Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Kontobaserat system gör socialförsäkringar rättvisare”

I den enklaste tillämpningen skulle a-kassan kompletteras med ett eget konto där en del av skatten bokförs. Ju längre en person har arbetat utan att vara arbetslös, desto högre blir saldot på det personliga A-kontot, skriver artikelförfattarna.
I den enklaste tillämpningen skulle a-kassan kompletteras med ett eget konto där en del av skatten bokförs. Ju längre en person har arbetat utan att vara arbetslös, desto högre blir saldot på det personliga A-kontot, skriver artikelförfattarna. Foto: Mats Andersson TT

Det svenska bidragssystemet är mycket orättvist. Och våra trygghetssystem har gång på gång drabbats av kostnadsexplosioner, vilket lett till kraftiga åtstramningar. En övergång till en kontobaserad socialförsäkring skulle ge ökad rättvisa, större trygghet och bättre drivkrafter att arbeta, skriver nationalekonomerna Stefan Fölster och Robert Gidehag.

Växande bidragsutgifter riskerar att tränga ut välfärdens kärnverksamheter enligt samfällda varningar från myndigheter och SKL. Inte minst är den djupt orättvisa kvalificeringsgrunden för bidrag mycket kostnadsdrivande. Trygghet i en ny tid bör bli både mer rättvis och ekonomiskt hållbar. Namnkunniga internationella ekonomer från både vänster och höger har förordat en ny princip som också framgångsrikt införts i ett antal länder. I en rapport som nu publiceras av Timbro analyserar vi hur detta skulle kunna göras i Sverige.

Ett hållbart bidragssystem skall inte bara klara kulmen under högkonjunkturen. I nästa konjunktursvacka blir många berättigade till långvariga bidrag, samtidigt som den ekonomiska drivkraften att utbilda sig och arbeta har urholkats av höjda ersättningar och skatter. Konjunkturinstitutet varnar för att många små skattehöjningar åter kan leda till en marginalskatt på 1970-tals nivå.

Ett konkret exempel åskådliggör bidragssystemens orimlighet. Anta att en ung person i tjugoårsåldern har ett jobb under sex månader som ger 22 000 kronor i lön (men som varit medlem i en a-kassa i 12 månader). Det kvalificerar till en a-kasseersättning på 17 600 kronor de första 100 dagarna, därefter 15 200 kronor. Sedan kan detta varvas med en ny jobbperiod på sex månader som kvalificerar för en ny a-kasseperiod. Även lönebidragsjobb kvalificerar, som subventioneras med upp till 17 100 kronor.

Denna unga person, som normalt har låga levnadskostnader, kan alltså långvarigt få ihop en inkomst på mellan 15 000 och 17 000 kronor i månaden – eventuellt mycket mer om arbetslöshetsperioderna används till att tjäna oregistrerade inkomster.

Jämför detta med en ensamstående förälder med två små barn som har jobbat utan avbrott i 15 år, och sedan blir arbetslös. Hon får inte ett öre mer än den unga personen som har gjort bidrag till en livsstil.

I stället för att omfördela löpande fokuserar konto-baserat trygghet på att omfördela livsinkomster. Eftersom livsinkomster är väsentligt mer jämnt fördelade än årsinkomster behövs det mindre skatter för att uppnå en given omfördelningsambition

Bidragssystemen är helt enkelt mycket orättvisa. Det kan också att bli dyrt när en större grupp unga nyanlända inträder på arbetsmarknaden och relativt snabbt kvalificerar sig till högsta ersättning. Värst är kanske att för många invaggas i tron att det inte är så angeläget att bli del av den reguljära arbetsmarknaden.

Den falska tilltron till bidragssystemen har varit förödande många gånger tidigare. Trygghetssystemen har i Sverige gång på gång drivit fram kostnadsexplosioner, vilket oundvikligen tvingat fram kraftiga åtstramningar som många inte räknat med.

Är då en modernare princip möjlig – som slopar de tvära kasten mellan frikostighet och åtstramning till förmån för en mer ekonomiskt och politiskt stabil lösning, som är mer rättvis, som underlättar integrationens utmaningar och som fungerar väl när fler arbetar i nya former? Den finns faktiskt.

I den enklaste tillämpningen skulle a-kassan kompletteras med ett eget konto där en del av skatten bokförs. Ju längre en person har arbetat utan att vara arbetslös, desto högre blir saldot på det personliga A-kontot. Vid arbetslöshet får den som har ett tillgodohavande på A-kontot dra på det, motsvarande en hygglig a-kasseersättning. När pengarna är slut på kontot utgår bara grundersättning motsvarande den som finns i dag för dem som inte kvalificerat sig. Finns tillgodohavande kvar på kontot vid pensionen blir de ett tillskott till pensionen.

