Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Kommersialismen kring alkoholen måste bort”

Regeringen saknar linje. Det finns stora brister i kontrollen av hur alkohol marknadsförs och säljs. Men varken regering eller myndigheter tar sitt ansvar för den tilltagande kommersialiseringen. Den utredning som i dag lämnas över till regeringen blir i stora stycken bara ett slag i luften, skriver alkoholläkaren Sven Andréasson.

I dag presenteras en utredning som handlar om ålderskontroll vid e-handel och hemleverans av alkoholdrycker. Utredningen är bara ett exempel bland flera på oförmågan att hantera vår tids utmaningar mot en effektiv alkoholpolitik.

Att minderåriga inte ges möjlighet att köpa alkohol är viktigt, men den fråga som först måste besvaras är om det är tillåtet för någon annan än Systembolaget att sälja alkohol. Genom att inte ge utredningen den uppgiften blundar regeringen för en utveckling som kan leda till att konsumtion och skador på sikt exploderar.

Det är skandal att våra politiker inte intresserar sig för Sveriges största sociala och medicinska problem: alkoholfrågan. Det gäller tyvärr både alliansen och oppositionen. Utvecklingen har sprungit ifrån politiken. Många insatser från stat, kommun och landsting har blivit kraftlösa eller felriktade.

På mellan 20 och 30 år har drickandet i Sverige förändrats dramatiskt. Spriten minskar och vinet ökar. Råsupandet på helger avtar, vilket är positivt. Men i stället tilltar vardagsdrickandet, vilket gör att allt fler tappar kontrollen över sitt drickande.

En viktig förklaring till det ökande vardagsdrickandet är marknadsföringen. Alkoholföretagens reklamsatsningar har på några år ökat mycket kraftigt och överstiger nu en miljard kronor om året. I forskningen beskriver personer som kämpar med ett alkoholberoende hur alkoholen nu är allestädes närvarande – i alla medier och i alla sociala sammanhang där de rör sig.

En annan förklaring är sjunkande realpriser på alkohol. Här är kunskapsläget glasklart. Priset är det starkaste verktyget för att minska konsumtion och skador. Detta gäller särskilt för ungdomar och storkonsumenter. Alkohol är en utmärkt vara att beskatta: höjda skatter bidrar såväl till statsfinanserna som till minskat drickande. Empirisk forskning visar att höjda alkoholskatter inte leder till okontrollerad privatinförsel eller smuggling. Även om smuggling och langning ökar något är nettoeffekten att ungdomar dricker mindre.

En hörnsten i svensk alkoholpolitik har sedan länge varit att begränsa det privata vinstintresset. Systembolaget är ett resultat av denna princip där modern alkoholforskning finner att både konsumtion och skador begränsas genom offentliga, icke vinstdrivande monopol. Systembolaget hotas dock av en tilltagande näthandel. Även om näthandeln fortfarande utgör en liten andel av den totala alkoholförsäljningen kan den på sikt bli ett allvarligt hot mot detaljhandelsmonopolet.

Såväl medier som politik styrs av en alltmer otidsenlig bild av alkoholism. Inom forskningen kan man se att en stor och växande grupp svenskar, omkring en halv miljon, har ett alkoholberoende eIller skadligt bruk av alkohol. En mindre andel av dessa, cirka 50.000 personer, finns i behandling. Resten är i allmänhet medvetna om sitt överdrivna drickande men drar sig för att söka hjälp.

Det krävs en rad alkoholpolitiska åtgärder, framför allt skattehöjning, kontroll av marknadsföringen och en ordentlig upprensning av näthandeln med alkohol. Därtill krävs ett helt nytt tänkande inom behandlingsområdet för att nå fram till alla de problemdrickare som i dag inte vill befatta sig med vården. Jag sammanfattar detta i fyra punkter.

1 Skattehöjning. Alkoholen har i praktiken blivit betydligt billigare på senare år. Regeringen har aviserat en skattehöjning under mandatperioden. Det är nu hög tid att skrida till verket.

2 Näthandeln. Den brokiga skara alkoholföretag som i ökande grad agerar som detaljhandelsföretag gör sig skyldiga till brott mot alkohollagen. Verksamheten kan dock fortgå eftersom varken regering eller myndigheter tar sitt ansvar för en effektiv tillsyn. Dagens utredning är dessvärre ett slag i luften eftersom den över huvud taget inte tar ställning till om den pågående verksamheten är laglig. Att då diskutera hur ålderskontrollen ska skötas ger denna verksamhet oförtjänt legitimitet.

Priset tas av ett aktuellt fall där livsmedelskedjan City Gross erbjuder vinpaket tillsammans med matkassar. Det finns uppenbarligen krafter inom lliansen som inte har något emot att en privat, vinstdriven detaljhandel får utvecklas – även om detta så småningom skulle leda till att EU ifrågasätter det svenska detaljhandelsmonopolet.

3 Reklamen. Regeringen har intagit en passiv hållning efter det så kallade Gourmetmålet, som möjliggjorde reklam för öl och vin i tryckt press. Sedan dess har dock flera länder kunnat skärpa sin lagstiftning både vad gäller reklam och sponsring. Det borde också Sverige göra.

4 Behandlingen. Här är tänkandet verkligen föråldrat. Alkoholberoende ses som ett socialt problem och behandlingsinsatserna utformas därefter. Naturligen borde huvudansvaret för behandling av alkoholberoende ligga inom primärvården med insatser från psykiatrin och socialtjänsten när det är påkallat. Än så länge har det dock varit fritt valt arbete som präglat primärvårdens insatser – på en del håll har engagerade distriktsläkare gjort bra insatser, men de hör till undantagen.

Den statliga utredning som presenteras i dag visar med all önskvärd tydlighet att regeringen saknar en genomtänkt linje. Den allt mer aggressiva kommersialismen på alkoholområdet måste stoppas. Det krävs både en rad alkoholpolitiska åtgärder och ett helt nytt behandlingstänkande. I båda fallen saknas tydliga besked från regering och beslutsfattare inom kommuner och landsting.

Bakgrund

I utredningens direktiv (dir. 2012:43) står det bland annat att den ska:
• göra en kartläggning av omfattningen, inriktningen och formerna av sådan marknadsföring av alkoholdrycker som riktar sig till konsumenter
• kartlägga i vilken omfattning barn och ungdomar exponeras för marknadsföring av alkoholdrycker och tobak via digitala medier och tv (inklusive beställ-tv) samt klarlägga vilka metoder som används
• analysera förutsättningarna för att bedriva central tillsyn av gällande regler för marknadsföringen av alkoholdrycker och tobak
• utreda hur tillsyn av e-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsumenter bör bedrivas och om ålderskontrollen behöver säkerställas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.