DN Debatt

”Jobbcoachning bättre än vanlig arbetsförmedling”

Relevanta insatser behövs. Jobbcoachning ger bättre resultat än Arbetsförmedlingens traditionella verksamhet. Men det fungerar inte lika bra för alla. Den som har varit ­ borta längre från arbetsmarknaden behöver omfattande stöd för att bryta mönster och få tillbaka självkänslan, skriver företrädare för ett jobbcoachningsföretag.

Det finns en uttalad vilja från flera partier att privatisera Arbetsförmedlingen. Med anledning av detta vill vi förtydliga vår roll som kompletterande aktör och visa på de utmaningar som både vi och Arbetsförmedlingen har att hantera i vår vardag. Jobbcoacher fungerar, men inte för alla. Ge rätt insats och skapa bästa nyttan av våra skattemedel.

Den 6 december 2012 publicerade IFAU rapporten ”Vad innebär det att bli coachad? En utvärdering av jobbcoachningen vid Arbetsförmedlingen” där Arbetsförmedlingens satsning under 2009–2011 utvärderades. Rapporten fick stort genomslag i medier och rubrikerna var ”Bottenresultat för jobbcoaching” och ”AF:s miljardsatsning värdelös”.

Mediernas vinkling är felaktig. Resultaten i rapporten visar att jobbcoachning har en bättre kvalitet än Arbetsförmedlingens traditionella verksamhet.

Låt oss ge några exempel:

Av dem som hade extern jobbcoach hade 81 procent (2011) och 77 procent (2012) fått hjälp att iordningställa sitt cv och sitt personliga brev så att den arbetssökande hade relevanta handlingar för att kunna söka ett arbete.

För dem som hade en intern jobbcoach på AF var motsvarande siffra 68 procent (2011) respektive 70 procent (2012).

Hade man inte haft någon jobbcoach utan en handläggare på AF var motsvarande siffra 28 procent respektive 29 procent.

Vår erfarenhet är att åtta av tio arbetssökande saknar ett cv som är aktuellt eller möjligt att visa en tänkbar arbetsgivare. Ännu färre har ett bra ansökningsbrev. Att skicka i väg en jobbansökan eller ta med sig rätt information till en anställningsintervju är svårt om man inte ens har bra handlingar.

Med andra ord kan man anse att jobbcoacherna gjort en bra och i vissa fall nödvändig insats.

Dessutom gör jobbcoacherna betydligt mer än att endast ta fram ansökningshandlingar. När det gällde hur ofta jobbcoachen träffade den arbetssökande var skillnaderna stora. De flesta som hade en extern jobbcoach hade ett fysiskt möte minst en gång i veckan (80 procent), medan de som hade en jobbcoach på AF träffade sin jobbcoach en gång i månaden eller mindre.

Antal fysiska möten behöver inte vara avgörande för att framgångsrikt att hitta ett arbete, men för den som är arbetssökande på heltid kan det vara viktigt att ha ett bollplank.

Vi på jobbcoachningsföretaget AlphaCE bedriver sedan den 1 dec 2012 ”Arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning” på 22 orter i Sverige på uppdrag av AF. Detta är en rekryteringsutbildning som syftar till att få arbetsgivare att våga anställa. Vi har över 100 arbetsgivare som vill rekrytera på detta sätt.

Arbetsgivare och arbetstillfällen finns – men vi har svårt att hitta arbetssökande som matchar arbetsgivarnas krav! Är då kraven för höga? Nej, tvärtom är arbetsgivaren medveten om att man ska lära upp någon. Däremot har de arbetssökande mentala hinder som gör att de inte är aktuella.

Några exempel:

1. ”Jag behöver vara hemma när barnen kommer från skolan!” Detta är en vanlig kommentar från någon som vant sig vid att styra sin egen tid och finnas tillgänglig för vänner och familj. Detta kan även yttra sig i utryck som ”jag måste gå ut med hunden” eller ”jag behöver hjälpa min sjuka mor att ta sig till sjukhuset”.

Vår uppgift som jobbcoacher är att hjälpa den arbetssökande att hitta lösningar på de eventuella problem som kan uppstå. En arbetsgivare som möter denna inställning kommer inte att tycka detta är en intressant kandidat.

2. ”Jag har svårt att komma upp på morgonen!” En vanlig kommentar är att man vant sig vid att sova länge. Vissa har till och med helt vänt på dygnet. De vardagliga rutinerna är viktiga för att kunna sköta ett arbete. Att sova ordentligt, äta bra och regelbundet samt passa tider är viktigt om man ska prestera på en arbetsplats.

För att komma till rätta med detta brukar vi successivt lägga möten tidigare och tidigare. Vi är väldigt konkreta i vårt stöd som att till exempel skicka sms och påminna om att det är dags att vakna. En arbetsgivare vill inte vara ”förälder” till sin personal. Därför är det viktigt att rutiner och vardag fungerar innan man kommer ut på arbetsplatsen.

3. ”Jag förlorar ekonomiskt på att ta det där jobbet!” Att ta en praktikplats, gå en utbildning eller ta en timanställning betyder ofta på kort sikt att man får ökade kostnader. Kanske behöver man fritids till sina barn eller köpa en bil. En person som från början har en ansträngd privatekonomi är ofta rädd för ytterligare kostnader.

En av våra viktigaste uppgifter är att diskutera privatekonomin. Det är viktigt att visa på hur en investering på kort sikt faktiskt leder till en bättre privatekonomi på sikt.

IFAU konstaterade i sin rapport att jobbcoachning fungerar bäst för dem som står närmast arbetsmarknaden. I dag har AF ett tydligt uppdrag att arbeta med prioriterade grupper – det innebär till exempel de som är långtidsarbetslösa.

För dem som har varit borta längre från arbetsmarknaden räcker det inte att träffa sin jobbcoach varje vecka. De behöver omfattande stöd och aktivitet för att bryta mönster, sociala strukturer och få tillbaka självkänslan.

Vi efterlyser en mer pragmatisk diskussion gällande Arbetsförmedlingens roll kontra vår roll som kompletterande aktör. Vi vill inte vara ett politiskt slagträ i debatten utan bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad – där varje arbetssökande får rätt och relevant insats.

Det är bättre att snabbt hjälpa en nyarbetslös med en jobbcoach än att vänta till dess han eller hon blivit ”prioriterad grupp”.

Karolina Jerner, vd för AlphaCE Maria Mattsson Mähl, arbetande styrelse­ordförande AlphaCE