Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Kvinnors avgifter bidrar till männens högre pensioner”

Våra beräkningar visar att en kvinna, med en genomsnittlig arbetarlön, får en disponibel inkomst som endast är 1 700 kronor högre per månad än om hon helt hade låtit bli att jobba, skriver artikelförfattarna.
Våra beräkningar visar att en kvinna, med en genomsnittlig arbetarlön, får en disponibel inkomst som endast är 1 700 kronor högre per månad än om hon helt hade låtit bli att jobba, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

Kvinnor får i dag 5.400 kronor mindre i pension per månad än män. I dagens system förstärks dessutom männens högre pension av kvinnorna i systemet. Vi föreslår tre åtgärder som ökar betydelsen av avlönat arbete och snabbt kan ge mer jämställda pensioner, skriver Britta Burreau, KPA Pension och Håkan Svärdman, Folksam.

Det enklaste sättet att få jämställda pensioner vore att: 1) ge kvinnor högre lön, 2) säkerställa att kvinnor inte väljer jobb inom traditionellt kvinnodominerande yrken, 3) kvinnor inte går ner i arbetstid eller är hemma mer med barnen genom föräldraledighet och vab-dagar. Det är nämligen just dessa faktorer som gör att kvinnor i dag får 5.400 kronor mindre i pension per månad än män.

Skillnaderna i pension mellan könen beror på att vi har en arbetsmarknad där kvinnor har lägre lön och utför mindre avlönat arbete jämfört med män. Vill man ha jämställda pensioner ska man rätta till dessa skillnader. Men, det tar alldeles för lång tid. I Folksams nya utgåva av vitboken: ”Vägen till ett pensionssystem i världsklass”, visar vi att pensionsgapet mellan män och kvinnor har minskat med 6 procentenheter för kvinnor i årskull 1949 jämfört med årskull 1938. Med nuvarande minskningstakt visar vi i att det är först personer födda 2005 och senare som kan få jämställda pensioner.

Delad pensionsrätt kan öka jämställdheten mellan par, men först om 20–30 år. Det är däremot svårt att se att detta skulle ha någon som helst effekt på pensionsgapet på samhällsnivå under samma tidshorisont.

Pensionsgruppen (som samlar partierna S, M, C, L, MP och KD) presenterade i vintras en handlingsplan för jämställda pensioner. Handlingsplanens åtta punkter går huvudsakligen ut på att åstadkomma jämställdhet genom att kvinnor och män sinsemellan delar sina respektive pensionsrätter mer lika, samt att grundskyddet stärks.

Delad pensionsrätt kan öka jämställdheten mellan par, men först om 20–30 år. Det är däremot svårt att se att detta skulle ha någon som helst effekt på pensionsgapet på samhällsnivå under samma tidshorisont. Orsaken är i första hand att ojämställdheten på arbetsmarknaden minskar långsamt. För det andra lever närmare 40 procent av den vuxna befolkningen i ensamhushåll och för det tredje är intresset hos par att dela pensionsrätt lågt. I de fall par delar pensionsrätt är beloppen ofta otillräckliga för att uppnå jämställda pensioner.

I dagens system förstärks männens högre pension av kvinnorna i systemet. I praktiken handlar det om att de flesta kvinnor under sitt yrkesliv bidrar med betydande avgiftsintäkter till det allmänna inkomstpensionssystemet och stärker dess finansiella stabilitet och värdesäkringsmekanism, vilket huvudsakligen blir till fördel för männen. Flertalet kvinnor får i stället en allmän pension som till stor del utgörs av garantipension, som för övrigt finansieras av skatter och inte av pensionsavgifterna.

Vi kan även se att ett långt yrkesliv har en ganska liten betydelse för vad de flesta kvinnor får i pension eller disponibel inkomst. Våra beräkningar visar att en kvinna, med en genomsnittlig arbetarlön, får en disponibel inkomst som endast är 1.700 kronor högre per månad än om hon helt hade låtit bli att jobba. Detta är ett rejält underbetyg för ett pensionssystem som har ambitionen att olika livsinkomster ska ge olika pension.

