replik.
I sin iver att såga journalister, de pressetiska reglerna och den svenska tryckfriheten påstår Claes Sandgren (DN Debatt 11/12) att det vore rätt att häva meddelarskyddet generellt när det gäller polisens förundersökningar.
Fakta: den stora majoriteten uppgiftslämnare till dagspressen är öppna källor. Men det finns källor vars identitet är så känslig att den inte får röjas. Att berätta om dessa källor vore att bryta mot svensk grundlag om källskydd. Dessa speciella källor tillhör undantagsfallen och är väldigt få.
Viktigt är också att betona att de flesta dagstidningar ytterst sällan betalar ut så kallade tipspengar. I Claes Sandgrens debattinlägg slår han fast att tipspengar betalas ut ”allt mer”, ett påstående som helt saknar stöd. Sandgren kritiserar också Svenska Journalistförbundets Yrkesetiska Nämnd (YEN) för att vara hemlig, trots att YEN:s protokoll är offentliga och att man kan ringa till ordföranden för att få veta mer om fallen.
Meddelarfrihet finns för att anställda inom en myndighet ska kunna informera om missförhållanden på myndigheten. Claes Sandgren anser att lösningen är att häva meddelarskyddet generellt för förundersökningar. Här måste den samvetsgranne ställa sig frågan, hur gör då en polis som upptäcker ett missförhållande inom myndigheten när det gäller en polisutredning? Ska han eller hon inte kunna påtala detta med rätt att vara anonym – vilket gäller för samtliga andra anställda inom myndigheterna om inte absolut sekretess gäller? Den anställde, oavsett yrkesroll, måste ha samma starka skydd till sin rätt att påtala missförhållanden utan att riskera repressalier.
Sandgren föreslår också att meddelarfriheten eventuellt kan gälla för nedlagda förundersökningar. Det motsägs av ett tydligt exempel, utredningen om mordet på Olof Palme 1986, där medierna i 25 år – ända till preskriptionsdagen! – informerade medborgarna om polisens agerande och avslöjade missförhållanden långt före kommissioner och granskningsorgan. Journalistik som inte hade varit möjlig utan meddelarfriheten.
Vi är de första att beklaga om systemet missbrukas. Lösningen kan dock inte vara att häva ett viktigt grundlagsskydd. Ska ett grundlagsskydd hävas måste det vara ett stort samhällsproblem. Det visar Claes Sandberg att det inte är eftersom han till och med ställer frågan till chefredaktörerna om det förekommer tipspengar.
Claes Sandgren ställer frågan till Tidningsutgivarna (vilket vi utgår från även om han kallar oss för Tidningsutgivarföreningen) att vi ska redovisa om det är god publicistisk sed att betala tipspengar eller annan form av ersättning. Här vill vi vända frågan och fråga varför det inte skulle vara rätt att betala ersättning? Det är att betrakta som ett expertarvode. Tidningar betalar ju också för exempelvis kostnadsersättningar, läsarbilder eller andra arvoden i enlighet med skattelagstiftningen.
Med andra ord. Tipspengar är ok!
Jeanette Gustafsdotter, vd TU
Per Hultengård, chefsjurist TU