”Landsbygdsministern har fel – kalhyggen inte klimatsmarta”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Skogsvårdslagen måste ändras. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson tänker helt fel när han hävdar att en ökad avverkning av skogen är gynnsam för klimatet. I verkligheten är det precis tvärtom. Bäst är om vi helt kan undvika kalhyggena, skriver klimatforskare vid Lunds universitet.

Skogsvårdslagen måste ändras. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson tänker helt fel när han hävdar att en ökad avverkning av skogen är gynnsam för klimatet. I verkligheten är det precis tvärtom. Bäst är om vi helt kan undvika kalhyggena, skriver klimatforskare vid Lunds universitet.

För några veckor sedan presenterade den svenska regeringen med landsbygdsminister Eskil Erlandsson i spetsen en programförklaring för det internationella skogpolitiska arbetet. Nyckelorden är hållbarhet, ansvar och konkurrenskraft.

Ett av målen är att ”Sverige ska sprida kunskap om den svenska modellen och om hållbart skogsbruk och därigenom bidra till ökad fattigdomsbekämpning och motverka den globala uppvärmningen”. Skogen viktiga roll i arbetet med att bekämpa klimatförändringarna framhålls särskilt och man får det intrycket att nu ska Sverige exportera sin skogsbruksmodell till resten av världen för att rädda just världen.

Annons:

Från representanter för skogsindustrierna framhålls också den svenska modellen som ett föredöme och att det är den bästa tänkbara modellen när det gäller skogen förmåga att fungera som kolsänka. Häromdagen gick landsbygdsministern ut och propagerade för ökade avverkningar (=flera kalhyggen) med motivet att vi måste ersätta mera fossila bränslen med förnyelsebara sådana, underförstått för att minska klimatpåverkan.

Vi hävdar med bestämdhet att detta är helt fel tänkt och att sådana åtgärder har motsatt verkan.

Sant är att skogen i dag fungerar som en viktig kolsänka, det finns mätningar som visar detta. Men att den nuvarande skogsbruksmodellen med kalhuggning som helt dominerande avverkningsmetod skulle vara den bästa modellen för att suga upp så mycket koldioxid från atmosfären som möjligt finns det inga bevis för. Sanningen är att ett kalhygge släpper ut enorma mängder koldioxid under de första 10–15 åren efter kalavverkningen.

Studier i Europa och Nordamerika visar att kalhyggen släpper ut 7-18 ton koldioxid per hektar under det första året efter avverkning och mätningar på svenska kalhyggen visar att dessa ligger i överkant av detta. Om man räknar med att ett hygge har kommit i balans efter 10 år betyder detta att varje hektar kalhygge i Sverige har släppt cirka 90 ton koldioxid under sina första 10 år. Eftersom vi kalavverkar cirka 200.000 ha varje år i Sverige så motsvarar detta 18 miljoner ton koldioxid per år. Detta i sin tur motsvarar cirka 27 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av koldioxid.

Som klimatforskare ställer vi oss frågan – är detta verkligen det bästa ’världens bästa skogsbruks­modell’ kan åstadkomma? Det finns uppenbarligen en mycket stor möjlighet att ytterligare öka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären om dessa utsläpp kan undvikas.

Ett argument som framförs när det gäller möjligheterna att öka avverkningarna är att vi har ett stadigt ökande virkesförråd i skogen och har haft så under lång tid. Landsbygdsministern menar då att vi kan öka avverkningarna ytterligare och använda denna biomassa för att ersätta fossilt kol utan att påverka skogens förmåga att fungera som kolsänka. Detta är tyvärr fel tänkt. Man måste nämligen beakta både hur upptaget från atmosfären påverkas och på vilket sätt utsläppen påverkas.

Det är samma sak som att man inte både kan äta kakan och ha den kvar. Om man skapar flera kalhyggen så omvandlar man en bit skog från en sänka till en källa, och om man dessutom förbränner denna biomassa så får man en lika stor emission till atmosfären som om man hade använt fossila bränslen. Effekten blir således att man spär på klimatförändringarna och det var väl inte det som var tanken?

