Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Konsumenterna luras av bankernas rådgivning”

På den finansiella marknaden är de flesta konsumenter helt beroende av bra rådgivning för att kunna göra kloka val, skriver dagens debattör.
På den finansiella marknaden är de flesta konsumenter helt beroende av bra rådgivning för att kunna göra kloka val, skriver dagens debattör. Foto: Anatolii Babii / Alamy

Rättvist grundskydd. Svenska banker tjänar miljarder på att kunderna är utlämnade till rådgivare som egentligen är säljare. Därför bör alla få tillgång till oberoende råd. Skarpa åtgärder, som provisionsförbud och ökat stöd vid tvister, bör sättas in snarast, skriver Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.

Sveriges Konsumenters valenkät visar nu att en majoritet av riksdagspartiernas toppkandidater anser att alla konsumenter har rätt till kostnadsfri och oberoende finansiell rådgivning. Det är hög tid för politiska krafttag, detta är en fråga om rättvisa.

I en granskning nyligen konstaterade Finansinspektionen att finansiella rådgivare hos en av de större bankerna i Sverige tjänade upp till tio gånger mer i provision om de förmedlade dyra så kallade strukturerade produkter jämfört med andra sparprodukter som kunde ha varit mer fördelaktiga för kunderna. Att rådgivningen påverkades till nackdel för kunderna är tydligt då granskningen visade att hela 97 procent av rådgivarnas totala intäkter kom från de dyrare produkterna. Ett annat exempel på hur konsumenter blir lurade är avslöjandet tidigare i år om att en av våra storbanker tar ut höga avgifter för två aktivt förvaltade sparfonder trots att fonderna förvaltas passivt. För spararna i bara dessa två fonder har det kostat över en halv miljard kronor i onödiga avgifter varje år.

Fenomenet är tyvärr snarare regel än undan­tag. På den finansiella marknaden befinner sig de allra flesta konsumenter i ett stort kunskaps­underläge och de är helt beroende av bra rådgivning för att kunna göra kloka val. Samtidigt växer kraven på konsumenterna att själva fatta viktiga finansiella beslut, där det kan få stora ekonomiska konsekvenser om man väljer fel risknivå eller om avgifterna är väldigt höga. Beräkningar visar att så mycket som halva pensionskapitalet kan försvinna i avgifter vid val av fel pensionssparande.

Problemet är att de finansiella rådgivare som de allra flesta konsumenterna är utlämnade till i dag egentligen är förtäckta säljare. Rådgivaren på banken har ett uppenbart intresse att rekommendera produkter som är dyra för kunden då de är mer lönsamma för banken. Finansiella rådgivare utanför bankerna, som nästan alltid arbetar på provision, har också starka skäl att rekommendera dyra produkter eftersom de då får högre provision. Risken är låg att konsumenterna ska upptäcka att de har fått dåliga råd. De som ändå gör det får inte mycket stöd från det allmänna och har ett svårt bevisläge där det krävs särskilda kunskaper för att driva en tvist.

Sveriges Konsumenters valenkät visar nu att en majoritet (61 procent) av riksdagspartiernas toppkandidater till höstens riksdagsval anser att alla konsumenter borde få tillgång till kostnadsfri och oberoende finansiell rådgivning. Bara 23 procent av de 375 svarande är klart emot. Störst stöd visar de rödgröna partierna där över 90 procent är positiva. Bland allianspartierna är en knapp majoritet emot förslaget, men det skiljer mycket mellan partierna, bland Folk­partiets kandidater är 75 procent positiva.

Intressekonflikterna inom dagens finansiella rådgivning är ett strukturellt problem som sätter konkurrensen i branschen ur spel och leder till sämre villkor för konsumenterna. I EU-kommissionens årliga granskning av konsumenternas situation hamnar finansiell rådgivning och sparprodukter sist av alla 52 konsumentområden i Sverige. Samma resultat var det för branschen i hela EU.

I flera europeiska länder har man nu vidtagit flera åtgärder för att förbättra konsument­skyddet. Norge, Storbritannien och Nederländerna har sedan ett par år förbjudit att provisioner ut­betalas till rådgivare vid förmedling av finansiella produkter. Det har lett till att de mest oseriösa aktörerna har försvunnit.

Storbritannien har även infört ett rejält stöd till konsumenter som har utsatts för vårdslös rådgivning, genom en så kallad ombudsmanna­tjänst som kostnadsfritt handlägger och driver tvisterna åt konsumenterna. Flera stora skadestånd har genomdrivits och verkat avskräckande på branschen. Liknande har skett i Norge. Där förekommer knappt försäljning av dyra aktieindexobligationer längre, sedan en konsumentorganisation i domstol fått rätt i att kunderna har lurats att investera i en medvetet dålig produkt. Banken som åtalades fick betala tillbaka över 500 miljoner norska kronor till spararna.

I Sverige krävs i praktiken bara att intressekonflikter vid finansiell rådgivning ska redovisas för konsumenterna. Men att redovisa intressekonflikter är till klen hjälp för konsumenterna, de är fortfarande utlämnade till råden de får av rådgivaren. Det visar bland annat en studie av Finansinspektionen i Storbritannien 2007, som konstaterar att redovisningen av intresse­konflikter varken förbättrar konsumenternas möjlighet till bra finansiella val eller pressar ned de höga avgifterna i branschen.

Tidigare i år rekommenderade en svensk statlig utredning ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet inom finansiell rådgivning. Men utredningen saknar skarpa åtgärder mot rådgivarnas intressekonflikter. Frågan om ett provisionsförbud har lämnats över till en annan pågående utredning kring det kommande EU-direktivet MIFID II där det är upp till varje medlemsland att besluta om införandet av ett provisionsförbud.

Kravet på allas tillgång till oberoende finansiell rådgivning finns med i Sveriges Konsumenters valplattform, ”100 krav för en starkare konsumentpolitik”. Vi vill ge centrala myndigheter i uppdrag att lägga fram en plan för genomförandet. Det är en stor och viktig reform som i grunden handlar om rättvisa, att rådgivning som utgår från kundens intresse inte enbart ska vara förbehållet dem som redan har det gott ställt. Det skulle skapa ett grundskydd för alla, samtidigt som andra aktörer skulle kunna fortsätta verka. Dock under striktare villkor, genom följande krav:

1. Inför ett provisionsförbud vid rådgivning och förmedling av finansiella produkter.

2. Förbjud säljare av finansiella produkter att kalla sig för rådgivare.

3. Förbättra stödet till konsumenter vid tvister.

4. Stärk i övrigt konsumentskyddet genom de åtgärder som den statliga utredningen om finansiell rådgivning nyligen föreslog.

Orättvisorna och kundernas underläge måste brytas. Missförhållandena har pågått länge nog. Genom dessa krav vill vi stärka konsumenternas situation så att de får större möjlighet att göra informerade val. Det skulle öka trycket på branschens aktörer att börja konkurera genom pris och prestation i stället för att som i dag utnyttja konsumenternas svaga ställning. Den politiska viljan finns för en förändring. Nu vill vi också se politisk handlingskraft med långt­gående åtgärder till fördel för alla konsumenter.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.