Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Kraftigt ökat stöd för både Natointräde och värnplikt”

En av de svenska skytteplutonerna i Euforstyrkan i Tchad 2008 har övning med granatkastare. Fredsbevarande operationer utomlands hamnar långt ner på svenskarnas prioriteringslista över försvarets uppgifter, enligt SOM-mätningen.
En av de svenska skytteplutonerna i Euforstyrkan i Tchad 2008 har övning med granatkastare. Fredsbevarande operationer utomlands hamnar långt ner på svenskarnas prioriteringslista över försvarets uppgifter, enligt SOM-mätningen. Foto: JONAS LINDKVIST

Ny stor mätning. Stödet för återinförd värnplikt har ökat med en tredjedel sedan 2011, och stödet för Natomedlemskap har ökat ännu mer. Vi tror ändå att Natoförespråkare bör vara försiktiga i sin optimism, eftersom Ukrainakrisen tycks påverka opinionen i motsatt riktning, skriver tre forskare.

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade mål under ”en vecka på egen hand” väckte stor uppståndelse. Kritiker ifrågasatte rimligheten i att en försvarsbudget på närmare 50 miljarder kronor inte gav en bättre försvarsförmåga. Även försvarets prioritering av deltagande i internationella insatser i stället för territorialförsvar ifrågasattes.

Men vad betydde överbefälhavarens uttalande och den efterföljande försvarsdebatten för svenska folkets förtroende för försvarsmakten? Har den svenska opinionen blivit mer negativ till Sveriges deltagande i internationella militära insatser och önskar den en återgång till ett mer traditionellt territorialförsvar? Vilka blir de politiska konsekvenserna av den tidvis turbulenta försvarsdebatten för årets valrörelse?

I den kommande boken ”Mittfåra & marginal” (red Annika Bergström & Henrik Oscarsson) redovisas resultaten av 2013 års SOM-undersökning. Resultaten visar att svenska folkets förtroende för försvaret minskat jämfört med tidigare år, även om förändringarna är små. I 2013 års studie uppger 23 procent av de tillfrågade ett stort förtroende för försvaret, jämfört med 25 procent år 2012. Andelen personer med ett litet förtroende för försvaret har ökat till 30 procent 2013, jämfört med 26 procent 2012. Medborgarnas förtroende för försvaret är avsevärt lägre än för till exempel polisen eller för domstolarna.

Även i fråga om synen på internationella uppdrag kan vi identifiera en liten förändring. Andelen personer som anser att Sverige helt bör avstå från att delta i militära insatser utomlands har ökat från 16 procent 2012 till 22 procent 2013. I en nyställd fråga anser 51 procent att Sverige inte bör delta i en eventuell internationell militär insats i Syrien, medan 13 procent förklarar sig positiva.

Liksom tidigare år prioriterar opinionen försvarets uppgifter i Sverige. Högst värderas uppgifterna att skydda centrala samhällsfunktioner mot terrorangrepp samt att bistå civila myndigheter vid krissituationer i Sverige (63 respektive 56 procent av de tillfrågade anser dessa uppgifter vara mycket viktiga), därefter följer uppgiften att försvara Sveriges gränser mot hot från andra länder (52 procent). Först på fjärde plats kommer deltagande i humanitära hjälpinsatser i andra länder (47 procent), följt av fredsbevarande operationer i FN-regi (32 procent), att hindra andra länders ledare från att använda våld mot protesterande medborgare (17 procent) samt att avsätta ledare i diktaturer (8 procent).

Jämfört med föregående mättillfälle 2012 är skillnaderna små, men en genomgående tendens är att de nationella uppgifterna tillmäts ökad betydelse i förhållande till de internationella uppdragen.

Även stödet för ett återinförande av den allmänna värnplikten har ökat. Av de tillfrågade är det 41 procent som anser att det är ett bra förslag, mot endast 31 procent när frågan ställdes förra gången 2011.

Däremot har den svenska Natoopinionen blivit mindre negativ sedan föregående mättillfälle. I 2013 års undersökning är det 34 procent av de tillfrågade som anser att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato, medan 29 procent anser att det är ett bra förslag. I 2012 års undersökning var det 45 procent som ansåg att det var ett dåligt förslag, antalet som ansåg att det var ett bra förslag uppgick till 17 procent. Eftersom den svenska Natoopinionen varit oerhört stabil över tid är resultaten uppseendeväckande och skillnaden mellan ja- respektive nej-sidan är den minsta som uppmätts sedan frågan första gången ställdes i SOM 1994. Natoopinionen följer fortfarande vänster-högerskalan, men det minskade Natomotståndet återfinns i samtliga befolkningsgrupper och inom samtliga grupper av partisympatisörer.

Hur skall vi då se på det ökade stödet för ett Natomedlemskap i förhållande till det något minskade stödet till deltagande i internationella militära insatser? En rimlig tolkning enligt vår argumentation och resultaten ovan är att svenska folket betraktar Nato som i första hand en organisation till stöd för territorialförsvar, inte främst som en organisation som med internationella insatser bidrar till global säkerhet.

Natoförespråkarna i svensk politik vädrar förstås morgonluft genom det minskade Natomotståndet. Det finns dock skäl för Natoförespråkarna att vara försiktiga i sin optimism. SOM 2013 genomfördes i huvudsak under månaderna oktober-december 2013, det vill säga före krisen i Ukraina. En Sifomätning redovisad i Svenska Dagbladet genomförd i mars 2014 i samband med Ukraina-krisen visar att ökad spänning i Sveriges närområde i stället snarast stärkte Natomotståndet. I mätningen uppgav hela 50 procent att de inte tyckte att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, medan 31 procent var för ett svenskt Natomedlemskap.

Däremot visar resultaten från SOM 2013 att den svenska Natoopinionen inte är huggen i sten. Den går att påverka genom politisk opinionsbildning. Frågan är om något av de partier som förespråkar ett svenskt Natomedlemskap är villigt att pröva den möjligheten i stundande valrörelse. Det mesta talar nog för att så inte blir fallet.

Sannolikt kommer försvarspolitiken över huvud taget att få en begränsad betydelse i valrörelsen. Vi vet från tidigare forskning att utrikes- och säkerhetspolitiska frågor sällan eller aldrig ligger till grund för väljarnas val av parti. Därför prioriteras dessa frågor inte heller av de politiska partierna i valdebatten. Tjeckoslovakienkrisen strax före valet 1968 är ett undantag – den gången gynnade krisutvecklingen den sittande socialdemokratiska regeringen. En förvärring av krisen i Ukraina och en eventuell spridning av den till Baltikum skulle kunna sätta avtryck i höstens valrörelse. Men utan en internationell kris i närområdet kommer, trots förtroendekrisen för försvaret, höstens valrörelse i huvudsak att kretsa kring de traditionella inrikespolitiska frågorna. Försvarsdebatten får föras nu eller vänta tills efter valet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.