Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Landstingens kovändning ökar cancerrisk hos flickor”

Nytt dröjsmål. Många läkare, sjuksköterskor och skolsköterskor väntar ivrigt på att få komma igång med vaccineringen av flickor mot livmoderhalscancer. Ännu en rättsprocess är det sista vi önskar. Men när följden är att dessa flickor erbjuds ett sämre skydd mot livmoderhalscancer, är vi tvingade att agera. Vi överklagar därför i dag landstingens upphandling, skriver Johan Thor och Olav Flaten från Glaxo Smith Kline.

Livmoderhalscancer drabbar varje år 450 svenska kvinnor, de flesta mitt i livet. Omkring 150 av dem avlider på grund av sjukdomen. Näst efter bröstcancer är livmoderhalscancer den vanligaste dödsorsaken bland svenska kvinnor som har cancer.

Sverige har under lång tid genomfört cellprovtagning för kvinnor för att förhindra att de drabbas svårt eller dör av livmoderhalscancer. För tre år sedan beslutade Socialstyrelsen att även vaccinering mot livmoderhalscancer ska ingå i barnvaccinationsprogrammet och ges till flickor i årskurs fem och sex. Målet är att långsiktigt rädda ungefär 100 kvinnors liv varje år.

Ambitionen var att vaccinet skulle vara en del av programmet från 2010. Tyvärr har inte vaccineringarna påbörjats eftersom den ursprungliga upphandlingen överklagades av det då förlorande företaget Sanofi Pasteur MSD. Efter en utdragen rättsprocess på mer än ett år blev resultatet att upphandlingen måste göras om, med hänvisning till vad som bara kan uppfattas som en juridisk formalitet gällande avtalets längd.

I förra veckan kom beskedet om den nya upphandlingen. Landstingen gjorde då en kovändning. I stället för GlaxoSmithKlines, GSK:s, vaccin Cervarix, som valdes förra gången, valdes Sanofi Pasteur MSD:s Gardasil. Detta är ett beslut som förvånar, eftersom vetenskapliga data visar att Cervarix har bättre skydd mot livmoderhalscancer än Gardasil.

Tiden från att man smittas med humant papillom-virus, HPV, till att man utvecklar livmoderhalscancer är i regel 10–20 år och därför används långt framskridna förstadier till cancer som en markör för vaccineffekt i kliniska studier. Vetenskapliga data är tydliga – Cervarix ger betydligt bättre skydd mot livmoderhalscancer än Gardasil. Enligt dessa data förebygger Cervarix cellförändringar som kräver kirurgiska ingrepp hos sju av tio kvinnor, Gardasil hos fyra.

Det viktigaste utfallsmåttet för skyddseffekt i kliniska studier är det mot äkta förstadier till livmoderhalscancer, så kallad precancer, oberoende av orsakande HPV-virus. Här skyddar Cervarix i nio fall av tio (93 procent, FASS 2011) jämfört med Gardasil 43 procent (Munoz et al, J Natl Cancer Inst 2010). Därför är det mycket förvånande att de två vaccinerna gavs samma poäng för cancerskydd, vilket ytterst avgjorde upphandlingen.

I förfrågningsunderlaget som landstingen skickade ut framgick det hur cancerskydd skulle värderas. Det fanns en beräkningsmall att använda för detta.

I tilldelningsbeslutet framgår att landstinget accepterat en av Sanofi Pasteur MSD egenhändigt framtagen beräkningsmall. Detta är således ett avsteg från det egna förfrågningsunderlaget. Att landstingen medvetet gjort detta avsteg bekräftas av ansvarig tjänsteman då han konstaterar att ”läkemedelsföretagen har använt olika vetenskapliga metoder” (Läkemedelsvärlden 16/9).

Att som landstingen hävda att båda vaccinerna har ett likvärdigt skydd är en gåta som förbryllar inte bara oss utan även oberoende experter, eftersom studier visar att Cervarix har bättre skydd mot livmoderhalscancer än Gardasil.

Det är dessutom förvånande att utvärderingen av de två anbuden har hanterats av en hittills hemlig expertgrupp inom landstingen. GSK arbetar med transparens som ledord, bland annat har vi hävt hemligstämpeln på vårt eget anbud.

Vi har skriftligen bett landstingen om att få ta del av den vetenskapliga dokumentation som ligger till grund för poängsättningen av cancerskydd, utan resultat. Vi har även ställt frågan om vilka experterna är som deltagit i beslutet, utan resultat eller minsta respons.

Vi har som företag deltagit i ett stort antal offentliga upphandlingar av vaccin mot livmoderhalscancer världen över men aldrig varit med om att upphandlande myndighet inte velat offentliggöra grunden för sitt beslut. Vi har heller aldrig varit med om att den upphandlande myndigheten direkt frångår sitt eget förfrågningsunderlag, vilket nu skett.

Genom att frångå de värderingskriterier för cancerskydd som ställdes upp i förfrågningsunderlaget har landstingen enligt vår bestämda uppfattning brutit mot lagen om offentlig upphandling, LOU.

Landstingen har även inkluderat skydd mot kondylom i upphandlingen och gett sjukdomen en mycket stor tyngd i utvärderingen. Att Cervarix saknar skydd mot kondylom har inneburit ett prispåslag på 44,9 procent. Det är troligen den tyngsta viktningen i världen och ur vårt perspektiv en oproportionerligt stor sådan, när skydd mot besvärande men ofarliga könsvårtor värderas till 50 procent av skyddet mot en dödlig form av cancer.

Vi vet att det finns många läkare, sjuksköterskor och skolsköterskor som nu ivrigt väntar på att få komma i gång med vaccineringen. Vi vet också att ytterligare en rättsprocess är det sista som många inblandade önskar. Vi hör till dem. Vi vill helt enkelt inte ta landstingen, vilka ju är våra kunder, till domstol.

Men när vi kan förlora en upphandling som gäller vaccin för upp till 500.000 flickor på felaktiga grunder, som framför allt har som resultat att alla dessa flickor riskerar att erbjudas ett sämre skydd mot livmoderhalscancer, då känner vi oss tvingade att agera. GSK har därför i dag lämnat in en överprövan till förvaltningsrätten.

Att överpröva ett tilldelningsbeslut är ett ytterst svårt beslut att fatta. Särskilt i detta fall då upphandlingen i fråga redan åkt runt i rättssystemet och fördröjt en angelägen vaccination med över ett år. Vi har därför övervägt detta beslut både en, två och tre gånger.

Som läkemedelsbolag vill vi givetvis att våra vacciner används, men ur ett samhällsperspektiv handlar denna fråga ytterst om att, i linje med svenska myndigheters vilja, ge svenska flickor ett så bra skydd mot cancer som möjligt.

Johan Thor, kommersiell direktör, GSK
Olav Flaten, medicinsk direktör, GSK

Vaccinationsprogrammet

• I Sverige har kvinnor sedan slutet av 1960-talet gått på cellprovstagning för att upptäcka cellförändringar och livmoderhalscancer.
• Den aktuella upphandlingen av vaccin - som enligt uppgift kostar 250 till 300 miljoner kronor - ska räcka till närmare 500.000 flickor och gälla en tid av upp till fyra år. Enligt vaccinationsprogrammet ska vaccinet ges gratis till flickor i åldern 13-18 år, födda efter 1 januari 1993. Staten har tillskjutit medel till landstingen.
• Upphandlingen handläggs av Stockholms läns landsting, på uppdrag av de andra landstingen/regionerna.
• Vaccinationerna - före dagens överklagande - var tänkta att starta under oktober.
Källa: Bl a Socialstyrelsen och Cancerfonden