Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Kunskapsklyftan riskerar bli en av de stora klassfrågorna”

Allt fler väljer bort de traditionella medierna eller hittar nya vägar till sina nyheter. ”Konsumtionen av olika medietyper får olika effekter på individernas kunskaper”, ­skriver debattörerna.
Allt fler väljer bort de traditionella medierna eller hittar nya vägar till sina nyheter. ”Konsumtionen av olika medietyper får olika effekter på individernas kunskaper”, ­skriver debattörerna. Foto: TT

Stärk det kritiska medvetandet. Medievanorna förändras och förstärker ofta ­socioekonomiska skiljelinjer. Att bara läsa sådant som bekräftar de egna åsikterna blir vanligare och bidrar till polarisering av politiken. En fungerande demokrati kräver att kunskaps­klyftorna motverkas, skriver Jesper Strömbäck och Olle Wästberg.

Runt om i världen sveps allt fler demokratiska länder med i en våg av ökad polarisering. Tydligast är det i USA där den gamla traditionen av politiska uppgörelser i kongressen är borta och oförmågan att fatta nödvändiga beslut gör att stats­apparaten stannat upp. Också i Sverige ser vi hur klyftan mellan regering och opposition vidgats.

Detta är problematiskt. 1900-talet lärde oss att den demokrati som inte ”levererar”, som inte upplevs bidra till människors välfärd, mister sin legitimitet. När kampen tar överhanden i stället för viljan att nå resultat kommer väljarna att känna sig allt mer fjärmade från politik och partier. Ropet på ”starka män” och enkla lösningar ligger nära.

Det finns många faktorer som ligger bakom denna utveckling, inte minst globaliseringen och den sammanflätning av ekonomiska, teknologiska och befolkningsmässiga förändringar som omvandlar nästan varje människas liv.

Men en huvudroll spelar det förändrade medielandskapet. Demokratin är beroende av kunniga medborgare. Och de traditionella medierna har varit den viktigaste vägen för politiker att informera och för medborgarna att följa och påverka politiken. Nu väljer dock allt fler bort de traditionella medierna.


Jesper Strömbäck och Olle Wästberg. Foto: Privat/TT

Vad som är positivt är att den absoluta mängden information har ökat drastiskt genom internet. Aldrig har det varit lika enkelt för den som har motivationen att hitta mycket och kvalificerad information. Baksidan är samtidigt att det ökade utbudet av medier har bidragit till ökade skillnader mellan grupper när det gäller i vilken grad man följer olika nyhetsmedier. Det i sin tur riskerar att leda till ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor mellan grupper, klyftor som riskerar att förstärka andra socioekonomiska skiljelinjer. Genomgående finns det till exempel tydliga samband mellan utbildning och politiska kunskaper. Just kunskapsgapet kring samhällsfrågor riskerar att bli en av de viktigaste klassfrågorna. Dessa kunskapsklyftor riskerar i sin tur att snedvrida representationen och bidra till en elitisering av politiken.

Den underliggande förklaringen är att ett ökat medieutbud gör att människor måste vara mer selektiva, och då blir människors motivationer mycket viktigare. Det gör att människor kan välja parallella medieuniversum. Detta spelar en tydlig roll i USA där undersökningar visar hur många republikaner väljer Fox News som nästan enda nyhetskälla och därmed ständigt får sina uppfattningar bekräftade.

Denna tendens att söka sig till information som bekräftar de egna åsikterna och verklighets­uppfattningarna brukar kallas ”confirmation bias”, och bidrar till den polarisering som i värsta fall lamslår politiken. Vi kan se tendenser till samma sak i Sverige, där allt fler tycks hämta sin enda information från ett antal webbplatser på nätet.

I dag presenteras också ny forskning inom det pågående projektet ”De förändrade medie­landskapen och demokratin” som visar att andelen ”nyhetsundvikare”, de som väljer bort traditionella nyhetsmedier, fortsätter att öka. Mellan 1986 och 2013 ökade andelen från 8 till 17 procent.

Samtidigt blir de digitala medierna allt viktigare, dels genom att fler tar del av traditionella nyhetsmedier via nätet, dels genom att sociala medier blir en allt viktigare nyhetskälla. Det kan dock noteras att sociala medier ännu är mindre viktiga som nyhetskälla än nyheter i tv och radio, morgontidningar på papper och nyhetssajter på internet.

 

Att kritisera medieledningar som vidtar åtgärder för att behålla lönsamheten och reagera på sina användares preferenser är bekvämt, men löser inte de problem som medieutvecklingen för med sig. 
Jesper Strömbäck och Olle Wästberg

 

Det är också allt fler som söker sig till informationskällor vid sidan av de traditionella nyhetsmedierna, exempelvis bloggar eller genom att följa politiker via sociala medier. Samtidigt är det framförallt de mycket politiskt intresserade som drar nytta av dessa möjligheter, och de konsumerar också traditionella nyhets­medier i högre grad än andra. Exempelvis läste 35 procent av de mycket politiskt intresserade regelbundet någon politisk blogg under val­rörelsen 2014, men bara 4 procent bland de icke-intresserade. Nätet riskerar därför att fördjupa snarare än utjämna skillnaderna i nyhetskonsumtion och politiska kunskaper.

Viktigt är också att konsumtionen av olika medietyper får olika effekter på individernas kunskaper. Den rapport som presenteras i dag visar exempelvis att kunskapseffekterna främst finns genom att titta på tv-nyheter, läsa morgontidningar på papper, lyssna på nyheter i radio och ta del av nyhetssajter på internet. Däremot hittas inga positiva kunskapseffekter av att ta del av nyheter via mobil eller surfplatta när man kontrollerar för användning av andra medier och bakgrundsfaktorer som politiskt intresse.

Parallellt ser vi en utveckling där journalistiken förändras och fördjupas, men där den generella trenden är att förutsättningarna för nyhetsjournalistiken försämras. Det gäller inte minst lokalt, där 125 lokalredaktioner har försvunnit och antalet journalister har minskat med 36 procent på bara tio år.

Att kritisera medieledningar som vidtar åtgärder för att behålla lönsamheten och reagera på sina användares preferenser är bekvämt, men löser inte de problem som medieutvecklingen för med sig. Däremot är det viktigt att inte förhärliga allt det nya och att tänka igenom vad som kan göras för att motverka ökade kunskapsklyftor och balansera tendensen att människor föredrar information som bekräftar de egna åsikterna och verklighetsuppfattningarna. Annars riskerar vi en utveckling där politiken och väljarkåren blir allt mer polariserad.

I det sammanhanget vill vi framförallt lyfta fram två saker. Den ena handlar om public service, vars betydelse har ökat i takt med att andra aktörers möjligheter att satsa redaktionellt och nå ut brett har försvagats. Den andra handlar om skolans roll, som är helt central för att bidra till elevernas motivation att hålla sig informerade och för att utveckla deras medie- och informationskunnighet. Ett källkritiskt medvetande är en helt nödvändig kompass i det nya medielandskapet.

Fakta. Rapporten

Jesper Strömbäck lägger i dag fram ”Demokratin och det förändrade medielandskapet – mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor?” som beställts av 2014 års demokratiutredning, ledd av Olle Wästberg.

Jesper Strömbäck var huvudsekreterare i Framtidskommissionen, 2011–2013 och Olle Wästberg ledamot av Globaliseringsrådet 2007–2009.

Läs mer. DN Debatt