Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Kooperativa företag missgynnas i Sverige”

Det finns en felaktig föreställning om att kooperativa företag inte behöver gå med vinst, skriver artikelförfattarna Pernilla Bonde, Anders Källström, Leif Linde, Liza Nyberg, Per Olof Nyman och Tommy Ohlström.
Det finns en felaktig föreställning om att kooperativa företag inte behöver gå med vinst, skriver artikelförfattarna Pernilla Bonde, Anders Källström, Leif Linde, Liza Nyberg, Per Olof Nyman och Tommy Ohlström. Foto: Svensk Kooperation

Över hela västvärlden pågår en rörelse för att stärka kooperation som företagsform. Men genom en föråldrad lagstiftning och ensidigt gynnande av privata och offentliga företag har Sverige hamnat i bakvattnet när det gäller idéburet företagande. Därför bildar vi nu Svensk Kooperation, skriver företrädare för HSB, KF, LRF, Lantmännen med flera.

Behovet av ett hållbart och långsiktigt näringsliv är i dag större än någonsin. De kooperativa idéerna har medvind i stora delar av världen men i Sverige är företagsformen styvmoderligt behandlad. Kunskapen om kooperationen och dess möjligheter är också oroväckande låg. Därför grundar vi nu organisationen Svensk Kooperation för att ändra på detta.

Över hela västvärlden pågår en rörelse för att stärka kooperation som företagsform. Den kooperativa företagsformen svarar mot ett växande behov av mångfald och alternativ inom näringslivet. Dagens konsumenter vill vara med och påverka företagens inriktning och agerande. Kooperativa företag är en mycket effektiv och ekonomiskt lönsam form för att bedriva långsiktig och framgångsrik verksamhet i Sverige. Men kooperationen utgör en alldeles för liten del av näringslivet i en internationell jämförelse. Orsaken är att den idéburna företagsamheten här har betydligt sämre villkor än i övriga Europa.

Genom en föråldrad lagstiftning och ensidigt gynnande av privata och offentliga företag har Sverige hamnat i bakvattnet när det gäller idéburet, långsiktigt företagande. Vi arbetar för att stärka kooperationen i Sverige, då behövs också ökad kunskap hos såväl politiker, beslutsfattare och opinionsbildare som inom akademin, finanssektorn och myndigheter. Vidare behövs en infrastruktur för att stödja kooperativ, i andra länder finns exempelvis system med låneinstitut som tillhandahåller kreditgarantier och förlagslån, framförallt när det gäller nystart av kooperativa företag. Utformningen av upphandlingsregler är ett annat exempel på när kooperativa företag missgynnas.

En stor del av den allmänna opinionen delar kooperationens värdegrund, särskilt när det gäller välfärdssektorn där det finns viktiga uppgifter att lösa och en stor potentiell marknad för en ansvarsfull aktör som den svenska kooperationen.

Det finns en felaktig föreställning om att kooperativa företag inte behöver gå med vinst. Låt oss en gång för alla slå fast att detta är en myt – långsiktig lönsamhet är en förutsättning för all sund affärsverksamhet. Kooperationen står för en livskraftig idé och hållbar affärsmodell som fungerar utmärkt i den moderna marknadsekonomin. Att se på vinsten som ett medel, snarare än ett slutmål, ger stora möjlighet till en positiv samhällsutveckling.

Kooperativa företag finns inom många branscher – från de stora konsument- och producentkooperativa organisationerna till medelstora och små företag inom välfärdssektor, upplevelseindustri och it – och bidrar till lönsamhet, mångfald och valfrihet.

Sverige står i dag inför stora utmaningar, med en åldrande befolkning, ökad internationell konkurrens från snabbväxande ekonomier och växande miljöproblem. I orostider som denna är det särskilt viktigt att ta vara på den positiva, livskraftiga och framåtsträvande kraft som vi i den idéburna delen av näringslivet står för.

