Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Kommunernas nej till regler hotar kvalitet och värdighet”

När de äldre inte längre förmår klara sig själva anser vi att det behövs regler för att säkerställa att de får den omsorg de behöver, skriver debattörerna.
När de äldre inte längre förmår klara sig själva anser vi att det behövs regler för att säkerställa att de får den omsorg de behöver, skriver debattörerna. Foto: Hasse Holmberg / TT

Regeringen måste avgöra. Nu överlämnar vi förslaget till skärpta riktlinjer i äldre­vården. Kommunerna motsätter sig kraven på ­nattlig bemanning och tydligare ­behovsstyrning. Vi anser att det handlar om självklara ­regler. Nu måste regeringen ­avgöra frågan, skriver Socialstyrelsen och fem pensionärsorganisationer.

Är det rimligt att staten ställer krav på att kommunerna bemannar äldreboenden utifrån de äldres behov? Kan staten ställa krav på att kommunerna säkerställer bemanning nattetid? Vi tycker att det är både rimligt och nödvändigt, men synsätten går kraftigt isär. Nu överlämnas avgörandet till regeringen.

Regeringen har aviserat en tvåårig satsning på mer personal inom äldreomsorgen. För att långsiktigt säkerställa en trygg och säker omsorg på alla äldreboenden krävs även bindande regler om att bemanningen ska anpassas efter de äldres behov.

I dag överlämnar Socialstyrelsen ett förslag om sådana föreskrifter till regeringen för avgörande. Regelverket innebär att det ska finnas personal dygnet runt och att socialnämnderna ska fatta beslut där det framgår vilken omsorg var och en behöver, så att bemanningen kan anpassas efter det.

Grunderna för de skärpta krav Socialstyrelsen föreslår framgår redan av socialtjänstlagen. Men i december 2010 fann riksdagen bristerna på många demensboenden så allvarliga att den uppmanade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för hela landet, trots det kommunala självstyret. I samband med att de första föreskrifterna presenterades 2012 utvidgade riksdagen uppdraget till att omfatta samtliga äldreboenden.

Arbetet med regelverket har aktualiserat en flerårig och principiell diskussion om vilken äldreomsorg vi vill ha i Sverige, vilka krav som bör ställas på den och vilka resurser den får ta i anspråk. På ena sidan står exempelvis Demensförbundet som vill se en än hårdare reglering med krav på exakta bemanningstal. På andra sidan står flera kommuner och deras intresse­organisation Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som anser att regelverket går för långt och kostar för mycket. SKL:s tidigare ledning – en ny har precis tillträtt – har upprepade gånger uppvaktat regeringen i syfte att stoppa reglerna.

Mycket inom äldreomsorgen fungerar bra och de anställda gör dagligen fantastiska insatser med stort engagemang. Samtidigt påminns vi löpande om utmaningarna.

Dagens äldreboenden är hem för samhällets allra äldsta och sköraste. Tröskeln för att komma in har höjts, och de som gör det har allt större vård- och omsorgsbehov. Trots det lämnas demenssjuka äldre fortfarande inlåsta utan personal nattetid. Så sent som i februari konstaterade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bristande bemanning på nästan vart tredje inspekterat äldreboende. Brister finns även i socialnämndernas kontroll av att de äldre får den omsorg de behöver på äldreboendena, enligt en IVO-rapport från i höstas.

Många äldre upplever att omsorgen inte är anpassad efter deras individuella behov. I Socialstyrelsens senaste undersökning om vad de äldre tycker om sin äldreomsorg uppgav en dryg femtedel att de inte kan påverka vid vilka tider de ska få hjälp. Mer än en fjärdedel svarade nej eller varken eller på frågan om de tycker att personalen har tillräckligt med tid. Lika många tyckte att möjligheterna att komma utomhus är dåliga.