Konsekvensen av A-kontot är att den ensamstående föräldern i vårt exempel får en väsentlig högre ersättning under en längre tid än 21-åringen som bara arbetar periodvis. Det lönar sig också väsentligt bättre att försöka att undvika återkommande arbetslöshetsperioder än i dagens system. A-kontot är också enklare. Det kräver inga komplicerade kvalificeringsregler och det fungerar bra för egna företagare eller människor i de nya arbetsformerna utan fast anställning som växer fram.

I resten av världen har trygghet med inslag av sparande tagit väsentliga steg framåt. Ett 20-tal länder, till exempel Österrike och Chile, har infört principen på olika sätt med goda resultat enligt forskningen. Singapore, som var först ut, har mycket goda erfarenheter.

Flera av världens mest namnkunniga nationalekonomer, som Josef Stiglitz och Martin Feldstein, har under senare år skrivit forskningsartiklar där de visar på betydande positiva effekter av att byta från a-kassa till A-konto.

Kontobaserad trygghet kan vidgas utöver arbetslöshet. En särskilt intressant beräkning för Danmark har nyligen publicerats av Bovenberg, Hansen och Sœrensen som visar på stora vinster, och att en bredare kontoreform skulle kunna utformas på ett sätt som gör att ingen förlorar jämfört med dagens system.

Den stora vinsten i kontobaserad socialförsäkring ligger i ett byte av omfördelningsprincip. I stället för att omfördela löpande fokuserar konto-baserat trygghet på att omfördela livsinkomster. Eftersom livsinkomster är väsentligt mer jämnt fördelade än årsinkomster behövs det mindre skatter för att uppnå en given omfördelningsambition.

I vår rapport beskriver vi också en omfattande reform där hela socialförsäkringssystemet omvandlas. En beräkning baserad på svenska registerdata visar att ett kontobaserat system frigör en betydande del av skattebasen, vilket möjliggör både skattesänkningar och satsningar på välfärdens kärna, trots att varje person får samma förmåner under yrkeslivet som tidigare.

I slutet på 1990-talet fördes en intensiv debatt i Sverige om att införa ett eget sparande i trygghetsförsäkringarna. Förslagen gick under namn som välfärdskonto eller medborgarkonto. De väckte mycket uppmärksamhet i ett Sverige som vid den tiden hade stora budgetunderskott och många människor i olika bidragssystem. Debatten vanns dock av de som ansåg att trygghetsförsäkringar fungerande bäst i ungefär den tappning som Bismarck lanserade i slutet på 1800-talet.

Historien sedan dess känner vi. Inom några år blev Sverige landet med flest sjukskrivna i hela världen. Detta följdes av kraftiga åtstramningar och mindre utnyttjande av bidragssystemen. Men det politiska trycket att luckra upp regelverket har varit stor och antalet som får sjukersättning har återigen ökat betänkligt.

Framtiden för med sig helt nya behov inom socialförsäkringen. Fler kommer att behöva utbildningsinsatser mitt i livet, fler kommer sannolikt att arbeta i nya anställningsformer och det finns en risk att större grupper hamnar utanför när arbetsmarknaden förändras.

I dag står Sverige med ett trygghetssystem som inte alls är anpassat för denna utveckling. En stegvis övergång mot kontobaserad socialförsäkring skulle ge ökad rättvisa, större trygghet, bättre drivkrafter att arbeta, och fungera även för arbetsförhållanden som växer fram i digitaliseringens kölvatten.

Bakgrund. Så kan ett A-konto fungera

A-kassan kompletteras med ett eget konto där en del av skatt på arbete bokförs.

Längre tid med lön ger då högre saldo på A-kontot.

En arbetslös får ersättning från sitt A-konto.

När kontot har tömts utgår bara grundersättning.

Saldot utbetalas som pension från 65-års dagen.

A-kontots princip kan utvidgas till andra socialförsäkringar och bidrag i form av ett bredare välfärdskonto.

DN Debatt. 17 maj 2017

Debattartikel

Nationalekonomerna Stefan Fölster och Robert Gidehag:
”Kontobaserat system gör socialförsäkringar rättvisare”

Repliker

Katarina Bengtson Ekström, kassaföreståndare och Annika Stenberg, kommunikationschef, Akademikernas a-kassa:
”Vilseledande faktafel om a-kassan”

Jonas Kolsrud, fil dr nationalekonomi, Uppsala universitet:
”Titta hellre på den tyska a-kassan”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.