Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Jordbruksstöden är viktiga för både jobben och miljön”

Visst statligt stöd till jordbruket är nödvändigt, skriver debattörerna.
Visst statligt stöd till jordbruket är nödvändigt, skriver debattörerna. Foto: Ingvar Andersson

Ny studie. Nyttan av statligt ekonomiskt stöd till det svenska jordbruket är ­ifrågasatt. Vår studie av jordbruksstödens effekter visar att de bidrar mer till att skapa sysselsättning och öka den biologiska mångfalden än man tidigare har trott, skriver Knut Per Hasund och Harald Svensson, Jordbruksverket.

Är det bra med statliga stöd till jordbruket? Både ja och nej. Marknaden är bäst på att ge oss varor och tjänster med minskad resursanvändning. Det gäller även mat. Sverige har därför under många år drivit frågan om en avreglering av jordbrukspolitiken. Men jordbruket är också den i särklass största producenten av kollektiva nyttigheter i samhället, och dessa behöver kollektiv finansiering. I en ny studie har Jordbruksverket analyserat stödens effekter på sysselsättning, miljö och samhällsekonomi. Resultaten är i flera fall förvånande.

I stödens samhällsekonomiska lönsamhet ingår värdet av ökad matproduktion och miljöeffekter men också kostnaderna för arbetskraft och andra resurser.

Man behöver knappast vara nationalekonom för att veta att marknaden inte klarar produktionen av kollektiva nyttigheter. Flera studier visar dessutom entydigt att svenska folket värderar biologisk mångfald och öppna landskap högt. Denna efterfrågan kan dock inte komma till uttryck på privata marknader.

Jordbruket är den i särklass största producenten av kollektiva nyttigheter i samhället. Utan kor och bönder försvinner stora delar av kulturlandskapet. Två tredjedelar av alla rödlistade arter är knutna till odlingslandskapet. Vi kan reglera skadliga utsläpp, men inte tvinga bönder att bruka företagsekonomiskt olönsam mark med höga natur- och kulturvärden. Jordbrukspolitikens miljöersättningar behövs därför om vi inte ska förlora stora delar av den biologiska mångfalden och de öppna landskapen.

Studien visar att tack vare gårdsstödet har i storleksordningen 30.000 personer arbete i Sverige. De allra flesta på landsbygden. Hur många fabriker motsvarar det? Resultatet är förvånande för oss som arbetar med jordbruksfrågor, ty gårdsstödet är i princip frikopplat från produktionen av mat. Man behöver inte producera för att få stödet eftersom det är ett bidrag för inkomstbortfall. Men på grund av villkoren knutna till stödet får vi ändå stora sysselsättningseffekter.

Miljö­ersättningen till betesmarker ger minst 1.500 årsverken förutom stora, positiva effekter på den biologiska mångfalden vilket är ersättningens syfte. Det är ett betydande tillskott till sysselsättningen i landet och en levande landsbygd.

Jämfört med sysselsättningspolitiska åtgärder i andra sektorer är flera av åtgärderna i landsbygdsprogrammet budgeteffektiva. Att skapa ett årsarbetstillfälle kostar till exempel avsevärt mindre med regionalstödet till jordbruket (det så kallade LFA-stödet) än de beräknade kostnaderna för femte jobbskatteavdraget eller sänkningen av krogmomsen.

I alla regioner utom de tre nordligaste är gårdsstödet viktigast för sysselsättningen. Där är i stället vall- och LFA-stöden av störst betydelse.

En lärdom är hur stora sysselsättningseffekterna kan vara av miljöersättningarna – som ju är till för att förbättra miljön. Vissa miljö­ersättningar kan ge minst lika stora effekter på sysselsättningen som investeringsbidragen, även sett per stödkrona. Omvänt kan investeringsbidragen som är till för att främja jordbrukets konkurrenskraft och sysselsättningen på landsbygden ha stora, positiva miljöeffekter.

I vår studie är vi öppna med att stöden kan ge både negativa och positiva effekter. Kväveläckaget ökar kraftigt till följd av gårdsstödet. Vallstödet ökar utsläppen av växthusgaser motsvarande 320 000 ton koldioxid per år (de totala svenska utsläppen är 57,6 miljoner ton).

Detta är den globala nettoeffekten på klimatet då minskad import och utsläpp utomlands är inräknade. Att klimatet påverkas är ofrånkomligt när livsmedelsproduktionen, antalet husdjur och den odlade arealen ökar. Samtidigt har 5.000 personer i framför allt Norrland och skogsbygderna arbete tack vare vallstödet.

Stödet till ekologisk odling är inte samhällsekonomiskt lönsamt. Det är också ett dyrt sätt att öka sysselsättningen.

Våra resultat visar tydligt att utan miljö­ersättningen till betesmarker och gårdsstödet – eller några motsvarande stöd som finansierar produktionen av dessa nyttigheter – så skulle vi vara långt ifrån att nå miljömålen för odlingslandskapet respektive växt- och djurlivet.

Skulle vi inte haft betesmarksstödet hade vi förlorat en tredjedel av betesmarksarealen, cirka 190 000 hektar. Eftersom ersättningen är villkorad med skötselkrav så blir dessutom än större arealer värdefulla för biologisk mångfald och för alla som tycker om att vandra över blomsterängar.

Störst samhällsekonomisk nytta över tid ger stöden till betesmarker, kulturmiljöer, och biopannor. Deras nettonuvärden är ungefär 10 gånger större än respektive stödbelopp. Samhällsekonomiskt är det effekterna på klimat och odlingslandskapets kollektiva nyttigheter som väger tyngst, förutom de företagsekonomiska kostnader som inte täcks av värdet av ökad matproduktion.

Vi känner oss trygga i våra slutsatser. Vissa jordbruksstöd är nödvändiga om vi vill ha god miljö och levande landsbygd. Det behövs en konstruktiv och verklighetsförankrad debatt om hur vi kan främja ett effektivt jordbruk som ger bra mat, god miljö och bidrar till levande landsbygd för oss själva och kommande generationer. Verkligheten är komplex och många aspekter måste vägas in för att vi ska kunna utveckla och förbättra jordbrukspolitiken ytterligare.