Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Kräv EU-undantag från påtvingad privatisering”

En omförhandling av Sveriges EU-villkor bör ske i samband med kommande fördragsändringar eller då Storbritannien inleder sin omförhandling, skriver Malin Björk och Jonas Sjöstedt.
En omförhandling av Sveriges EU-villkor bör ske i samband med kommande fördragsändringar eller då Storbritannien inleder sin omförhandling, skriver Malin Björk och Jonas Sjöstedt. Foto: JESSICA GOW / TT

Omförhandla medlemskapets villkor. Vi vill bland annat ha undantag från EU:s jordbrukspolitik och säkra att Sverige inte påtvingas privatisering av offentlig service. Med nya handelsavtalet EU–USA kan riskkapitalbolag hindra Sverige från att förbjuda privata vinster i välfärden, skriver Malin Björk och Jonas Sjöstedt (V).

Debatten inför valet till EU-parlamentet är en möjlighet att lyfta blicken och fundera över unionens stora problem och utmaningar. Hur ska det gå med den sociala och ekonomiska krisen i stora delar av unionen? Kan euron överleva om inte ännu mer makt centraliseras till EU? Hur ska den berättigade kritiken mot EU:s demokratiska brister och klåfingrighet bemötas?

Eurokrisen är inte över. Tills vidare har EU räddat banker och finansmarknader. Men det mänskliga priset i form av arbetslöshet, emigration och fattigdom är enormt. Det är en politik som drar isär och skapar klyftor mellan och inom länder.

Orsakerna till krisen kvarstår. Euron är en dåligt fungerande valutaunion som skapar och förstärker ekonomiska kriser när länder med helt olika förutsättningar påtvingas samma ekonomiska politik. EU avreglerade finansmarknaden och lät sedan skattebetalarna betala bankernas förluster. Det är inte underligt att det föder en stor vrede. Samtidigt går euroländerna vidare mot allt större överstatlighet. Det är en politik med lite folkligt stöd som ökar avståndet mellan styrande och styrda.

Den här utvecklingen splittrar länderna inom EU. Samtidigt som euroländerna försöker hantera sin kris med ökad centralisering rör sig Storbritannien åt motsatt håll. Landets regering vill förhandla om EU-medlemskapets villkor för att sedan folkomrösta. Även i andra länder, som Nederländerna, hörs liknande tongångar. Tidigare har Danmark förhandlat sig fram till undantag på centrala områden av EU:s politik. Vi menar att även Sverige måste se till att begränsa EU:s makt för att inte kana vidare i den nedförsbacke som slutar i Europas förenta stater.

Därför vill Vänsterpartiet omförhandla EU-medlemskapets villkor. Det bör ske i samband med kommande fördragsändringar eller då Storbritannien inleder sin omförhandling. När fördraget ska ändras kan vetorätten användas som ett starkt förhandlingskort. Vi vill att Sverige garanteras följande fördragsfästa undantag:

1. Sveriges frihet från EMU ska regleras i ett formellt undantag. Ett sådant undantag har Danmark och Storbritannien men inte vi, trots väljarnas nej i folkomröstningen 2003. Undantaget ska ge utrymme för en självständig ekonomisk politik som kan sätta sysselsättningen främst. Vi vill också i EU verka för att euroländer ska ges en ordnad möjlighet att lämna valutan och för en hårdare reglering av finansmarknaden.

2. Vi vill ha ett socialt protokoll i EU:s fördrag. Inga av de löntagare som nu tvingas migrera i krisens Europa ska kunna utnyttjas med sämre villkor än andra i det land där de arbetar. Effekterna av Laval-domen måste upphävas så att alla som jobbar i Sverige ska kunna få likvärdiga villkor genom kollektivavtal. Om vi inte kan skapa ett socialt protokoll för hela EU måste vi åtminstone få ett som gäller på svensk arbetsmarknad. Lyckas vi med det kommer sannolikt många länder att vilja följa efter.

3. Vi vill ha rätten att gå före på miljöområdet. EU:s miljökrav ska alltid vara minimiregler, ett golv i stället för ett tak för miljöarbetet. Miljöpolitiken behöver fler föregångare. Sverige borde vara en av dem. Vi ska ha rätten att förbjuda farliga kemikalier eller ha högre utsläppskrav på fordon oavsett vad EU säger. Miljön och klimatet är viktigare än företagens rätt att sälja varor som inte är bra för vår miljö.

4. Vi vill att Sverige undantas från EU:s jordbrukspolitik. EU:s politik på området är orättvis, enormt dyr och tar inte tillräcklig miljöhänsyn. EU:s omfattande stödprogram skapar ineffektivitet och byråkrati. Vi vill i stället säkerställa ett nationellt stöd anpassat efter svenskt lantbruk och dess förutsättningar. Ett undantag på området ska åtföljas av en rejäl sänkning av den dyra medlemsavgiften till EU som nu närmar sig oerhörda 40 miljarder kronor per år.

Till förslagen ovan vill vi lägga ett nytt, femte krav:

5. Vi ska inte kunna påtvingas privatiseringar av gemensam service av EU. Unionen använder i dag den ekonomiska krisen för att påtvinga länder privatiseringar av samhällsservice. Även i direktiv för hela unionens politik på områden som post, hamnar och järnväg försöker unionen påtvinga medlemsländerna privatiseringar. Med det nya frihandelsavtalet mellan USA och EU, TTIP, vill unionen ge utländska investerare rätten att överklaga demokratiska beslut som minskar deras vinst. Det amerikanska riskkapitalbolaget KKR skulle kunna dra Sverige inför en särskild domstol när vi förbjuder privata vinster i välfärden från deras bolag Vardaga (tidigare Carema). Det är en orimlig utveckling.

Vi vill se ett samarbete mellan demokratier i Europa, inte att EU omvandlas till en superstat som helt saknar folkligt stöd och inflytande. Vi vill stärka löntagarnas rättigheter. Vi vill ha rätt och möjlighet att gå före på miljöområdet. Vi vill inte ha en union som påtvingar oss eller andra privatiseringar. Vi vill inte att företags vinstintresse och girighet ska forma samarbetet mellan folk och nationer i Europa. Vi tror i stället på ett samarbete präglat av solidaritet och respekt för de nationella demokratierna. Därför måste EU-medlemskapets villkor förhandlas om.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.