Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Lagförslag vill begränsa offentlighetsprincipen”

Allt hemligare myndigheter. I ett nytt lagförslag föreslås att personnummer på offentliganställda blir hemliga. Det betyder att många missförhållanden i framtiden inte kommer att kunna avslöjas. Justitiedepartementet medger att man inte frågat journalister om förslagets konsekvenser för mediebevakningen, skriver 15 grävande journalister.

Foto: Offentlighetsprincipen är en av de viktigaste grundstenarna i den svenska demokratin. Den ger allmänheten och medier en unik insyn hos myndigheter, kommuner och landsting. Många missförhållanden som avslöjas i Sverige bygger på att journalister kan ta del av och granska offentliga handlingar.

Vårt uppdrag är att vara en nagel i ögat på makten, att granska myndigheter och institutioner. Medborgare ska känna att det finns ett kontrollorgan, ”tredje statsmakten”. Denna garanti hotas nu av ett nytt lagförslag. Konsekvenserna för den granskande journalistiken i Sverige riskerar att bli allvarliga. Från och med nästa år ska det inte längre vara möjligt att vända sig till en myndighet och få ut de anställdas personnummer. Det föreslår justitiedepartementet i en promemoria (DS 2016:2). Den typen av uppgifter ska i normalfallet vara hemliga eftersom ”det knappast kan finnas något egentligt insynsintresse när det gäller offentliga funktionärers personnummer”. Utan närmare förklaring slår departementet fast att mediernas möjlighet att fullgöra samhällskritisk rapportering inte kommer att påverkas av detta.

Vi är förvånade över den slutsatsen. Har justitiedepartementet frågat journalister hur personnummer används i samhällskritisk rapportering? Nej, medger ansvarig tjänsteman på departementet. Underlaget för promemorian består av myndigheternas framställningar om mer sekretess. Och där hittar man så klart inga argument för bibehållen insyn.

Tillgången till myndighetsanställdas personnummer är i många fall helt avgörande för journalistiska granskningar. Dagens Nyheter avslöjade år 2013 att minst 97 personer som är dömda för sexualbrott arbetar med barn på svenska skolor. Bland fallen fanns förskolelärare som har dömts för barnpornografibrott och lärare som tidigare har begått sexuella övergrepp mot elever. Granskningen, som belönades med journalistpriset Guldspaden, byggde på att kommunerna lämnade ut listor över personnummer på anställda som sedan kontrollerades mot domar. Efter 2017 skulle denna typ av missförhållanden inte gå att avslöja.

Ett annat exempel är Göteborgsposten som år 2011 kunde visa att 51 av 172 professorer vid Göteborgs universitet hade extraknäck vid sidan av som de inte rapporterade till arbetsgivaren. Flera medier har de senaste åren också avslöjat hur offentliganställda i chefsposition gett sina barn gräddfil till sommarjobb.

Dessa granskningar skulle bli betydligt svårare och i vissa fall helt omöjliga att genomföra om den föreslagna sekretessen gick igenom. Personnummer är oumbärliga som nycklar till de offentliga registren. Och med hjälp av dem kan man avslöja tjänstemän som sitter på dubbla stolar, som inte redovisat sina bisysslor, som upphandlat tjänster från närståendes bolag, ljugit om sin utbildning och mörkat sitt brottsregister.

Justitiedepartementet hävdar att deras förslag om utvidgad sekretess har föregåtts av en noggrann avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset. I själva verket har departementet inte bemödat sig att ta reda på vad insynsintresset består av. Däremot ägnas flera sidor åt att beskriva behovet av skärpt sekretess.

Vi ifrågasätter inte att personnummer kan utnyttjas av illvilliga personer som vill trakassera myndighetsanställda. Men hur stort är problemet och hur ofta används offentlighetsprincipen för detta skadliga ändamål? Promemorian innehåller faktiskt inte ett enda konkret exempel.

Underlaget för promemorian består av myndigheternas framställningar om mer sekretess. Och där hittar man så klart inga argument för bibehållen insyn.

Till saken hör att i stora delar av den offentliga förvaltningen är de anställda redan skyddade av en stark sekretess. Domare, socialsekreterare, arbetsförmedlare och andra tjänstemän på särskilt utsatta myndigheter behöver inte lämna ut sina personnummer. Nu vill även de andra myndigheterna erbjuda de anställda samma skydd. Hittills har de flesta fått avslag eftersom de inte kan redovisa några konkreta hotsituationer. Departementet vill därför lösa det genom att införa samma skydd överallt. Det spelar ingen roll om du jobbar på Kumlaanstalten eller på Statens konstråd. Alla ska betraktas som lika utsatta.

Offentlighetsprincipen firar i år 250 år. Den är unik i sitt slag i världen och ett av skälen till att Sverige har låg korruption. Men vi ser också att offentlighetsprincipen sakta riskerar att urholkas. Om det nya förslaget från justitiedepartementet blir förverkligat så är det en i raden av begränsningar som genomförts det senaste decenniet. För ett år sedan klubbades en ny lag som gör att myndigheter kan hemligstämpla dokument som har koppling till EU-samarbetet. År 2010 beslutade riksdagen att säkerhetskopior inte längre ska betraktas som allmänna handlingar och att de därför inte ska gå att ta del av. År 2004 infördes ny sekretess på pass- och körkortsbilder.

Den lagändring som nu föreslås är en ovanligt stor inskränkning av offentlighetsprincipen. Sakta men säkert blir svenska myndigheter och andra institutioner allt hemligare. Risken är att även maktmissbruk och korruption förblir hemliga.

Fakta. Offentlighetsprincipen

För att garantera insyn i myndigheternas arbete har Sverige en stark offentlighetsprincip. Den är central i den svenska rättsordningen och innebär att allmänheten och massmedier har rätt till insyn och tillgång till information om myndigheters verksamheter.

Vem som helst kan begära att få ta del av handlingar hos till exempel statliga myndigheter, landsting och kommuner - utan att behöva tala om varför eller vem man är. Lagen är en av hörnstenarna i vår demokrati och den svenska modellen.

Alla handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter, exempelvis brev, beslut och utredningar, är i normalfallet allmänna och offentliga.

Källa: Artikelförfattarna

DN Debatt. 5 mars 2016