Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Kalhyggesbruk ger stora utsläpp av växthusgaser”

Nya resultat från Lunds universitet visar att kalhyggesbruk även genererar utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas. Utsläppen av koldioxid dominerar men bidragen av dessa klimatpåverkande gaser är inte försumbara, skriver artikelförfattarna.
Nya resultat från Lunds universitet visar att kalhyggesbruk även genererar utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas. Utsläppen av koldioxid dominerar men bidragen av dessa klimatpåverkande gaser är inte försumbara, skriver artikelförfattarna. Foto: Thomas Karlsson

Antagandet att bioenergi är klimat- eller koldioxidneutralt ifrågasätts allt mer. Återbetalningstiden för koldioxidskulden som uppstår vid förbränning kan vara mycket lång. Exempelvis generar kalhyggesbruk mycket stora utsläpp av växthusgaser de första 10–15 åren efter avverkning, skriver forskarna Anders Lindroth och Christina Moberg.

Diskussioner om regler kring utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk pågår just nu i Europaparlamentet. Hur det svenska jord- och skogsbruket kommer att påverkas av de nya reglerna diskuteras i dagarna bland svenska EU-parlamentariker och andra beslutsfattare på nationell nivå.

Det finns en utbredd uppfattning om att användning av biomassa för energiändamål är klimatneutralt. Denna grundar sig på antagandet att den koldioxid som bildas vid skörd och användning av skördeprodukter – till exempel bioenergi – inom kort tas upp av återväxande bestånd eller av andra skogar i landskapet. Utifrån detta förenklade synsätt har användning av bioenergi ansetts vara koldioxidneutralt och alltså inte ge upphov till något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Detta synsätt har haft stor inverkan på klimatpolitik både nationellt och inom EU och har resulterat i strategier som syftar till ökat utnyttjande av skog för bioenergi som ersättning för fossil energi. Det har också lett till att skogsbiomassa är klassificerat som förnyelsebart bränsle och därmed som en viktig komponent i EU:s mål när det gäller ökad användning av förnyelsebar energi.

I en nyutkommen rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC), ”Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests”, presenteras fakta om skogarnas och skogsbrukets klimatpåverkan som kan uppfattas som uppseendeväckande. Vi menar att de starkt ifrågasätter huruvida Sveriges klimatstrategi är inne på rätt väg. I rapporten avhandlas även frågor som rör hållbarhet och motståndskraft mot klimatförändringar, men här fokuserar vi på slutsatserna och rekommendationer som rör skogsbrukets klimatpåverkan.

För att kunna tala om verklig klimatnytta borde klimatmålen uttryckas i termer av strålningsabsorption i atmosfären.

Antagandet att bioenergi är klimat- eller koldioxidneutralt ifrågasätts allt mer. I flera nya studier har man visat att den så kallade återbetalningstiden för den koldioxidskuld som uppstår vid förbränning kan vara mycket lång och beroende av vilka träddelar eller andra bio-produkter som används. Användning av lätt nedbrytbara restprodukter från avverkningarna har återbetalningstider på 10–20 år medan det för grövre material som stamved handlar om 100 år eller mer. Även valet av skogsbruksmetod påverkar längden på återbetalningstiden. Kalhyggesbruk, som är den dominerande skördemetoden, genererar till exempel mycket stora utsläpp av växthusgaser under de första 10–15 åren efter avverkning. Det tar sedan ytterligare ungefär lika lång tid innan den återväxande skogen har kompenserat för detta. Nya resultat från Lunds universitet visar dessutom att kalhyggesbruk även genererar utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas. Utsläppen av koldioxid dominerar men bidragen av dessa klimatpåverkande gaser är inte försumbara.

Förutom problemet med de långa återbetalningstiderna har biobränslen även lägre energitäthet än de fossila bränslena. Detta innebär bland annat att det släpps ut mer koldioxid, mellan 20 till 100 procent, per producerad enhet energi beroende på vilken fossil källa man jämför med. ”Fossilfritt” har tyvärr blivit ett nyckelord i diskussionerna om hur klimatförändringarna ska bekämpas. Detta begrepp har anammats utan grundlig analys av vad alternativen, som bland annat består av bioenergi eller av trä i byggnadskonstruktioner som ersättning för fossilbaserade produkter, har för effekt på atmosfärens halt av växthusgaser. Användning av trä i långlivade produkter är positivt ur klimatsynpunkt, men endast en liten del av skördade träd används i sådana produkter.

