Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården”

Varje år betalar svenskarna omkring en miljard kronor för insulinbehandlingar. Med rätt typ av kostbehandling kan behovet av insulin sänkas med 15 procent – men då krävs en seriös satsning på kostforskning, skriver debattörerna.
Varje år betalar svenskarna omkring en miljard kronor för insulinbehandlingar. Med rätt typ av kostbehandling kan behovet av insulin sänkas med 15 procent – men då krävs en seriös satsning på kostforskning, skriver debattörerna. Foto: Erich Stering

Regeringen måste satsa. Kostforskningen är en viktig del i kampen mot flera stora folksjukdomar. Men till skillnad från vid läkemedelsutveckling finns inga kommersiella intressen som driver på forskningen. Nu behövs statliga medel för att möta framtidens vårdbehov, skriver forskare och patientföreningar.

I kommande forskningsproposition behöver Sveriges regering prioritera kostforskning och avsätta resurser till högkvalitativa vetenskapliga behandlingsstudier. Det finns osäkerheter kring de kostrekommendationer som ges vid flera stora folksjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens, IBS och de vanligaste cancersjukdomarna.

Det är en nationell angelägenhet att kostforskningen uppgraderas. I dag finns inte ens ett forskningsråd som har ett uttalat ansvar för området. Bristen på kunskap leder till onödigt mänskligt lidande och dyr vård. Typ 2-diabetes är ett exempel där forskning behöver initieras snarast. Det är en livsstilsinducerad sjukdom och kostråd är en viktig del av behandlingen. Men rapporten ”Mat vid diabetes” från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, visar att det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid diabetes är bräckligt. Det finns för få vetenskapliga studier av hög kvalitet och kunskapsluckorna är stora.

Under snart ett halvt sekel har kostråd till personer med typ 2-diabetes framför allt utformats för att sänka kolesterolnivåer och för att få ner kaloriintaget. Under senare tid har det blivit tydligt att det sannolikt är minst lika viktigt att behandla andra riskfaktorer. Småskaliga studier visar att kostråd som går ut på att sänka högt blodsocker och höga insulinnivåer, verkar dämpa den farliga inflammation som följer i bukfetmans och typ 2-diabetesens fotspår och som är kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, depression, cancer och demens.

Klinisk forskning är mycket kostsamt. Till skillnad från exempelvis läkemedel saknar kostbehandlingar kommersiellt intresse. Därmed saknas incitament för företag att finansiera de stora kliniska prövningar som är nödvändiga för att etablera en behandling. Ett läkemedelsbolag kan lägga flera hundra miljoner kronor på att visa att ett läkemedel har effekt. Ingenstans i det svenska forskningssystemet finns motsvarande medel att söka för utvärderingar av icke-kommersiella behandlingsmetoder, så som nya kostråd.

Den skriande bristen på resurser gör att potentiellt verksamma kostbehandlingar sällan kommer patienterna till nytta, vilket ger en mindre effektiv vård och högre vårdkostnader. Till exempel visar resultat från en mindre studie att kostråd som sänker blodsockret vid typ 2-diabetes kan minska insulinbehovet över tid med cirka 15 procent, utan negativ inverkan på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Insulin är en av de mest kostsamma läkemedelsgrupperna; varje år betalar Sverige ungefär en miljard kronor för insulinbehandlingar. Om personer med typ 2-diabetes kan minska mängden insulin i sina sprutor med 15 procent kan det i teorin leda till en årlig besparing på minst 100 miljoner kronor.

För att kunna ändra behandlingsrekommendationer krävs dock en stor och långsiktig studie som bekräftar resultaten och undersöker eventuella biverkningar av behandlingen, men här saknas finansiering. Om staten skulle investera 100 miljoner kronor i en studie kan samma summa sparas årligen på en mindre åtgång av insulin. Eftersom en bättre blodsockerkontroll även minskar risken för kostsamma följdsjukdomar, som svårläkta fotsår, ögon- och njurskador, är den totala besparingen sannolikt mycket större. En satsning på kostforskning kan därför ses som en långsiktig investering med hög avkastning.

Kostrekommendationer inriktade på att sänka blodsocker kan potentiellt även bromsa utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, demens och våra vanligaste cancersjukdomar, eftersom högt blodsocker, högt insulin och inflammation är kopplat till ett snabbare sjukdomsförlopp. Under senare tid har också psykisk ohälsa kopplats till en kronisk inflammation i kroppen.

Kostbehandlingar kan likaså hjälpa mot diverse tarmsjukdomar, bland annat genom att påverka tarmfloran. Cirka 10–15 procent av Sveriges befolkning lider till exempel av en irritabel tarm, IBS, och i dag saknas effektiva behandlingar. I många fall leder det till en sämre livskvalitet, sjukfrånvaro och onödiga kostnader för samhället. Små vetenskapliga studier visar att olika kostbehandlingar kan ha en lindrande effekt vid IBS, men återigen saknas resurser för de stora studier med lång uppföljningstid som krävs för att förändra vården.

Även andra tillstånd kan påverkas av kosten eftersom den mat vi äter kan ha en inverkan på nivåerna av olika hormoner och ändra ämnen i kroppen. Det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas. Nyligen grundades en ideell och oberoende fond för kostforskning, Kostfonden, vars mål är att verka för högkvalitativa koststudier. Men även om det finns ett stort engagemang kring kostfrågor bland privatpersoner, är det svårt för en ideell fond att samla in de ekonomiska medel som krävs för studier som kan ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. Därför är en statlig satsning på kost och icke-kommersiell behandlingsforskning nödvändig i nästa forskningsproposition.

Grundliga utvärderingar av hur kosten påverkar hälsan behövs också för vårdens trovärdighet. Dagens bräckliga kunskapsunderlag innebär att de kostråd som till exempel personer med typ 2-diabetes ofta får sannolikt inte är de mest effektiva, och till och med kan vara kontraproduktiva. Den som söker vård ska kunna vara säker på att få bästa möjliga behandling, oavsett om behandlingen är kommersiellt intressant eller inte.

Ska Sverige i framtiden ha råd att behandla sin åldrande befolkning, måste alla effektiva behandlingar nå fram till kliniken. I en statlig utredning från 2009 (SOU 2009:43) påpekades bristen på resurser till oberoende klinisk behandlingsforskning. Förslag till åtgärd var en fond med ett årligt tillskott på 500 miljoner kronor som administreras av Vetenskapsrådet. Vi hoppas att nuvarande regering inser vikten av att en sådan fond kommer till stånd. Bättre kostforskning kommer att ge en friskare befolkning och en mer kostnadseffektiv vård.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.