Det regelverk Socialstyrelsen presenterar för regeringen i dag gör tydligt att det måste vara de äldres egna behov och vanor som styr när de får gå upp på morgonen och lägga sig för natten, inte personalens scheman. Socialnämnden i kommunen ska fatta beslut där det tydligt framgår vilken service och omvårdnad varje person behöver. Utifrån det ska boendet ta fram en plan över hur och när insatserna ska ges, och anpassa bemanningen efter det. Nämnden ska regelbundet följa upp att beslutad omsorg ges.

Reglerna innebär också att det måste finnas personal som utan dröjsmål kan hjälpa den som ramlat ur sängen, se den demenssjuke som är på väg ut genom ytterdörren eller ge trygghet till den som är orolig – även mitt i natten.

Dessutom bör personalen ha grundläggande kompetens i omsorg om äldre samt tillgång till hand- och arbetsledning. Det är också viktigt att nämnden försäkrar sig om tillgången till sjukvårdspersonal.

Vi anser att detta handlar om basala regler för att äldreomsorgen ska kunna tillgodose de äldres behov.

Men motståndet från SKL, som företräder dem som ansvarar för äldreomsorgen i landets kommuner, har varit tydligt uttalad från början. Trots flera år av dialog och försök att komma överens har vi tyvärr inte närmat oss en samsyn om vilka krav som är rimliga att ställa nationellt.

”Ökad kvalitet kan inte regleras fram”, skrev SKL i sitt remissyttrande om reglerna i december. Krav på bemanning nattetid uppfattas som ett hinder för ”flexibla lösningar”. SKL anser att ”tekniska hjälpmedel ska i högre utsträckning användas för att öka den enskildes trygghet och självbestämmande”. SKL uttrycker även oro för att regelverket skulle leda till en ”överkapacitet på personalsidan” inom äldreomsorgen. Tydliga beslut som kan överklagas anses kunna leda till ”dramatiskt” ökade kostnader över tid. Detta grundar SKL på en oro över att ”det blir ett gemensamt intresse för brukare, anhöriga och ansvariga för det särskilda boendet att så mycket service och omvårdnad som möjligt beviljas.”

Socialstyrelsen, Pensionärernas Riksorganisation, PRO, SPF Seniorerna, Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, SKPF, och Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG, har ett annat synsätt. Vi tror att äldre så långt som möjligt vill klara sig själva. När de inte längre förmår det anser vi att det behövs regler för att säkerställa att de får den omsorg de behöver. Kraven kommer att medföra kostnader för de verksamheter som har brister i sin bemanning i dag. Teknik kan användas som komplement till omsorgen om den äldre själv vill det för att känna sig tryggare eller värna sin privata sfär. Men larm och övervakningskameror kan inte ersätta människor i omsorg om gamla och sköra.

Nu när SKL:s nya ledning tillträtt hoppas vi på en konstruktiv dialog. Diskussionen handlar om var vi vill lägga nivån på den omsorg samhället erbjuder sina äldsta och sjukaste. Antalet äldre som är beroende av samhällets stöd för att klara vardagen och hälsan kommer att öka kraftigt framöver. Mot bakgrund av detta är motståndet som föreskrifterna mött bland företrädare för kommunerna oroväckande.

Är det rimligt att det ska finnas personal på äldreboenden nattetid? Är det rimligt att äldre och deras anhöriga ska få veta vilken omsorg de har rätt att få, och att de som fattat besluten också tar ansvar för att följa upp dem?

För oss är svaret givet. Detta är inga överdrivna krav, utan nödvändigt för att ge en värdig och säker omsorg.

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel”. I återuppbyggandet av svensk skola krävs en medveten läromedelsstrategi, skriver Per Kornhall och Kirsti Hemmi. Läs debattartikeln

• ”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård”. Staten måste sluta legitimera myter, magiskt tänkande och okunskap, skriver förbundet Vetenskap och Folkbildning tillsammans med arbetsgivare och specialister. Läs debattartikeln

• ”Hög tid förbjuda kärnvapen på humanitära grunder”. Nu är det dags att ta konkreta steg för att avskaffa kärnvapen, skriver representanter för hjälporganisationer och trossamfund. Läs debattartikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.