Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Katastrofal brist på lärare i NO-ämnen och matematik”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Kan förklara kunskapskris. Antalet sökande till lärarutbildningar i flera naturvetenskapliga ämnen är nu alarmerande lågt. Flera åtgärder krävs. Vi föreslår bland annat en ettårig lärarutbildning för disputerade naturvetare, skriver elva medlemmar i Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp.

I samband med den senaste Pisaundersökningen noterar Kungliga vetenskapsakademin med stor oro den svaga rekryteringen av lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik. Vi ser med bestörtning att det hösten 2013 fanns mycket få förstahandssökande till landets lärarutbildningar för grundskolans högstadium i dessa ämnen. I ämnet kemi var det 12 sökande, i teknik 16 och i fysik 20. Våren 2014 finns det till biologi 3 och till matematik 24 förstahandssökande till lärare i grundskolans högstadium. Antalet förstahandssökande är inte avgörande för hur många som kommer att läsa programmen men ger en god bild av utbildningarnas attraktivitet.

I flera ämnen är det så få sökande att det inte kommer att ges några kurser, nämligen kemi, teknik och fysik och därtill varken franska eller tyska. Tillsammans med de andra problem som redan finns för dessa ämnen framstår situationen som i det närmaste katastrofal. Omfattande åtgärder måste till för att Sverige ska kunna leva vidare som en kunskapsnation med kompetens för teknisk och industriell utveckling och naturvetenskapligt grundad samhällsbyggnad.

Dagens situation är resultatet av en negativ utveckling som flera regeringar av olika politisk färg inte har tagit på allvar trots att varningsklockor ringt under lång tid. Lärarutbildningsutredningen skrev till exempel redan 1999 att det är ”svårt att rekrytera till inriktningen mot Ma/NO” och att ett ”stort antal 1–7-lärare i Sv/SO tvingas nu att undervisa i NO-ämnena...”, och Skolverket konstaterade 2007 att bara cirka 40 procent av de lärare som undervisade i NO hade utbildning inom NO. En av orsakerna till detta är att det under 20 år inte funnits fasta krav på behörighet och utbildning inom det ämne man undervisar i för att anställas som lärare. Försämringen har accelererat men ändå förblivit relativt osynlig på grund av bristande uppföljning. Gymnasieutredningen 2007 noterade till exempel att Skolverket inte har fört statistik över vilken utbildning lärare har.

Inte förrän i våras, genom arbetet med legitimering av lärare, har Skolverket skapat sig en tydlig bild över läget. Situationen är alarmerande och kan vara en del av förklaringen till dessa ämnens nedgång i internationella jämförelser. Siffrorna som tagits fram av Skolverket visar vad högstadielärare har för utbildning i ämnen de undervisar i (se faktaruta här intill).

Regeringens framtidskommission skrev att det hade gått att förutsäga behoven av lärare. Den här situationen hade alltså inte behövt uppstå. Den skriver också: ”Att möta de framtida behoven av kompetens... är en stor framtida utmaning”. Den utmaningen är nu ännu större och den måste snarast antas. Den stora bristen på både utbildade lärare och sökande till utbildningarna blir dessutom uppenbar samtidigt som vi står inför stora pensionsavgångar. SKL och fackförbunden räknar med att den totala lärarbristen kommer att röra sig om flera tiotusental lärare inom tio år. Men situationen är olika i olika ämnen. Bland NO-lärare på grundskolan går nu ungefär 350 i pension varje år samtidigt som det utbildas färre än 30.

Lärarnas riksförbund befarar att kemi, fysik och teknik kommer att ”utrotas” från den svenska skolan om inte krafttag tas nu. Dessa ämnen ger inte bara nödvändiga redskap åt våra framtida ingenjörer och forskare. De är också en viktig del av vårt kulturarv och centrala för att förstå den moderna världsbilden. Ämnena är en självklar del av en allmänbildning och kan med hjälp av kunniga och engagerade lärare bli ett intellektuellt och spännande äventyr.

Kravet på lärarlegitimation synliggör problemen och kan kanske på sikt leda till högre löner och till att lärartjänster blir mer attraktiva. Likaså kan olika initiativ för att snabbt utbilda ämneskunniga personer i pedagogik och didaktik ha en viss effekt. Vår bedömning är dock att detta inte räcker. Staten måste agera snabbt och kraftfullt för att på ett tydligt sätt visa för unga människor att dessa ämnen är viktiga och att samhället värdesätter att de väljer att bli lärare i dem. Vi förslår att regeringen snabbutreder till exempel följande åtgärder:

Insatser för att ge lärare arbetsförhållanden och löner som är likvärdiga med andra karriärer inom samma ämnen.

Införande av en ettårig betald lärarutbildning för disputerade naturvetare (ett förslag som Vetenskapsakademien presenterat för regeringen).

Översyn av lärarutbildningarna, där varje lärar-/ämneskategori synas för sig.

Vidgande av uppdraget om ämnesdidaktiskt centrum till ett uppdrag att fortbilda och kompetensutveckla lärare, där man tar till vara de erfarenheter och kunskaper som finns i de resurscentrum i naturvetenskap som nu riskerar nedläggning.

Ytterligare en viktig del att foga till ovanstående punkter är att de grundläggande villkoren i läraryrket måste förbättras. Den professionella friheten har beskurits, arbetsvillkoren försämrats och lärarlönerna har halkat efter andra jämförbara yrken. Detta får givetvis konsekvensen att kvalificerade studenter väljer bort läraryrket.

Vi stöder också förslaget att en oberoende expertutredning/kommission omedelbart tillsätts med bred expertis för att på vetenskaplig grund föreslå konkreta åtgärder för att snabbt bryta den negativa utvecklingen i den svenska skolan.

Utbildningsgrad

Läget bland högstadielärare ämne för ämne (procent)

Tillräcklig utbildning/någon/ingen

Biologi 39/22/39

Kemi 16/36/48

Fysik 13/37/50

Teknik 7/23/70

Matematik 49/17/34

Källa: Skolverket

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.