Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Långsiktiga regler behövs för att goda idéer ska få växa”

Det nya näringslivets behov. Både höger- och vänsterreformer har gjort Sverige till en ledande entreprenörsnation. Men politisk polarisering och oförutsägbarhet ­hotar nu förutsättningarna för ett modernt, innovativt företagande. För oss behövs ­stabilitet och långsiktiga spelregler, skriver sex svenska entreprenörer.

Under de senaste tio åren har Sverige vuxit fram som en ledande entreprenörsnation. En nyligen publicerad rapport visar att Stockholm har flest nyskapade miljardbolag per capita, bara Silicon Valley ligger före.

Som representanter för det ”nya näringslivet” får vi ofta frågan hur det kommer sig. Vi brukar peka på både höger- och vänsterreformer: Hem-PC, bredbandsutbyggnaden, de sociala skyddsnäten, fri utbildning, jämställdhetspolitiken och en frikostig immigrationspolitik.

Men kanske viktigast av allt har varit den svenska pragmatismen, konstruktivismen och en dos konsensus. Med det som grund har långsiktiga förutsättningar för entreprenörskap skapats.

Det är därför vi i dag med djup oro ser på den polarisering som utvecklats inom svensk politik. Företagares drivkrafter ifrågasätts på ett sätt som man inte sett sedan sjuttiotalet. Kalla oss naiva, men vi känner inte igen oss i bilden av konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan näringsliv och det offentliga. I vår värld lever anställda och företag i symbios med varandra liksom med samhället i övrigt. En nöjd kund är en förutsättning för tillväxt och vinst och man kan inte ha nöjda kunder utan nöjda anställda. De bästa riskkapitalbolagen tackar nej direkt till entreprenörer som pratar om snabb exit i stället för långsiktig kundnytta.

I vår värld lever anställda och företag i symbios med varandra liksom med samhället i övrigt. En nöjd kund är en förutsättning för tillväxt och vinst och man kan inte ha nöjda kunder utan nöjda anställda.

I dag heter tillväxtekonomierna inte bara Kina och Indien. Också företag som Facebook och Apple har skapat nya ekonomier med sina egna regelverk och avgiftsuttag, att jämställa med skatt. Dessa bolag lärde sig fort att den mest grundläggande förutsättningen för tillväxt var förutsägbarhet och tydlighet. Att jag som utvecklar appar till Apples ekonomi vet vad jag får och inte får göra, samt att dessa regler inte förändras på ett oförutsägbart sätt, är betydligt mer avgörande för ekonomins utveckling än marginella förändringar i storleken på avgiften/skatten på 30 procent. Som aktörer i dessa digitala ekonomier blir det därför förvånande att möta ett politiskt klimat där debatten primärt cirkulerar kring nivån på avgiftsuttaget och justeringar i överskottsmål i stället för de fundamentala förutsättningarna för ekonomins utveckling och förutsägbarhet.

Låt oss ge tre exempel på hur bristen på långsiktiga spelregler drabbar företagandet.

1. För det första, bristen på möjlighet att dela ägande med anställda. I kapitalismens högborg USA är det möjligt att helt gratis dela ut aktier till de anställda. Vid gynnsam utveckling beskattas de som inkomst av kapital. Men i landet som lanserade löntagarfonder är det paradoxalt nog inte tillåtet att dela ägande med anställda utan orimliga och oklara skattekonsekvenser. Även om de anställda köper in sig, så finns det inte en jurist som med rådande osäkerhet i frågan, vill gå i god för att Skatteverket i framtiden ändå inte hittar tekniska skäl till att man nog kunde se det som en löneförmån ändå, med ödesdigra konsekvenser för både arbetsgivare och anställd.

2. För det andra, förvirringen i välfärden. Kanske det främsta exemplet någonsin på hur det som är politiskt bekvämt – att tillsätta en utredning – fått gå före klara besked. Bland våra vänner finns kvinnan (och det finns många kvinnliga entreprenörer här) som startat ett företag inom vården av funktionshindrade. När politikerna nu tillsätter en utredning är det inte de stora vårdföretagen som drabbas. Men entreprenörskvinnan blir plötsligt tvungen att betala förskott på hyran och banken börjar diskutera lånen. Kommer kvaliteten inom välfärden mirakulöst skjuta i höjden som ett resultat av att man förbjuder en viss organisationsform? Var är i sådant fall alla svenskar med undermåliga tänder med tanke på att tandvården i flera decennier till stor del drivits i privat regi?

 

Att köpa avancerade tjänster och säkerställa kvalitet är inte svårt, men det förutsätter att inköparen tillåts premiera kvalitet före pris och att det faktiskt är inköparen som bär ansvaret mot slutkunden när kvaliteten inte uppnås. Tänk om vi skulle svara våra kunder, när något brister, att det är underleverantörens fel och beror på att de är organiserade så att de vill tjäna pengar, det skulle aldrig accepteras som svar.

3. För det tredje, stelheten när det gäller integration och invandring.  Här har polariseringen ökat markant som bekant. Samtidigt lider svenska teknikföretag av en närmast kronisk brist på rätt talang. Flera av våra företag skulle vara idealiska arbetsplatser för nyanlända eftersom svenska inte är ett krav, men det vet inte arbetsförmedlingen, för den har inte brytt sig om att fråga.

 

Gratis utbildning på svenska universitet för internationella studenter var något som bevisat gav ekonomisk avkastning för Sverige, ändå avskaffades det. Att hitta rätt utvecklare och ingenjörer är en global kamp och ändå diskuteras återigen frågan om att begränsa arbetskraftsinvandringen.

Det är med frustration vi bevittnar hur förändringar, motförslag och polarisering nu övertar område efter område. Då har vi inte ens behandlat det värsta som vi alla varit medvetna om i många år och där det inte finns någon ljusning i sikte: bostadssituationen.

Allt detta kan närmast beskrivas som House of Cards-syndromet, där det politiska spelet har blivit viktigare än de reella förutsättningarna.

Kära politiker, vi förstår att politik också kräver debatt och motsättningar, men låt inte partipolitisk färg få stå mot goda idéer, förutsägbarhet, tydlighet och beslutsförhet. När de långsiktiga ramverken är satta finns all tid i världen att diskutera om skattenivån ska vara si eller så, men lämna oss inte under tiden i ett regulatoriskt ingenmansland. Det är inte där som nästa generations miljardföretag växer fram.