken. Jag är övertygad om att Försäkringskassans medarbetare vill ta den utmaningen fast den är svår, skriver socialförsäkringsminister Ulf Kristersson i en replik till artiklar på DN Debatt och DN.se/debatt 1/3.

Försäkringskassan har de senaste åren genomfört flera stora och viktiga förbättringar. Resan har gått från 21 självständiga lokala kassor till Försäkringskassan som nationell och sammanhållen myndighet. Från väldig geografisk variation i enskilda beslut till mycket mer av rättsäkerhet och likhet över landet. Därefter har sjukförsäkringsreformen krävt mycket av Försäkringskassan och dess personal.

Jag har haft förmånen att träffa många medarbetare i Försäkringskassan de senaste månaderna, som visar både hängivenhet och entusiasm inför sitt lika svåra som viktiga uppdrag i den svenska välfärdspolitikens absoluta kärna. Ändå hamnar Försäkringskassans medarbetare ofta i medial snålblåst när en försäkrad egentligen är missnöjd med själva reglerna i socialförsäkringen. Jag inser att det känns tufft.

Mycket fungerar alltså bra i ett svårt och otacksamt jobb. Men annat inom Försäkringskassan har inte fungerat lika bra. Till exempel den interna ekonomiska styrningen av myndigheten. För att klara de senaste årens omställningar har myndigheten begärt extra resurser som regeringen också har beviljat i flera omgångar. För 2009 och 2010 fick Försäkringskassan totalt drygt 1,2 miljarder kronor extra på tilläggsbudget och myndigheten har fått höjt anslag om 400 miljoner kronor för både 2011 och 2012 med motkravet att anpassa sig till den av Riksdagen beslutade långsiktiga nivån från 2013.

Nu ser vi en mera normal utveckling för Försäkringskassan. I en budgetprocess är det vanligt att myndigheter gör en annan bedömning av sina behov än regering och riksdag. Men i längden kan ingen regering gång på gång bevilja extra anslag när en myndighet så begär. Försäkringskassan fick i höstas av regeringen uppgiften att redovisa hur myndigheten nu ska komma i balans med sina anslag. Jag noterar att Försäkringskassan då väljer att prioritera handläggningen och korta kötider.

En annan stor utmaning för Försäkringskassan de närmaste åren handlar om att mycket brett bygga upp ett bättre förtroendekapital. Det tar myndigheten på allvar redan i dag men mer måste göras. Socialförsäkringens auktoritet och legitimitet behöver naturligtvis börja i kloka lagar och regler, följas upp av korrekt och tillmötesgående myndighetsutövning och ytterst förankras i förvaltningsrätten. Men inte minst i relationen mellan Försäkringskassan och läkarkårens medicinska kompetens finns mycket som både kan och måste förbättras.

Dessa båda utmaningar pekar på en lång och mödosam resa de kommande åren, men också fullt möjlig. Jag har stor respekt för hur svårt det är att genomföra förändringar i komplexa välfärdssystem samtidigt som man ständigt är granskad och ifrågasatt. Mina fyra år i Stockholms socialtjänst har lärt mig någonting om detta.  Men denna resa handlar i längden om förtroendet för en stor del av hela den svenska välfärdspolitiken: Rättvisa, empati, effektivitet och hjälp på vägen tillbaka till egen försörjning. Jag är övertygad om att Försäkringskassans medarbetare vill ta den utmaningen fast den är svår.

Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.