Ett starkt motiv för åtgärder som ökar jämställdheten är legitimitet. Trovärdigheten hos ett allmänt pensionssystem vilar på dess förmåga att garantera individen ett livsvarigt standardskydd.

Vi vill därför lyfta tre åtgärder för att komplettera Pensionsgruppens handlingsplan. Våra förslag har kapacitet att inom en snar framtid påtagligt minska pensionsgapet mellan kvinnor och män och öka betydelsen av arbete.

Foto: DN Inför ett förvärvsbelopp som minskar risken för fattigdom. Alla individer med en årsinkomst på mellan 73.800 och 190.650 kronor tillförs ett förvärvsbelopp på högst 35.270 kronor i extra pensionsavgift. Förvärvsbeloppet får bäst effekt ifall det tillförs på samtliga pensionsrätter individen har tjänat in i det reformera pensionssystemet sedan start. Kostnaderna för förvärvsbeloppet kan kvittas mot minskade kostnader för garantipension. Förvärvsbeloppet höjer inkomstpensionen och premiepensionen för personer med låg inkomst samtidigt som det minskar behovet av garantipensionen och bostadstillägg.

I kombination med en höjning av pensionsavgiften, från 17,21 till 18,5 procent, skulle inkomsten för en pensionär kunna öka med 1.100 kronor per månad. När en större del av pensionen utgörs av inkomstpension dämpas värdeminskningen av pensionen tack vare att inkomstpensionen följer löneutvecklingen medan garantipensionen prisindexeras. Härigenom minskar risken för att pensionärer hamnar under fattigdomsgränsen. På systemnivå bidrar förvärvsbeloppet till att göra pensionssystemet mer autonomt och därmed minska risken för övervältring av kostnader för garantipension och bostadstillägg som finansieras inom ramen för statsbudgeten.

Foto:  Höj pensionsavgiften vid föräldraledighet och sjukfrånvaro. Föräldrapenning och sjukpenning är pensionsgrundande, men pensionsavgiften beräknas på utbetald ersättning, som motsvarar 77 procent av lönen. För att förstärka pensionen skulle avgiften, i likhet med för personer med sjukersättning, i stället beräknas på den bakomliggande inkomsten. Det skulle i genomsnitt kunna höja pensionsinbetalningen till den allmänna pensionen med 20–30 procent eller 4.300–6.200 kronor per år vid föräldraledighet eller sjukdom.

Foto:  Uppmuntra ett livslångt lärande utan pensionsförlust. I förra årets pensionsvitbok pekade vi på den potential som finns om tjänstepensionssystemen för att minska att pensionsgapet mellan kvinnor och män, bland annat genom att höja avgiftsnivån samt förlänga utbetalningsperioder. I årets upplaga tillför vi ytterligare ett förslag: Premiebefrielseförsäkring vid studier för att uppmuntra kompetensutveckling och yrkesväxling. Premiebefrielseförsäkringen betalar i dag tjänstepensionspremien för den som är sjuk, arbetsskadad eller föräldraledig för att förhindra pensionsförlust vid dessa skeden av livet.

Få individer kommer framöver att gå ut på arbetsmarknaden efter genomförda gymnasie- eller högskolestudier för att sedan oavbrutet jobba fram till pension. Snarare kommer behovet av vidareutbildning och kompetensförstärkning för att bibehålla sitt yrkeskunnande öka. Frågan om kompetensutveckling har varit uppe och vänt på rikspolitisk nivå i början av millennieskiftet då planer på så kallade kompetensutvecklingskonton utformades. Initiativet blev aldrig verklighet. Genom att utvidga premiebefrielseförsäkringen till studier elimineras pensionsförlusten samtidigt som det ger en viktig signal om att studier ska löna sig, vilket det inte alltid gör i dag.

Nyckeln till ekonomisk trygghet som pensionär kan inte vara tvåsamhet. Våra förslag röjer vägen för ett pensionssystem som gör att människor som jobbat hela sina liv får en pension de förtjänar. En pension som ger möjlighet till ett anständigt och oberoende liv.

DN Debatt. 14 maj 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.