En vanlig uppfattning i detta sammanhang är att all användning av förnyelsebar biomassa är ’klimatneutral’ och att all användning av biomassa som ersätter fossila bränslen har samma klimatpåverkan. Detta stämmer inte. Vid användning av avverkningsrester i stället för fossila bränslen får man en minskning av koldioxidutsläppen men inte heller denna metod är helt klimatneutral. Besparingen av utsläppen är utsträckt över längre tid och dessutom påverkas näringsförhållandena i skogen på ett negativt sätt, vilket i sin tur påverkar skogens förmåga att ta upp koldioxid. Ingen av dessa negativa effekter beaktas i dagen ’bokföringsmodell’ över utsläppsminskningar.

Hur skulle då en skogsbruksmodell som klarar att undvika dessa utsläpp och ändå förmår att upprätthålla ett högt koldioxidupptag från atmosfären kunna se ut? Det bästa är sannolikt om man kan undvika kalhyggesfasen helt och hållet. Det finns i dag förespråkare för det som kallas kontinuitetsskogsbruk där man avverkar särskilt utvalda träd eller mindre grupper av träd så att skogen kontinuerligt bibehåller en förhållandevis stor bladyta och därigenom har kapacitet att utnyttja resurser i form av näring och ljus som frigörs i samband med avverkningen.

En sådan avverkningsmetod har många andra fördelar; den minskar risken för näringsläckage och den får högre värden för biodiversitet och rekreation. Hur kan vi då veta att en sådan selektiv avverkningsmetod inte ger lika höga utsläpp som en kalavverkning räknat per avverkad volym skog? Ja, tyvärr finns det väldigt få sådana skogar i Sverige i dag och dessutom är de inte av sådan storlek att man med modern metodik kan mäta hur ett sådant skogsekosystem fungerar ur kolupptagssynpunkt.

Men vi kan använda resultat från gallringsstudier som surrogat för selektiv avverkning. Våra och andras studier av effekter av gallringar där man avverkat 25–30 procent av stående volym visar att effekterna på kolbalansen är mycket små och kortvariga. Vi ser en liten nedgång i kolupptaget under cirka ett halvårs tid men därefter tar skogen upp lika mycket koldioxid som före gallringen. Detta är i våra ögon starka incitament för att ett kontinuitetsskogsbruk med selektiv avverkning skulle kunna ha en mycket mindre negativ påverkan på kolupptaget och därmed utgöra en mycket större kolsänka än skogar som sköts enligt dagens modell. Men eftersom nästan all skogsforskning varit inriktad på kalhyggesbruket saknar vi tyvärr kunskap om hur kontinuitetsskogar skulle kunna utformas för att på ett optimalt sätt ta upp koldioxid från atmosfären.

Sverige har en unik möjlighet att verkligen bli ett föregångsland när det gäller skogsbruket genom att visa att man kan bedriva ett skogsbruk som är ännu mera i samklang med naturen och människan och som utgör en ännu större klimatresurs än dagens skogsbruk. För att genomföra detta krävs en ändring av skogsvårdslagen som styr i riktning bort från kalhyggen och inte tvärt om. Detta herr landsbygdsminister, vore ett Skogsrike värt att förmedla till andra länder!

Anders Lindroth, professor

Ben Smith, professor

Martin Sykes, professor

Håkan Wallander, professor

Patrik Vestin, doktorand

Forskare vid LUCCI, ett forskningscentrum vid Lunds universitet för studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet.

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

foremalet_500
Foto:TT En av observationerna under höstens ubåtsjakt i Stockholm skärgård.

 Rapporterar SVT. Antingen väntar tidsödande renovering, eller skrotning.

 Flöt i land på ön. Försvarsmakten har med hjälp av polisens bombgrupp sprängt de fem rökljusen. 22  10 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

rökgranat
Foto:Polisen
minsk
Foto:Sergei Gapon/AFP

 När valutan faller. Oberoende nyhetssajter stängs och affärer töms. 39  20 tweets  19 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Den första västerländska journalisten som släppts in på IS:s territorium har återvänt, vid liv.  Läs mer. 109  21 tweets  88 rekommendationer  0 rekommendationer

IS
Foto:AP
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: