Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Lagarna om barnpornografi måste få en uppstramning”

Den svenska barnpornografilagstiftningen är beklämmande oklar, skriver Maria Abrahamsson. Bilden är från ett möte med den så kallade finanskoalitionen mot barnpornografi.
Den svenska barnpornografilagstiftningen är beklämmande oklar, skriver Maria Abrahamsson. Bilden är från ett möte med den så kallade finanskoalitionen mot barnpornografi. Foto: TT

Beklämmande oklarheter. Vår barnpornografilagstiftning är i vissa avseenden ett skämt. Det finns ingen definition av begreppet pornografi, vilket ger utrymme för hur många uppfattningar som helst. Lagarna måste stramas upp så att de gör klart att rena fantasifigurer inte omfattas av barnpornografilagen, skriver Maria Abrahamsson (M).

Nyligen avkunnade Södertälje tingsrätt dom i ett av de mest omfattande fall av barnpornografi som förekommit i vårt land. Målet gällde innehav av över en miljon bilder och filmer som i ett stort antal fall visar hur barn utsätts för grova sexuella övergrepp. Gärningsmannen dömdes till sex års fängelse. Men nyhetsrapporteringen kom nästan inte alls att handla om den fruktansvärda exploateringen av barn som utgjorde bakgrunden till domen. I stället valde medierna att fokusera på den pikanta frågan om porslinsdockor och ett skivomslag kan utgöra barnporr.

Jag klandrar inte medierna. Juridiskt sett är vår barnpornografilagstiftning i vissa avseenden ett skämt, och det bör uppmärksammas. Lagen inbjuder till så skilda tolkningar att till och med Sveriges Radio (Studio ett 7/8) valde att snarare betona de överraskande slutsatserna av tingsrättens resonemang än att fokusera på allvaret i vad de utsatta barnen tvingats vara med om.

En grundläggande brist i lagstiftningen är att det saknas en definition av begreppet pornografi. Det ger utrymme för hur många uppfattningar som helst om vad som är och inte är pornografi i allmänhet och barnpornografi i synnerhet. Det bäddar också för en olikartad praxis och skapar rättsosäkerhet. Juristen Cecilia Wallin Carlsson arbetar med att utreda dokumenterade sexuella övergrepp mot barn och anlitades i Södertäljemålet. I en intervju i Svensk Polis (10/2009) förklarar Wallin Carlsson att hon bland annat använder sig av ”kylskåpstestet” när hon värderar vad som är barnpornografi. Känner hon sig inte bekväm med att ha en viss bild på ett naket barn på sitt kylskåp, då är det barnpornografi.

Det är fullt möjligt att inneha stora mängder barnpornografi och ändå gå fri från straff. Så blir det om innehavet med hänsyn till omständigheterna kan anses ”försvarligt”. Här har vi att göra med en gummiparagraf som domstolarna tolkar och tillämpar på olika sätt. Men inte bara det. Hänsyn till yttrande- och informationsfriheten kan medföra att också ett oförsvarligt innehav av barnpornografi är straffritt. Det blev resultatet i det så kallade mangamålet där Högsta domstolen 2012 landade i en helt annan syn på barnpornografilagstiftningens förhållande till grundlagarna än vad Svea hovrätt gjorde. Den gången trasslade HD in sig i ett proportionalitetsresonemang där man vägde in mangatraditionen i Japan och bildernas konstnärliga halt, för att konstatera att just i det aktuella fallet vägde den grundlagsgaranterade yttrandefriheten tyngst.

Med mangafallet skavande i bakhuvudet har jag i två riksdagsmotioner föreslagit att rättsläget bör klargöras och lagstiftningen stramas upp så att den generellt undantar teckningar av fiktiva barn och en gång för alla gör klart att rena fantasifigurer inte omfattas av barnpornografilagen.

Därefter har ingenting hänt.

Södertälje tingsrätts dom den 7 augusti 2015 (B 478-14) visar med beklämmande tydlighet hur oklar lagstiftningen är. Den för innehav av barnpornografi åtalade 53-årige mannen fälls på flera punkter men frias på andra på ett till synes slumpartat sätt:

1 • Ett antal av mannens tavlor och fotografier på exponerade barn visar sig ha funnits i original på Moderna museet respektive hängt på Fotografiska museet. Dessa tavlor och foton bedömer tingsrätten ha konstnärliga värden och de rubriceras därför inte som barnpornografi. Experten Cecilia Wallin Carlsson är av motsatt uppfattning.

2 • Tavlor och foton av andra namngivna konstnärer har enligt tingsrätten inte framställts i ”övervägande konstnärligt syfte” och är därför barnpornografi.

3 • Porslinsdockor som 53-åringen innehaft utgör enligt tingsrätten barnpornografi, men han fälls ändå inte på just den punkten eftersom dockorna inte omfattas av åklagarens gärningsbeskrivning. Åklagaren är kritisk och hävdar att rätten resonerat ologiskt (TT 7/8).

4 • Andra dockor bedöms inte vara barnpornografiska medan däremot fotografier som tagits på dockorna anses utgöra barnpornografi på grund av ”kamerans fokus”.

5 • Omslaget till bandet Scorpions skiva ”Virgin Killer” bedöms vara barnpornografi, men i det här fallet friar tingsrätten gärningsmannen eftersom hans innehav av skivomslaget anses vara försvarligt i lagens mening. Domstolen utgår här från att den åtalade har haft skivan för musikens skull. Tidigare i år kom Sundsvalls tingsrätt fram till att samma skivomslag över huvud taget inte var pornografiskt. Hur dagens innehavare av skivomslaget ska veta om de kan behålla det utan att riskera åtal för barnpornografibrott står skrivet i stjärnorna. Enligt åklagaren kan de rent teoretisk dömas för brottsligt innehav men, tillägger han, ”risken är inte så stor om man har skivan i en skivsamling” (SvD 8/8).

Det juridiska sammelsurium och den därav följande rättsosäkerhet som präglar barnpornografilagstiftningen har sin grund i 1990-talets moralpanik som ledde till hastiga och ogenomtänkta ändringar i Brottsbalken. Snart 20 år senare ifrågasätter ingen sunt tänkande människa kriminaliseringen av barnpornografi, men det är illa att lagen är suddig och rättspraxis oenhetlig, liksom att kriminaliseringen i vissa avseenden är alltför omfattande. Än värre är att de återkommande diskussionerna om vad som är barnpornografi och vad som är försvarliga respektive oförsvarliga innehav, skymmer sikten för den vidriga bakomliggande verkligheten.

Regeringen och ytterst riksdagen är de som bör ställas till svars.

Så under riksdagens allmänna motionsperiod i höst väcker jag för tredje gången en motion i ämnet. Efter Södertälje tingsrätts dom borde även mina lagstiftarkolleger ha övertygats om att rättsläget behöver klargöras så att det dras en tydlig gräns mellan straffbar och inte straffbar hantering av barnpornografi. Ingen, allra minst de drabbade barnen, tjänar på att innehav av tecknade fantasifigurer, porslinsdockor, skivomslag och liknande jämställs med innehav av foton och filmer som skildrar sexuella övergrepp på verkliga barn.

En sådan uppstramning av lagen innebär med nödvändighet en avkriminalisering av mindre eller inte alls straffvärda beteenden. Antalet sexuella övergrepp på barn påverkas sannolikt inte, och det är inte heller min poäng. Den stora vinsten med en renodling av straffbestämmelserna ligger i stället i att Rätts-Sverige ges möjlighet att koncentrera sina resurser på att klara upp de övergrepp som begås på barn av kött och blod. För det är inte rimligt att åklagare, polis och domstolar tvingas läggas kraft och tid på att utreda innehav som från moralisk synpunkt kan te sig frånstötande men som inte har ett dugg med fysiska barn och deras utsatthet att göra.

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Nya rasisminstitutet alltför styrt av politiska agendan” Den nationella satsningen på rasismforskning håller för låg kvalitet, och inriktningen på våldsbejakande extremism är djupt problematisk, skrev 18 Göteborgsbaserade forskare den 14 augusti.

• ”Ny anställningsform gör det lättare att få första jobbet” Vi vill göra det lättare att nå in på arbetsmarknaden med en ny tidsbegränsad anställningsform, förstajobbet-anställning,skrev Anna Kinberg Batra och Tomas Tobé den 13 augusti.

• ”Okunskap bland lärare gör att mobbningen inte minskar” Skolvärlden behöver kompetensutvecklas i normkritik och annat förebyggande arbete mot mobbning. Stöd skolan med ett trygghetslyft, skrev Lars Arrhenius, Friends, och Ditte Karlsson, Lärarförbundet student, den 12 augusti.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.