DN Debatt

”Konkurrens mellan lärosäten ger högre forskningskvalitet”

Den nya anläggningen ESS i Lund, här på en arkitektskiss, är en av de största forsk-nings­satsningarna i Sverige. Med ett nytt utvärderingssystem ska resultaten av svensk forskning kvalitetssäkras, skriver Vetenskapsrådet.
Den nya anläggningen ESS i Lund, här på en arkitektskiss, är en av de största forsk-nings­satsningarna i Sverige. Med ett nytt utvärderingssystem ska resultaten av svensk forskning kvalitetssäkras, skriver Vetenskapsrådet. Foto: Henning Larsen Architects

Förslag i dag, fredag. Höjd kvalitet, bättre information och bättre överblick. Det är målet med den nya, jämförande kvalitetsgranskning av forskningen vid svenska lärosäten som Vetenskapsrådet nu föreslår till regeringen. Utvärderingen ska också få styra en del av ­resursfördelningen, skriver Lars Anell och Sven Stafström, Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet lämnar nu, efter att ha inhämtat värdefulla synpunkter från ansvariga för andra länders utvärderingssystem, det svenska forskarsamhället och andra nationella intressenter, sitt förslag till regeringen om en modell för att utvärdera forskningen vid Sveriges universitet och högskolor: Fokus (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige). Vi är övertygade om att Fokus är betydligt bättre än dagens system för att höja kvaliteten i svensk forskning och skapa bättre förutsättningar för forskningsgenombrott som kan bidra till samhällets utveckling.

Fokus innebär att det var sjätte år görs en utvärdering av forskningens kvalitet vid Sveriges samtliga lärosäten. Utvärderingen ska också påverka fördelningen av de medel som staten tilldelar lärosätena för forskning och forskarutbildning. Huvudsyftet med Fokus är ökad kvalitet i svensk forskning – inte omfördelning av pengar. Om alla lärosäten höjer sin forskningskvalitet lika mycket är målet nått utan att någon omfördelning skett.

Utgångspunkten i Vetenskapsrådets förslag är att konkurrens driver kvalitet och genom att låta internationella sakkunniga, så kallade peers, granska svensk forskning så skapas förutsättningar för en rättvisande jämförelse. I dagens modell för fördelning av medel till forskning är denna jämförelse baserad på indikatorer som inte täcker alla forskningsområden och som exkluderar till exempel forskningens påverkan på samhället.

Vi ser Fokus som en kraftfull investering i framtidens forskningspolitik. Kostnaden för att genomföra Fokus är cirka 0,2 procent av det totala anslaget till lärosätena under en sexårsperiod. Det är rimligt att anta att vinsten, i form av höjd forskningskvalitet och förbättrad information och överblick över den svenska forskningen och dess resultat, är betydligt större. Att göra utvärderingar på nationell nivå är också klart mer resurseffektivt för forskningssystemet i stort än om alla lärosäten genomför sina egna utvärderingar.

Låt oss redovisa sex styrkor med Fokus:

1 Fokus främjar långsiktig planering på lärosätena och skapar incitament för universitet och högskolor att göra prioriteringar i sin verksamhet. Fokus ger, till skillnad från utvärderingar på enskilda lärosäten, ett underlag för nationell och ämnesmässig överblick och jämförelser. Det är endast en sådan jämförelse som skapar den konkurrenssituation som är kärnan i drivkraften mot ökad kvalitet.

2 Fokus innebär att forskningens kvalitet granskas och utvärderas av sakkunniga forskare, s.k. peer review. Det är den internationellt vedertagna metoden för att värdera forskning och den som visat sig vara den bästa för att identifiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. De sakkunniga samlas i bedömarpaneler med i huvudsak internationell sammansättning. Det ger också möjlighet till utvärdering och kvalitetssäkring ur ett internationellt perspektiv.

3 Fokus inkluderar, till skillnad från dagens modell, alla forskningsområden. Utvärderingarna utgår från ett gemensamt ramverk, men anpassas utifrån vilken metod som är bäst lämpad för att utvärdera respektive område.

4 Genom Fokus kan god forskningskvalitet identifieras och premieras oavsett inriktning och volym. Till skillnad från dagens modell tar Fokus hänsyn till att lärosäten har olika förutsättningar och ger möjlighet för alla lärosäten att visa upp sina styrkor på ett bättre sätt.

5 Fokus innehåller en bedömning av hur forskningsresultaten påverkat samhället. Det kommer ske genom fallstudier där sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter identifieras – något som vi menar är viktigt att utvärdera men svårt att visa eller bedöma med hjälp av enkla indikatorer.

6 Fokus ska vara så resurseffektiv som möjligt för att minimera kostnader och arbetsbelastning för forskare. Till skillnad från till exempel Research Excellence Framework i Storbritannien, bygger datainsamlingen inom Fokus på att de data som används för panelernas bedömning i så hög grad som möjligt hämtas in från befintliga källor, till exempel underlag från den nationella publikationsdatabasen SwePub.

Vi menar att ett utvärderingssystem baserat på sakkunniggranskning har stor potential att undvika och motverka negativa effekter som kan finnas i dagens rent indikatorstyrda resurstilldelningssystem. I diskussionen om fördelning av resurser till forskning lyfts till exempel brister i hantering av tvärvetenskap, hur man undviker att systemet missgynnar nytänkande och risktagande och att forskningen inte premieras på bekostnad av forskarutbildning och grundutbildning. Dessa effekter är dock inte på något vis kopplade till just kvalitetsutvärdering med sakkunniggranskning, snarare tvärtom!

Vi föreslår regeringen att vissa delar av vår modell prövas under år 2016 innan den införs i full skala. Sådana tester ger möjlighet att praktiskt prova utvärderingsmetodens olika delar, men kan också ge underlag för förbättringar av modellen som sådan.

Fokus skapar förutsättningar för ökad kvalitet av svensk forskning och för ökat genomslag för forskningen i samhället. Vår förhoppning är att regeringen nu ger Vetenskapsrådet klartecken att förbereda denna viktiga investering i fram­tidens forskning.

Fakta. Det nya kvalitetsmåttet

Den 14 mars 2013 gav regeringen Veten­skapsrådet i uppdrag att i samråd med forskningsråden Forte, Formas och Vinnova utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans.

Modellen ska ersätta dagens prestationsbaserade modell som fördelar 20 procent av basanslaget för forskning och forskarutbildning på basis av två indikatorer: publikationer och citeringar samt externa medel.

Vetenskapsrådet lämnar nu sitt förslag till regeringen på modellen, som fått namnet Fokus. Till skillnad från dagens indikatorbaserade modell kan FOKUS värdera även forskningens innehåll och framtida potential.

Genom sakkunniggranskning ges också större möjligheter till återkoppling som kan användas i lärosätenas eget kvalitetsutvecklande arbete.