Vårbudgeten 2007

Vi kan nu börja se resultat av regeringens politik. I den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i vårpropositionen utvecklas sysselsättningen och arbetslösheten starkt de närmaste åren. Den reguljära sysselsättningen ökar med 185 000 personer fram till 2009. Den totala arbetslösheten minskar samtidigt med nästan 100 000 personer.

Det kanske mest glädjande är att det nu också sker en minskning av utanförskapet. 2006 stod motsvarande 1 050 000 personer utanför arbetsmarknaden och var beroende av olika sociala ersättningar. Vi räknar nu med att antalet reduceras till 890 000 år 2010. Utanförskapet har då minskat med 160 000 personer.

En del av denna ökning sammanhänger med att det går bra för Sverige just nu, men en betydande del är också en varaktig förbättring som har att göra med regeringens åtgärder. Våra beräkningar visar att den reguljära sysselsättningsgraden långsiktigt ökar med uppemot 2 procentenheter. Det betyder att sysselsättningen varaktigt ökar med 70 000 personer.

Den arbetslöshet som långsiktigt är förenlig med prisstabilitet reduceras vid fullt genomslag för politiken med över 1 procent av arbetskraften. Det betyder att 50 000 personer färre är varaktigt arbetslösa. Den sammantagna effekten av åtgärderna är att BNP ökar med nästan 60 miljarder kronor vid full effekt.

En rad av de förslag som redovisas i vårpropositionen är redan kända. Jobbsatsningen i vårpropositionen innehåller ett ungdomspaket, ett integrationspaket och ett entreprenörskapspaket.

Vi kan nu också redovisa den fjärde delen av jobbprogrammet. De tidigare förslagen kompletteras med en särskild satsning på att öka sysselsättningen genom att underlätta för förtidspensionärer och äldre att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Vi kan nu också redovisa hur den Jobb- och utvecklingsgaranti som tidigare presenterats kommer att utformas.

Vi vet att många har förtidspensionerats trots att de har en förmåga och en vilja att arbeta. Förtidspensionärer som vill återgå till arbete får i dag emellertid en mycket ringa ekonomisk belöning. Detta gäller särskilt de cirka 100 000 förtidspensionärer som erhåller bostadstillägg (BTP). Uppemot 300 000 ålderspensionärer sitter i samma situation.

Ett skäl till detta är att bostadstillägget trappas av med 80 procent av den tillkommande förvärvsinkomsten. Bostadstillägget ökar marginaleffekten med mellan 20 och 25 procentenheter. Eftersom förmånen prövas mot hela hushållets inkomst drabbar detta även makar till personer med BTP. De som står längst från arbetsmarknaden kan alltså drabbas av en marginaleffekt som sammantaget ligger på över 80 procent också vid låga inkomster.

Som ett led i arbetet med att stärka drivkrafterna till återgång i arbete föreslår regeringen att viktningen av arbetsinkomster vid beräkning av BTP till sjuk- och aktivitetsersatta sänks från 80 till 50 procent. Detta minskar marginaleffekterna så att det lönar sig bättre att arbeta.

För en förtidspensionär som börjar jobba halvtid kan det handla om en förbättring på i storleksordningen 1 500 kronor per månad, vilket innebär att den ekonomiska vinsten av att arbeta i praktiken nästan fördubblas. För en förtidspensionär som börjar jobba 75 procent kan vinsten av att börja jobba bli 5 000 kronor i månaden i stället för 2 800 kronor.

För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Regeringen går nu vidare och föreslår att den särskilda löneskatten avskaffas den 1 januari 2008 även för personer som är födda före 1938.

I jobbpaketet ingår också en jobb- och utvecklingsgaranti. Den nuvarande aktivitetsgarantin brister i både kvalitet och effektivitet och fyller inte sin tänkta funktion, att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet.

Ambitionen är att få ut deltagarna på arbetsmarknaden så snart som möjligt. Därför bör programmet omfatta individuellt utformade åtgärder och ha en struktur som förstärker arbetslinjen.

Jobb- och utvecklingsgarantin, som införs från den 2 juli i år, kommer att indelas i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coachning. I en andra fas kommer det att finnas tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inkluderar arbetsträning, arbetspraktik, subventionerade anställningar och kompetenshöjande insatser. I fas ett och två ges Ams i möjlighet att upphandla jobb i syfte att utreda arbetsförmåga eller för arbetsträning.

Den tredje och sista fasen innebär att alla deltagare som efter 450 ersättningsdagar i garantin inte funnit något arbete anvisas en varaktig samhällsnyttig sysselsättning motsvarande deltagarens hela arbetsutbud. Här kan sociala företag och ideella organisationer fylla en viktig funktion.

En stor andel av målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. För att stärka deras möjligheter att få ett jobb ökas också successivt antalet lönebidrag och anställningar vid Samhall AB.

Det är viktigt att understryka att dessa och andra reformer i vårpropositionen är finansierade på ett ansvarsfullt sätt. Finansdepartementet räknar med ett finansiellt sparande i den konsoliderade offentliga sektorn exklusive PPM-systemet som uppgår till 2,3, 2,2 och 2,5 procent av BNP för 2007, 2008 och 2009. De offentliga finanserna är således mellan en halv och en procent av BNP starkare än i budgetpropositionen även när alla reformer är betalda.

Sparandet har, samlat och sammantaget över åren, förbättrats med uppemot 70 miljarder kronor sedan budgetpropositionen. I genomsnitt stannar överskotten i det finansiella sparandet på 2,5 procent av BNP och mot slutet av mandatperioden ligger överskottet på över 3 procent av BNP. Det är det största överskottet på ett decennium.

Vi är samtidigt på det klara med att vi inte slutfört vårt arbete. Vi kan inte på sex månader lösa alla de strukturproblem som byggts upp och präglat Sverige de senaste 30 åren och som tidigare regeringar spenderat de senaste 12 åren att försöka dölja.

Att läget nu ter sig starkt och stabilt ger oss en gyllene möjlighet att möta framtida utmaningar. Det är svårt att värja sig för intrycket att arbetsmarknaden förefaller fungera sämre än väntat. Trots att över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden föreligger det nu tendenser på arbetskraftsbrist. Trots att sysselsättningstillväxten satte fart först 2005 ser vi nu stigande resursutnyttjande, en något högre löneökningstakt och rekryteringsproblem i vissa sektorer.

Regeringen anser därför att det kan finnas skäl att återkomma med ytterligare åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt i höstens budgetproposition. Det behövs av allt att döma fler åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta eftersom det ökar arbetsutbudet och minskar risken för brist på arbetskraft. Det finns skäl att i det sammanhanget överväga olika förslag som underlättar återgången till arbetsmarknaden inte minst för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade. Det är också viktigt att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser.
Anders Borg
Sven Otto Littorin

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut