Per Bondemark och Svante Axelsson skriver i en artikel på DN Debatt 29/3 att ett ökat tågresande är en viktig del av klimatpolitiken och att en välfungerande infrastruktur på räls är nödvändig för svensk industri. Jag är helt enig med artikelförfattarna på båda dessa punkter.

I ett järnvägssystem som används och där nyttjandet ökar kommer det alltid att finnas behov av både underhåll och investeringar. Jag vill, precis som artikelförfattarna, att allt fler ska välja järnvägen, både för gods och för persontransporter.

Vi tillför därför historiskt mycket pengar både till investeringar i och till underhåll av järnvägen. Anslaget för drift och underhåll av järnväg har de senaste fyra åren redan höjts med cirka 40 procent. Under planperioden 2010-2021 avsätts 64 miljarder för drift och underhåll samtidigt som vi investerar 65 miljarder i järnvägssystemet. Flera stora projekt genomförs nu i hög takt. Järnvägsinvesteringarna dominerar under hela planperioden.

Den nationella planen ska genomföras och de projekt som artikelskribenterna nämner för godstrafiken finns redan i den nationella planen och ska naturligtvis budgeteras för aktuella år.

Artikelförfattarna föreslår införande av differentierade banavgifter. Jag instämmer i att banavgifter kan vara ett instrument för att åstadkomma ökad effektivitet i användningen av spårkapaciteten så att efterfrågan på resor och transporter på järnvägen kan tillgodoses med tillfredsställande kvalitet.

Regeringen gav därför i januari Trafikverket i uppdrag att ta fram en plan för hur ett banavgiftssystem med kapacitetsstyrande inslag kan införas. Det handlar om ett långsiktigt utvecklingsarbete och uppdraget ska slutredovisas i maj 2014. Syftet är att ge ett effektivare nyttjande av infrastrukturen. För att avgifterna ska kunna få en reell styreffekt är höjda avgiftsnivåer nödvändigt. De ökade banavgiftsintäkter som detta leder till ska utgöra ett tillskott till finansieringen av kvalitetshöjande investeringar i järnvägen.

Mycket av mitt arbete som infrastrukturminister har hittills varit fokuserat på frågor som rör underhåll och investeringar av järnvägen. Bättre underhåll är nödvändigt för att undvika försämringar i befintligt system. Detta kommer dock i vissa fall att medföra en del störningar under den tid underhållet genomförs. De positiva effekterna av satsningar på underhåll visar sig dock ofta snabbare än vid planering av nyinvesteringar som ofta har långa planeringshorisonter. Både resenärer och transportörer av gods ska känna tilltro till järnvägen som transportslag. Därför arbetar jag nu tillsammans med Trafikverket för ökad kapacitet och minskad sårbarhet så att den blir tillförlitlig och robust.

Nu genomlyser vi underhållet för att inte överraskas i framtiden. Vi måste vårda det vi har. Samtidigt arbetar vi med uppgiften att öka kapaciteten på spår för bättre godstransporter och en bra arbetspendling.

Catharina Elmsäter-Svärd (M), infrastrukturminister