Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

“Kompromisser krävs för att avvärja klimathotet”

Det går inte att kompromissa i klimatfrågan – den måste lösas. Men för att avvärja klimathotet måste vi alla – inklusive Greenpeace och WWF – göra kompromisser avseende vilka tekniker och åtgärder vi vill använda för att minska utsläppen under de närmaste decennierna fram till år 2050, skriver professor Filip Johnsson i en slutreplik.

Martina Krüger, Greenpeace, och Stefan Henningsson, WWF, konstaterar (replik DN.se/debatt 21/11) att de är överens med mig om att utsläpp av koldioxid måste prissättas. Jag gissar att vi även har en samsyn på hur ett framtida hållbart energisystem skulle se ut, nämligen helt eller till stor del baserat på förnyelsebar energi och förhoppningsvis med lägre materiell konsumtion. Problemet är att det är väldigt bråttom att ställa om energisystemet för att avvärja klimathotet. Här säger K&H inget om hur vi skall göra med de ofantliga (och därmed billiga) tillgångarna av kol, olja och gas. Tvärtom skriver K&H att dessa inte skall användas. K&Hs resonemang verkar alltså förutsätta ett globalt, och ganska omedelbart, förbud att använda fossila bränslen samt att alla pågående investeringar inom fossilindustrin runt om i världen måste avbrytas. Vem ska ta det beslutet?

K&H säger heller inget om hur vi skall få fossilberoende ekonomier att gå med på kraftiga utsläppsminskningar.

När det gäller tekniken med avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), så var min poäng att lyckad kommersialisering av denna teknik rimligtvis bör underlätta för beslutsfattarna i dessa länder att ta beslut om kraftfulla utsläppsminskningar. Detta verkar också Lars Kristoferson ha insett då han i sin replik (DN.se/debatt 23/11) pekar på möjligheterna för svensk industri med att delta i utvecklingen av CCS-tekniken.

LK:s replik fokuserar dock mest på kallad BECCS-teknik, alltså CCS-teknik tillämpad på anläggningar med biomassa som bränsle, vilket då skulle ge ett negativt utsläpp av koldioxid (biomassa som bränsle antas alltså inte ge några nettoutsläpp om man eldar det utan att avskilja och lagra koldioxiden).

Jag håller med LK om att detta absolut är en intressant möjlighet, inte minst för Sverige där det finns många biogena utsläpp från stora punktkällor (till exempel pappers- och massabruk och etanolfabriker). Men detta löser ju inte problemet med den stora tillgången av billigt kol.

Det finns också några oklarheter i LK:s inlägg. Han skriver att BECCS är ”en teknik som existerar redan i dag, och som det finns god kunskap om i Sverige”. Men utvecklingen av BECCS skiljer sig inte nämnvärt från utvecklingen av ”vanlig” CCS. Det är alltså i huvudsak samma teknik men med biomassa som bränsle i stället för fossilt bränsle.

CCS-tekniken existerar i den meningen att det finns ett antal pilotprojekt och att dessa ser lovande ut. Påståendet att det finns god kunskap om BECCS-tekniken i Sverige är tveksamt då det mig veterligen i Sverige inte har gjorts någon test av biomassa som bränsle i någon anläggning med koldioxidavskiljning medan det i Sverige finns omfattande tester och forskningsverksamhet med kol som bränsle. På så sätt finns det så klart en bra grund i Sverige för att även utveckla CCS för anläggningar med biomassa som bränsle. Företaget Biorecro är också engagerat i ett nyligen initierat demonstrationsprojekt av BECCS-tekniken i USA.

Lyckas vi implementera CCS-tekniken i stor skala så tror jag absolut att BECCS kommer att (och måste) bli en viktig teknik. Speciellt kan tekniken få betydelse för att hantera att vi på sikt globalt måste nå totalt negativa utsläpp eftersom, precis som LK skriver, vi i princip redan släppt ut för mycket växthusgaser.

Det går inte att kompromissa i klimatfrågan – den måste lösas. Men för att avvärja klimathotet måste vi alla – inklusive Greenpeace och WWF – göra kompromisser avseende vilka tekniker och åtgärder vi vill använda för att minska utsläppen under de närmaste decennierna fram till år 2050. Fokus måste nu vara på att snarast få till kraftfulla styrmedel i form av ett tillräckligt högt pris på koldioxid. Trots allt är en majoritet av medborgare, politiker, forskare, industriföreträdare och miljöorganisationer överens om att klimathotet måste avvärjas, så utgångspunkten borde vara god!

Filip Johnsson, professor, Uthålliga energisystem, Chalmers

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.