”Kvotering inte nödvändig för att öka jämställdheten”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Bredare debatt behövs. Kvotering lyfts ständigt fram som en allenarådande lösning för att öka jämställdheten i samhället. Men det går att göra skillnad utan att tillgripa detta. Vi har identifierat 10 punkter för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna – utan att kvotera. Ökad jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt och lönsamhet i företagen. Nu måste politiken och näringslivet ta sitt ansvar, skriver Bonnie Bernström, Gunilla Hjelm och Maria Fälth.

Bredare debatt behövs. Kvotering lyfts ständigt fram som en allenarådande lösning för att öka jämställdheten i samhället. Men det går att göra skillnad utan att tillgripa detta. Vi har identifierat 10 punkter för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna – utan att kvotera. Ökad jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt och lönsamhet i företagen. Nu måste politiken och näringslivet ta sitt ansvar, skriver Bonnie Bernström, Gunilla Hjelm och Maria Fälth.

Samhället är inte jämställt. Det visar sig bland annat i löneskillnader, ojämlika karriärmöjligheter, skillnader i sjukskrivningar, ojämn fördelning i utnyttjandet av föräldraförsäkring och underrepresentation av kvinnor på ledande befattningar. Det är inte bara ett demokrati- och rättviseproblem. Det hämmar även tillväxten.

Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att alla människors kompetens och skaparkraft tillvaratas och främjas. En global studie från McKinsey visar till exempel att företag med fler än 3 kvinnor i toppen är lönsammare än andra. Tillväxtpotentialen med ett jämställt samhälle har uppskattats till 21 procent i Sverige.

Annons:

Även om det numera är ett känt faktum att jämställdhet är bra för företagens lönsamhet verkar just företagsledningarna vara ett av de områden där jämställdheten har svårast att få fäste. År 2010 var endast 7 av 262 verkställande direktörer i svenska börsföretag kvinnor. Det motsvarar 2,7 procent. Motsvarande siffra för styrelseordförande var 3 procent och för styrelseledamöter 22 procent. Det är alldeles för låga siffror.

I debatten om hur man ska komma åt problemet med den låga andelen kvinnor på ledande befattningar lyfts ständigt kvotering som den allenarådande lösningen. Men det går att göra skillnad utan kvotering. Det blir tydligt om man tittar på de statligt ägda bolagen. Nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna, 39 procent av ordförandena och 25 procent av de verkställande direktörerna är kvinnor i de företag som är helägda av staten. Här har politiken tagit sitt ansvar och regeringens aktiva åtgärder för att öka andelen kvinnor i de statligt ägda företagens ledningar har varit framgångsrika.

Vi tycker att frågan om fler kvinnor på ledande befattningar är alltför viktig för att hållas som gisslan mellan politiska läger för och emot kvotering. Vi bestämde oss därför för att bredda debatten och stämde träff med representanter från näringslivet, fack, organisationer och forskarvärlden för att hitta nya lösningar på problemet. Utifrån det samtalet har vi identifierat 10 punkter för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna – utan att kvotera.

1. Inför öppna jämförelser gällande könsfördelningen inom både offentligt och privat ägda bolagsstyrelser. Öppna jämförelser är ett sätt att motivera bolag, allt ifrån kommunala till börsnoterade, att förbättra könsfördelningen i styrelserna. Symbolvärdet i att staten gått före och visat att det är möjligt att få in fler kvinnor på ledande befattningar är viktigt. Nu är det dags att politiken tar ytterligare ett steg och visar att det är möjligt med jämn könsfördelning även i kommunala och landstingskommunala bolag samt att näringslivet visar att det är möjligt med fler kvinnor på ledande befattningar inom börsbolagen.

2. Valberedningsutbildning. Regeringens program för fler kvinnor i styrelser – Styrelsekraft – har varit framgångsrikt. 200 kvinnor på ledande positioner har genomgått en styrelseutbildning och närmare hälften av dem har fått minst en förfrågan om styrelseuppdrag. Ett program som utbildar och certifierar valberedningsledamöterna är nästa steg för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna. Valberedningarna måste bland annat bli bättre på att definiera uppdraget och att identifiera vilken kompetens som bäst kompletterar styrelsen.

3. Utbildning på högskolan och i gymnasiet. Styrelsearbete och gruppdynamik bör vara obligatoriskt på relevanta program på högskolor och universitet, till exempel på ekonomprogram och civilingenjörsprogram. Utbildning i styrelsearbete borde även ingå i Ung Företagsamhet på gymnasiet.

4. Jämställda företagsstöd. När skattemedel fördelas ska de självklart fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till uppfyllelsen av regeringens uppsatta mål. Då regeringen har mål om både jämn fördelning av makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet borde fördelningen av företagsstöd underbygga dessa. I regeringens regleringsbrev till Almi företagspartner bör det därför framgå att de företag som de ger stöd ska ha en plan för jämställdhet.