I Sverige har de kooperativa företagen varit samhällsbärare i mer än ett sekel. En stor del av den allmänna opinionen delar kooperationens värdegrund, särskilt när det gäller välfärdssektorn där det finns viktiga uppgifter att lösa och en stor potentiell marknad för en ansvarsfull aktör som den svenska kooperationen. Trots detta är det kooperativa inslaget i den sektorn än så länge marginellt, endast 2 procent. Ett hinder är att svensk lagstiftning begränsar den ömsesidiga bolagsformen till försäkringsbolag, istället för att utnyttja möjligheten som den kan ge inom skola, vård och omsorg.

Varje modern marknadsekonomi som tar pluralism och mångfald på allvar ska präglas av fungerande konkurrens som erbjuder verklig valfrihet, och som likabehandlar företag oavsett associationsform och ägarstruktur.

Drivkrafterna i våra svenska kooperativa företag har alltid varit entreprenörskap, långsiktiga visioner och viljan att främja en hållbar samhällsutveckling. Det är en gedigen grund att bygga vidare på.

Därför ingår vi nu ett historiskt samarbete mellan företag inom både producent- och konsumentkooperationen och grundar den ekonomiska föreningen Svensk Kooperation, som tidigare verkat endast som ett projekt. Svensk Kooperation ska verka för att öka kunskapen om det kooperativa företagandet. Vi vill samla alla goda krafter för att stärka näringslivet i Sverige genom mångfald, valfrihet och verkliga alternativ.

Men vi behöver också hjälp av politikerna i riksdagen, som vi vill uppmana till att snarast samlas över partigränserna och inleda ett arbete med en handlingsplan för utvecklingen av kooperativt företagande. Vi föreslår att en sådan plan omfattar följande:

  1. En ny lag för ekonomiska föreningar. Den nyligen genomförda moderniseringen av den befintliga lagen är ett första steg i rätt riktning. Det behövs dock också en helt ny, fristående lag för ekonomiska föreningar. Det är viktigt att arbetet med en sådan ny lag fortsätter och implementeras så snart som möjligt.
  2. Ökad tillgång till investeringskapital för kooperativa start-up företag. Kooperativa företag i Sverige, inte minst nystartade, behöver bättre tillgång till investeringskapital. Det behövs därför insatser för att stimulera tillväxt av kooperativa företag, exempelvis genom låneinstitut för kooperativa företag.
  3. Ökad forskning om kooperativa företag och ekonomiska föreningar. Forskningen i dag belyser främst det aktiebolagsdrivna företagandet i Sverige. För att utveckla den kooperativa sektorn och därmed hela näringslivet behövs mer forskning om kooperativa företag och ekonomiska föreningar.
  4. Skärpt uppdrag till SCB att utveckla statistik kring det kooperativa näringslivet. Utveckling och förbättring av den offentliga statistiken. Statistik är ett särskilt viktigt hjälpmedel för att kunna jämföra situationen i Sverige med andra länder där flera har kommit längre.
  5. Uppdatering av näringspolitiken så att den stimulerar kooperativt företagande. En ökad andel kooperativa företag i Sverige ger en välbehövligt ökad mångfald av företagsformer inom näringslivet. Näringspolitiken behöver därför uppdateras för att stimulera kooperativt företagande, genom exempelvis ökade satsningar på rådgivning och stöd till kooperativa företag.
  6. Ökad kunskap om kooperation i utbildningsväsendet. Både inom gymnasiet och inom den högre akademiska utbildningen är undervisning och kunskap om kooperation och ekonomiska föreningar i dag i princip obefintlig. Aktiebolagsnormen är väldigt stark inom utbildningsväsendet, inte minst på de ekonomiska utbildningarna. För att öka kunskapen om de olika företagsformerna i näringslivet så måste kunskap om kooperation och ekonomiska föreningar bli självklara inslag i både gymnasieskolan och inom högre akademisk utbildning.
DN Debatt. 11 maj 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.