DN Debatt

”Kompetenta tolkar en demokratifråga”

Nya regler behövs. I ett demokratiskt samhälle är tillgång till kompetenta tolkar en förutsättning för korrekt juridisk hantering. Men i dag finns inga krav på att domstolstolkar och översättare ska vara auktoriserade, skriver Ann Cederberg, chef för Språkrådet.

Grunden för demokrati är medinflytande. Och grunden för medinflytande är språket – att förstå och att göra sig förstådd.

Översättning och tolkning innebär inte sällan problem för myndigheter och kommuner, och kvaliteten kan brista. En allt större mängd texter måste översättas och allt fler samtal och möten måste tolkas. Detta är en följd av att vi lever i en internationell värld och att allt fler invånare i Sverige har ett annat modersmål än svenska.

I Språkrådets nyligen utkomna bok ”Från ett språk till ett annat – om översättning och tolkning” (Norstedts 2013) beskriver forskare, tolkar och översättare situationen i både Sverige och i EU-sammanhang. Skribenterna pekar på problem och brister inom området och på konsekvenser som kan bli allvarliga för den enskilda medborgaren.

Upphandlingsreglerna är ett av de största problemen. Upphandlingarna styrs av ramavtal som innebär att det företag som kan erbjuda tjänsten till lägst pris ofta får uppdraget. Men det är inte alls säkert att de bäst kvalificerade tolkarna och översättarna finns hos den som erbjuder det lägsta priset.

En fråga som behöver utredas vidare är om det kan införas en spärr mot taktisk prissättning och alltför låga anbud. Även omsättningskravet, som innebär att företag måste uppvisa en relativt hög omsättning för att kunna lämna anbud, är problematiskt. Om omsättningskraven sänks blir det möjligt för fler mindre företag att vara med i upphandlingarna.

Det borde också vara självklart att myndigheter och kommuner använder professionella översättare och tolkar. I ett rättssamhälle är tillgången till och användningen av kompetenta tolkar och översättare en förutsättning för korrekt juridisk hantering. I dag finns inga krav på att domstolstolkar och översättare ska vara auktoriserade. Ett sådant krav skulle på ett enkelt sätt öka rättssäkerheten. I Språkrådets skrift redogörs för en undersökning som visar att finska texter på kommunernas webbplatser lämnar en hel del att önska.

Det finns tyvärr också alltför många exempel på myndigheter och kommuner som hänvisar till automatiska översättningsprogram. Även om språkteknologiska hjälpmedel utvecklats är resultatet inte jämförbart med en översättares arbete.

Organisatoriska förändringar behövs för att kvaliteten på översättning och tolkning ska kunna säkerställas. En tillsynsmyndighet för tolkförmedlingar skulle leda till en kvalitetshöjning. Likaså finns behov av en ny statlig teckenspråks­tolktjänst som kan samordna beställningar. Det finns i dag många aktörer som ska bevilja tolkning. Osäkerhet råder om regler, och praxis skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

Utbudet av språkutbildningar är inte tillräckligt. I dag saknas högskoleutbildning i flera av de språk som myndigheter och kommuner måste översätta och tolka till och från. Som en konsekvens av detta kan det även bli svårt att rekrytera kompetenta bedömare av auktorisationsprov i vissa språk.

Inom vetenskapen skrivs allt färre texter på svenska, vilket gör att svensk terminologi inte utvecklas inom alla områden. De vetenskapliga texterna utgör ofta grunden för utredningar och beslut. Det finns i dag ansatser till att stärka svenskan som vetenskapligt språk, men mer behövs.

För att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk – som språklagen föreskriver – är det nödvändigt att texter och termer finns på svenska. Det är viktigt för demokratin.

I ett demokratiskt samhälle står språket i centrum. Medborgarna ska kunna hålla sig informerade, vara delaktiga i samhällsutvecklingen och påverka sin egen situation. För att detta ska kunna garanteras i ett mångspråkigt samhälle som Sverige måste språkens ställning säkerställas i alla samhälleliga sammanhang. Dit har vi långt kvar.

Därför behövs förändrade regler för upphandling av tolk- och översättningstjänster. Därför behövs bättre samordning och uppföljning av tolknings- och översättningsarbetet i offentlig verksamhet. Och därför måste språkundervisning och språkforskning förstärkas, särskilt inom mångspråkighet.

Först då kan Sverige utvecklas till en starkare demokrati – där fler ges möjlighet att vara med.