5. Innovationer inom tjänstesektorn. Även fördelningen av stödet för innovationer bör ses över för att de bättre ska bidra till uppfyllelsen av regeringens jämställdhetsmål. Idag går den huvudsakliga delen av innovationsstöden till tillverkningsindustrin. En större andel borde avsättas för innovationer inom tjänstesektorn. Det skulle gynna kvinnor i synnerhet men även samhället i stort.

6. Uppdatera vd-avtalen. Det är dags att vd-avtalen anpassas för en modern tid. Att som kvinna och tillträdande vd erbjudas att skriva under ett avtal där hon i hela avtalet omnämns som ”han” borde inte förekomma – men det gör det. Det finns dock mer att uppdatera än personligt pronomen i vd-avtalen. I ett internationellt perspektiv har en svensk vd färre stödfunktioner vilket gör det svårare att kombinera chefskapet med familjelivet. Att erbjudas en assistent eller hushållsnära tjänster är förmåner som kan betyda mer än en tjänstebil, vilket är en vanlig förmån i vd-avtalen.

7. Inrätta en jämställdhetsfond. Det ska löna sig att vara jämställd. Staten bör inrätta en fond som de kommande fem åren belönar de bolag som har en jämn könsfördelning (40/60) i sin styrelse med 100.000 kronor vardera. Fonden ska finansieras via bolagsskatten.

8. Se över skattereglerna för periodisering. Ett viktigt led i att få fler kvinnor på ledande befattningar är att fler kvinnor startar och driver företag. Dagens nyföretagande i allmänhet och kvinnors nyföretagande i synnerhet sker främst inom tjänstebranschen varför politiken måste anpassas efter det. Att företag periodiserar en investering i en stor maskin är inga konstigheter. Att inom tjänstebranschen periodisera en investering såsom en utbildningssatsning är däremot inte möjligt. Skattereglerna borde ses över för att göra periodiseringsmöjligheterna branschneutrala.

9. Utred orsaker till och konsekvenser av det ojämställda ägandet. I Sverige äger kvinnor en mindre andel av de finansiella tillgångarna än män. Det påverkar bland annat kvinnors möjligheter att starta och utveckla företag. En utredning av orsakerna till och konsekvenserna av detta bör därför tillsättas. Utredningen ska föreslå åtgärder för att öka förutsättningarna för jämställt ägande.

10. Gör LOV obligatoriskt. Lag om valfrihetssystem, LOV, är ett verktyg för kommuner och landsting att konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren inom handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. I valfrihetssystem är priset fastställt på förhand och leverantörer konkurrerar med kvalitet. Det innebär i praktiken att brukaren exempelvis får en ”äldrepeng” – brukaren får offentligt finansierad omsorg men får själv välja utförare. Inom vård och omsorg är mer än 80 procent av alla anställda och 60 procent av alla företagare kvinnor. Det är den enda branschen där en majoritet av företagarna är kvinnor. Därför är LOV viktigt för att öka kvinnors företagande i Sverige. Flera kommuner har fortfarande inte infört LOV. Det är dags att gå från hot till löfte – gör LOV obligatoriskt.

Politiken och näringslivet måste båda ta sitt ansvar för att vi ska komma framåt i frågan om jämställdhet i bolagsledningarna. Med ovanstående förslag hoppas vi kunna starta en ny debatt och förändringsvilja – bortom kvoteringen. Jämställt styrelsearbete är professionellt – och lönsamt!

Bonnie Bernström, ordförande Liberala kvinnor

Gunilla Hjelm, ordförande Centerkvinnorna

Maria Fälth, ordförande Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

KimA_500
Foto:Hans T Dahlskog/TT

 Blev 71 år. Skådespelaren avled i sitt hem på fredagskvällen. 819  33 tweets  786 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vännerna minns Kim Anderzon. ”Modig”, ”energirik”, ”utstrålning”. 13  8 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Ingegärd Waaranperä: Sveriges första stora feministiska stjärna. 42  37 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

Bilder från skådespelaren Kim Anderzon långa karriär.  Se bildspel.

syrianska144
Foto:Bildbyrån

 Ljungskiles nerver höll inte. 1–1 mot Syrianska var roligast för Hammarby och Sundsvall. 11  3 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

putintal
Foto:Michael Klimentyev/AFP

 Rysslands president: Men nu måste vi alla vara försiktiga. 76  10 tweets  65 rekommendationer  1 rekommendationer

 DN:s huvudledare 25 oktober: Ukraina röstar ned Putin. 18  5 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

 Rysk författare: Putin reser imperiet ur askan – som Stalin. 270  28 tweets  241 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

 Hus utanför Köping. De två kropparna hittades under släckningsarbetet.

 Ministrarnas resultat. Vem fick 0,7 och vem fick 2,0?

 Utbildningsministern fick 2,0. Gustav Fridolins bästa tips.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: