Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Kommuner avstår från lärarlyft trots att de har råd”

Foto: Nicklas Thegerström

Löneförhandlingar drar i gång. Lärarlönerna behöver höjas kraftigt för att vara konkurrenskraftiga. Våra ”varningslistor” visar att dussintals kommuner inte lever upp till läraravtalets intention. Det duger inte om vi inte ska behöva säga upp gällande avtal i förtid, skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Det går ingen förbi att valrörelsen börjat. Politiker från alla partier slåss om att vara skolans och lärarnas vänner. Det ena förslaget avlöser det andra. Men konstigt nog undviker man att tala om det som verkligen skulle göra skillnad – ge lärarna rejäla löner och vettiga arbetsvillkor.

Den 1 april är det dags för lokala löneförhandlingar. Då kan verkligen det politiska systemet visa om det menar allvar. Lärarnas Riksförbund kan i dag presentera hela listan på hur landets alla kommuner satsar på – eller inte satsar på – lärarnas löner. Vi har granskat hur de första två åren av det fyraåriga avtalet Huvudöverenskommelse 12 (HÖK 12), som Sveriges lärare genom Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet slutit med SKL har fallit ut.

Visst finns på många håll en ambition att satsa på lärarnas löner, men det finns alltför många som inte tar frågan på allvar. Vi är förvånade över att en rad kommuner som har gått bra ekonomiskt ändå har valt att ha låga lärarlönehöjningar. De har inte satsat trots ekonomiska förutsättningar att investera i höjda lärarlöner. De har gett mellan lite drygt sex och knappt sju procent på två år till lärarna och därmed lagt sig på miniminivån. I det avtal som gäller är golvet, lägstanivån, 6,28 procent för 2012 och 2013, 4,2 procent för 2012 och 2,0 procent för 2013. Avtalets första år satte målet högt och det måste fortsätta vara högt inställt om den uppvärdering av lärarlönerna som så många är eniga om ska kunna bli verklighet.

Vi har listat drygt 60 kommuner som haft ekonomiska förutsättningar att satsa på lärarna, men valt att avstå. Här finns kommuner som Trelleborg, Falun och Sollentuna. Hur ska dessa kommuner klara framtidens utmaningar om de inte har viljan? Dessutom kan vi i dag redovisa de 50 kommuner som satsat allra minst på lärarna. Bland de sämsta kan nämnas Sollefteå, Tibro och Vallentuna. Hur ska dessa kommuner klara framtidens utmaningar om de inte har förmågan i dag? Särskilt bekymrade blir vi för de 21 kommuner som förekommer på båda listorna. Nämnas kan Tyresö, Vara och Mullsjö. Hur ska dessa kunna uppfattas som ansvarsfulla?

I dag ligger Sveriges lärarlöner lågt i ett internationellt perspektiv, både inom OECD och inom de nordiska länderna. I Sverige är lärarlönerna till och med så låga att det är en förlustaffär att utbilda sig till lärare. Om en svensk gymnasielärare med 15 år i yrket tjänade lika mycket som en dansk kollega med lika lång tid i yrket, skulle en svensk gymnasielärare tjäna 16 000 kronor mer i månaden i genomsnitt. Ska Sverige lyckas förbättra skolan måste vi satsa på lärarnas löner. OECD:s experter säger att länder som har höga kunskapsresultat också har höga lärarlöner. Enligt konsultfirman McKinsey & Company, som har studerat skolsystem som framgångsrikt har lyckats höja sina resultat, är höjda ingångslöner ett väsentligt steg för Sveriges möjligheter att förflytta sin position från ”good” till ”great” i skalan för utbildningssystems kvalitet.

Avtalet med SKL visar att trots en bra början till att uppvärdera läraryrket, återstår väldigt mycket arbete och satsningar för att uppvärdera lärarlönen till en nivå i samklang med samhällsvärde, ansvar och utbildning. Vi förutsätter att de löneförhandlingar som sker i kommunerna 1 april inte kommer att uppfattas som ett dåligt aprilskämt. Lärarnas Riksförbund kräver en bred och tydlig uppvärdering av lärarnas löner. Detta måste ske på flera olika sätt.

Höjda ingångslöner. Läraryrket måste ha en konkurrenskraftig ingångslön om minst 30 000 kronor i månaden för att lyfta yrkets status och attraktionskraft. Huvudmännen måste markera att läraryrket är värdefullt genom att höja ingångslönerna väsentligt.

Högre lönenivå för lärarkollektivet. Lärares lönenivåer måste lyftas generellt – i alldeles för många år har Sveriges lärare släpat efter i lön jämfört med andra och därför måste den generella nivån höjas. Huvudmännen har ett direkt ansvar för att anta löneutmaningen.

Skolsystemet behöver minst 35 000 statliga karriärtjänster. Sveriges lärare måste ha möjligheten att utvecklas och göra lönekarriär i sitt yrke utan att lämna undervisningen. De statliga karriärtjänsterna är ett steg i rätt riktning. Nu kräver vi att även kommunerna tar sitt ansvar.

Inför riktade statsbidrag för att höja lärarlönerna. För att hela Sverige ska kunna leva och alla landets medborgare ska kunna erbjudas en likvärdig utbildning måste tillgången på lärare överallt garanteras. Det är därför nödvändigt att staten med statsbidrag finansierar lärarlönerna. De nationella politikernas retorik måste omsättas till verklighet. Det är minst lika viktigt att invånare i kommuner med stark utflyttning och svag skattekraft har råd att ha kvalificerade lärare.

En betydande del av landets kommuner finns på våra ”varningslistor”. Ska vi kunna fortsätta med det gällande läraravtalet utan att säga upp det i förtid duger det inte att så många av landets kommuner inte klarar att leva upp till avtalets intention och anda. Nu har arbetsgivarna möjligheten att visa att de tar ansvarför Sverige. Jag hoppas de tar den.

Bakgrund. LR:s ”värstinglista”

De 21 kommuner som återfinns bland dem som satsat minst, trots att de egentligen har ekonomiska förutsättningar att satsa.

Första kolumnen: Resultat före extraordinära poster, kronor per invånare.
Andra kolumnen: Lärarnas löneutveckling i procent 2012 plus 2013.
Tyresö      
2 649        6,28
Tibro       
2 042        6,32
Vara       
2 166        6,36
Salem       
1 503        6,44
Mullsjö       
1 421        6,44
Ljusdal       
2 996        6,44
Ystad       
1 958        6,46
Ale       
1 563        6,51
Söderköping   
1 776        6,55
Håbo       
1 607        6,56
Övertorneå   
1 953        6,60
Sundbyberg   
6 120        6,62
Färgelanda   
2 015        6,63
Tranås       
1 924        6,67
Vingåker   
1 666        6,70
Jönköping   
1 558        6,73
Skövde       
1 738        6,75
Sala       
1 782        6,76
Uppvidinge   
2 365        6,77
Mariestad   
1 586        6,80
Krokom   
2 029        6,81

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.