DN Debatt

”Kriminalisering av ­IS-stridande är nästa steg”

IS-krigare i Mosul i Irak.
IS-krigare i Mosul i Irak.

Nytt direktiv. Regeringen ska utreda om det bör bli olagligt att strida för 
terrororganisationer utomlands. Det är fullständigt oacceptabelt att svenska ­medborgare reser till ISIL, finansierar organisationen eller strider för den, 
skriver Morgan Johansson (S) och Anders Ygeman (S).

Världssamfundet står enat mot ISIL:s terror. FN:s säkerhetsråd antog därför i slutet av september en resolution med krav på att alla medlemsstater ska kriminalisera resande och försök att resa i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller terroristträning. Regeringen välkomnade FN:s beslut och gav därför den 18 december förra året Lars Werkström, rättschef vid Åklagarmyndigheten, i uppdrag att ta fram lagförslag som kriminaliserar terrorresande. Det ska också bli straffbart att finansiera, organisera eller i övrigt underlätta en sådan resa. I dag överlämnar utredningen sina förslag Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor till Justitiedepartementet.

Vårt mål är att öka tryggheten för alla. Sverige har ett ansvar för vad våra medborgare gör både här hemma och i andra länder. Konflikterna i omvärlden är påtagliga och vi ser på daglig basis hur oskyldiga blir offer för den våldsbejakande extremismens terrorism. Vårt arbete handlar om att värna demokratin och skydda de demokratiska värden som ska prägla vårt samhälle.

I dag tar regeringen nästa steg i arbetet med att bekämpa terrorismen. Ett tilläggsdirektiv ska bedöma om själva stridandet i en väpnad konflikt med terroristorganisationer behöver kriminaliseras för att samhället mer effektivt ska förebygga och förhindra att personer strider för terroristorganisationer.

ISIL, också känt som IS, är våldsbejakande extremister vars främsta måltavla är de muslimer som inte delar organisationens vantolkning av religionen. ISIL:s mord och terror riktas framför allt mot shiamuslimer men också Iraks och Syriens minoriteter. Grupper så som yazidier, kurder, allawiter och kristna mördas och fördrivs. Ett antal européer har också mördats och ISIL-ledare hotar med fler terrorattacker mot Europa.

De människor som bor här och har valt att ansluta sig till ISIL kan utgöra ett ­allvarligt hot om de återvänder.

Nu har världssamfundet ett ansvar. De största uppoffringarna i kampen mot ISIL görs av människorna i Syrien och Irak men också omvärlden bidrar i kampen mot organisationen och med att bistå de som tvingats fly. Sverige är en av staterna i den internationella koalitionen mot ISIL. Vi ger ett omfattande bistånd för att hjälpa på plats och i grannländerna. Många av dem som tvingats fly har också fått en fristad i Sverige. Sverige är också aktiva i den politiska fredsprocessen och bland annat FN:s sändebud Staffan De Misuras ansträngningar för fred i Syrien. Riksdagens beslut den tredje juni innebär att svensk militär ska utbilda den kurdiska delstatens militära styrkor.

Många av dem som anslutit sig till terroristorganisationer och på olika sätt deltar i kriget och terrorn i Syrien och Irak kommer från andra länder. Från Sverige har hundratals anslutit sig. Av dessa har tiotals dödats och ett antal återvänt till Sverige eller flyttat till andra länder, men många är också kvar. Det är fullständigt oacceptabelt att svenska medborgare reser till ISIL, finansierar organisationen, eller strider för organisationen. Tilläggsdirektiven om kriminalisering av stridande för terrororganisationer som regeringen i dag beslutat ska ses i ljuset av detta. ISIL och liknande terrororganisationers syfte är att med våld och terror krossa de värden, mänskliga rättigheter, frihet, demokrati och mångfald som vårt samhälle bygger på.

Men terrorismen påverkar också Sveriges säkerhet och det utgör ytterligare ett skäl för kriminalisering. De människor som bor här och har valt att ansluta sig till ISIL kan utgöra ett allvarligt hot om de återvänder. Kriminalisering är naturligtvis inte den enda åtgärden som kan förhindra det men är en viktig del av åtgärderna mot terrorism. Det behövs också förebyggande insatser mot bland annat radikalisering och rekrytering. Sådana insatser ingår exempelvis i det uppdrag som har getts till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin.


Artikelförfattarna justitieminister Anders Ygeman (S) och inrikesminister Morgan Johansson (S). Foto: TT

Det finns ett begränsat antal personer som bedöms kapabla till att begå terrorhandlingar i Sverige. Den som har rest iväg riskerar att bygga upp en vilja och förmåga som kan hota vår säkerhet. I augusti kommer regeringen att presentera en samlad strategi mot terrorism. Att skärpa lagstiftningen och kriminalisera stridandet med terrorgrupper är en viktig del. Men arbetet mot terrorismen måste alltid kombineras med förebyggande insatser på lång och kort sikt.

Vi har ett ansvar för vad våra medborgare gör både här hemma och i andra länder. Det kräver politisk vilja och initiativförmåga. Det kräver att alla goda krafter hittar gemensamma vägar för att motarbeta den våldsbejakande extremismen, oavsett vad den utger sig för att vara. Regeringen är tydlig. Vi bekämpar terrorism med såväl verkningsfulla förebyggande åtgärder som med lagstiftning som kriminaliserar rekrytering, finansiering och organisering av terrorism. Vi är mer övertygade än någonsin om att demokratiska värden är avgörande för att det ska vara framgångsrikt.

Fördjupning. Rekrytering av IS-soldater