Kalhyggesbruket till trots utgör Sveriges skogar idag en mycket stor och viktig kolsänka. Nettoupptaget av koldioxid motsvarar omkring det dubbla utsläppet från transportsektorn, vilket är en betydande del av de totala växthusgasutsläppen. Den viktigaste förklaringen till detta är att avverkningarna är lägre än tillväxten i skogen och har varit så under en lång tid. Att avverkningarna är lägre än tillväxten har av vissa förespråkare tagits som intäkt för att avverkningarna kan öka utan att systemets hållbarhet påverkas. Det ökade uttaget skulle kunna användas till ökad substitution av fossil energi. Men en sådan strategi skulle få katastrofal effekt på klimatet i och med att nettosänkan (förändringen av kolförrådet) skulle minska drastiskt eller helt och hållet upphöra och substitutionseffekten skulle bara bli en bråkdel av den förlorade sänkan.

Dessa aspekter kopplar direkt till de pågående diskussionerna inom EU om införande av referensnivåer för hur stora avverkningar som ska tillåtas i medlemsländerna. Sveriges inställning tycks vara att det är bra om dessa referensnivåer är så höga som möjligt eftersom det skulle möjliggöra ökade avverkningar. Vi menar att detta är helt fel ur klimatsynpunkt. Klimatavtalet i Paris visar med önskvärd tydlighet att det brådskar med åtgärder som kraftigt minskar utsläppen. Ökade avverkningar skulle få precis motsatt effekt.

Några av de viktigaste slutsatserna i rapporten är:

  • Skogsskötselstrategier borde utvecklas som tar hänsyn till såväl hur biofysiska effekter (albedo) som andra växthusgaser än koldioxid påverkar klimatsystemet. Att öka kolinlagringen i existerande skogar skulle vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att reducera nettoutsläppen av växthusgaser till atmosfären. Tyvärr pekar dagens strategier åt rakt motsatt håll. Den ekonomiska principen att ’cleaner earns, polluter pays’ pekar mot att ökad kolinlagring borde belönas och att utsläpp från bioenergi borde beräknas på ett korrekt sätt och också kontrolleras med lämpliga metoder.
  • En kritisk faktor när det gäller användning av bioenergi är den så kallade återbetalningstiden under vilken koldioxidkoncentrationen i atmosfären faktiskt ökar innan skulden är betald. Detta är en mycket viktig faktor när det gäller att bedöma hur klimatmålet att begränsa uppvärmningen till högst 1,5 grader ska kunna nås. En maximalt tillåten återbetalningstid borde introduceras i hållbarhetskriterierna.
  • Fastställande av referensnivåer för framtida avverkningar är en viktig åtgärd som borde baseras på vetenskap och syfta till att begränsa klimatpåverkan av skogsbruket.

För att kunna tala om verklig klimatnytta borde klimatmålen uttryckas i termer av strålningsabsorption i atmosfären vilket är det mest relevanta måttet på klimatpåverkan. Vi föreslår också att övervakningssystem utvecklas både när det gäller växthusgaser och biofysiska effekter så att måluppfyllelsen kan verifieras av oberoende mätningar. Detta skulle styra utvecklingen åt rätt håll.

DN Debatt. 12 september 2017

Debattartikel

Anders Lindroth, professor em i naturgeografi och Christina Moberg, professor i organisk kemi:
”Kalhyggesbruk ger stora utsläpp av växthusgaser”

Repliker

Mårten Larsson, Skogsindustrierna och Göran Örlander, Södra:
”Den svenska skogen växer inte i ett grustag”

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet och Hanna Stenegren, tankesmedjan Fores:
”Glömmer problemen med fossila drivmedel”

18 forskare vid Chalmers, KTH, Linnéuniversitet, Lunds universitet och SLU:
”Skoglig bioenergi central i klimatarbetet”

Slutreplik från Anders Lindroth och Christina Moberg:
”Allvarligt att etablissemanget inte tar till sig fakta”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.