replik.
På debattplats den 30 maj hävdar några forskare vid Lunds Universitet att skogsindustrin har fel när vi säger att nuvarande modell för svenskt skogsbruk är gynnsam för klimatet. Med all respekt för dessa forskare så måste jag ändå hävda att de har fel.
Den svenska modellen med aktivt skogsbruk och hög tillväxt där vi planterar två nya träd för varje träd som avverkas är ur ett systemperspektiv det absolut bästa för klimatet. Vi kan luta oss mot decennier av forskning och ett flertal rapporter när vi hävdar att utan skogen och vårt hållbara skogsbruk skulle Sverige inte nå de nationella och internationella klimat- och energimål som beslutsfattare satt upp.
Svensk skog och skogsbruk är en del av lösningen på klimatförändringarna eftersom skog binder koldioxid när den växer och kol sedan lagras i produkterna under deras livslängd. En ytterligare nytta är den som uppnås om träprodukter ersätter andra mer energikrävande produkter eller används som energikälla i stället för fossila bränslen, s.k. substitutionseffekt. Faktiskt är den samlade effekten av detta större än alla fossila koldioxidutsläpp som görs i landet.
Klimatforskarna i Lund har självklart alldeles rätt i att ett kalhygge på en begränsad yta släpper ifrån sig mer koldioxid än motsvarande yta växande skog. Det de missar är att för att kunna bestämma vilken typ av skogsbruk som mest effektivt rår på klimatförändringarna måste de se på hela Sveriges skogsyta samtidigt. Och då vet vi med stöd av forskningen att ett skogsbruk med trakthyggen och återplantering ger en betydligt bättre effekt ur klimatsynpunkt.
I debatten hävdas att s.k. kontinuitetsskogsbruk, alltså att kalhyggen undviks genom avverkning av särskilt utvalda träd eller mindre grupper av träd, skulle vara lika om inte mer effektivt för att bekämpa klimatförändringarna. Detta är fel. Det vet vi eftersom Sverige bedrev sådant skogsbruk under mellankrigsperioden. Det ledde till vad som kallas ”tras- och restskogar” eller ”gröna lögner”. Alltså att skogen visserligen såg grön och fin ut, men tillväxten var betydligt sämre. Och eftersom det är växande skog som binder koldioxid betyder det att med ett kontinuitetsskogsbruk som svensk modell skulle skogen binda upp till 40 procent mindre koldioxid än idag. Det skulle dessutom leda till färre träbaserade produkter och minskad tillgång på bioenergi, d.v.s. substitutionseffekten skulle radikalt minska.
Skogen är oerhört betydelsefull för klimatet. Och svensk skogsindustri, vår råvara och våra produkter påverkar klimatförändringarna positivt. Om alla länder skulle bedriva ett lika ansvarsfullt skogsbruk som vi gör i Sverige skulle klimatförändringarna inte längre vara en av de största globala samhällsutmaningarna. Landsbygdsministerns internationella programförklaring är alltså både hållbar och ansvarsfull.
Svensk skogsnäring bedriver ett hållbart skogsbruk där vi arbetar för att öka tillväxten med hänsyn till biologisk mångfald och sociala värden, öka användandet av trä samt öka uttagen av biobränslen. Det gör vi både för att det är bra för klimatet, bra för skogsägarna och bra för svensk skogsindustri.
Mårten Larsson
Skogsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna