DN Debatt

”Lärarassistenter ger lärarna mer tid för undervisning”

De nationella proven bör i större utsträckning bli digitala. Dessutom vill vi att central rättning införs i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. Det skulle minska den administrativa bördan för Sveriges lärare, skriver Anna Kinberg Batra.
De nationella proven bör i större utsträckning bli digitala. Dessutom vill vi att central rättning införs i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. Det skulle minska den administrativa bördan för Sveriges lärare, skriver Anna Kinberg Batra. Foto: TT

Stärk läraryrket. Skolverket pekar på att svenska lärare lägger över två timmar per dag på administration och uppgifter relaterade till ordning och omsorg. Tid som skulle kunna användas till lärande. Vi vill därför satsa 200 miljoner kronor per år på att införa lärarassistenter i skolan, skriver moderatledaren Anna Kinberg Batra.

Vägen till det svenska samhället börjar i skolan. Det gäller såväl för barn som är födda och uppvuxna här som för barn och ungdomar som kommit hit från andra länder. Om Sverige ska vara ett starkt samhälle som håller ihop ska alla, oavsett varifrån man kommer, ges förutsättningar att växa av egen kraft och förmåga.

För många elever börjar skoldagen med förväntansfulla steg. Ivriga händer räcks upp för att svara på lärarens frågor. Anteckningsböcker fylls med glosor, mattetal och den senaste geografiläxan. Men alla elever upplever inte skolan på samma sätt. Det kan vara kämpigt och varje uppgift kan vara en stor utmaning. För dessa elever måste vi göra mer. En bra skola är inte bara en rättighet, det är ett löfte från en generation till den nästa om en bra framtid både för den enskilde och för Sverige. Därför berör läget i skolan alla. Det definierar vilket land vi är och vill vara.

Svensk skola står inför flera utmaningar. Den främsta är de fallande kunskapsresultaten. I dag lämnar alltför många grundskolan och gymnasiet utan tillräckliga kunskaper. Förra våren var det 14.000 elever som gick ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet. Det är oacceptabelt.

Förra året kom det också fler än 65.000 asylsökande barn och ungdomar under 18 år till Sverige. I år beräknas det komma ytterligare över 40.000 asylsökande barn och ungdomar. De ska alla börja förskolan, grundskolan och gymnasiet. Många av dem är dessutom ensamkommande. Det är naivt att tro att den akuta flyktingkrisen är över, och det nuvarande läget innebär en stor påfrestning för hela den svenska skolan, men vi kan klara det om vi tar utmaningen på allvar.

Vi ska inte sänka våra ambitioner på grund av krävande tider. Tvärtom. Ingen ska behöva känna oro för att det kompromissas med kunskapskraven. Kunskaperna i svensk skola får inte urholkas utan fler elever behöver lära sig mer.

Skickliga lärare ska ha bra betalt och Sveriges lärare ska känna sig trygga med att de riktade lönehöjningar som görs i dag ska fortsätta att gälla. Moderaterna ger därför nu besked om att höjningen av lärarlönerna med tre miljarder kronor, och som berör runt 60.000 lärare, ska ligga kvar.

Därför är det avgörande att den svenska skolan får tillräckliga resurser. Svensk ekonomi pressas av ett fördjupat utanförskap och underskott under flera år framöver. Strävan efter att hålla ordning i vår gemensamma ekonomi kommer att kräva prioriteringar. Men det ska inte slå mot svensk skola. Vi vill därför vara tydliga med att vi inte kommer att spara på skolan.

I stället ska vi investera i skolan och satsa på lärarna. Inget är viktigare för att höja kunskapsresultaten än att ge lärarna kraft och tid att få vara just lärare. Sveriges elever behöver mer tid med sina lärare. Därför föreslår vi tre åtgärder för att stärka läraryrket:

För det första behöver lärarna få mer tid till undervisning. Att bli lärare handlar om en vilja att ge barn och ungdomar kunskaperna och verktygen att stå på egna ben. Tyvärr finns det många exempel när lärare känner att de inte får tiden att räcka till trots långa arbetsdagar. Något som leder till frustration hos lärarna och att elever kan gå miste om tillräckligt stöd för att nå kunskapsmålen.

Internationella undersökningar visar att svenska lärare använder mindre andel av sin tid till undervisning jämfört med andra länder. Skolverket pekar på att svenska lärare lägger över två timmar per dag på administration och uppgifter relaterade till ordning och omsorg. Det handlar exempelvis om att iordningställa lokaler, behandla ledighetsansökningar, agera rastvakt och övervaka omklädningsrum. Detta är tid som skulle kunna användas till lärande och till att ge stöd åt dem som behöver det mest.

För att ge lärare mer tid för att exempelvis förbereda lektioner samt fokusera på undervisningen vill vi satsa 200 miljoner kronor per år på att införa lärarassistenter i skolan. Lärarassistenternas uppdrag ska vara att assistera och avlasta lärarna med uppgifter av administrativ karaktär. Förutom ovan nämnda exempel kan det även handla om att lägga ut information på skolans hemsida, skriva veckobrev, plocka fram nödvändigt material och kontrollera närvaro.

Satsningarna riktas i första hand till de tidigare årskurserna på de skolor som har störst utmaningar så att den extra undervisningen och stödet kan komma så tidigt som möjligt.

För det andra behöver lärarlönerna höjas. Lärarbristen är stor i Sverige och även om antalet sökande till lärarutbildningen har ökat de senaste åren är det fortfarande för få som söker sig till läraryrket. Detta är allvarligt då lärarna är nyckeln för att se till att fler lär sig mer i skolan. För att lösa lärarbristen behöver läraryrkets status höjas.

Skickliga lärare ska ha bra betalt och Sveriges lärare ska känna sig trygga med att de riktade lönehöjningar som görs i dag ska fortsätta att gälla. Moderaterna ger därför nu besked om att höjningen av lärarlönerna med tre miljarder kronor, och som berör runt 60.000 lärare, ska ligga kvar.

För att göra läraryrket mer attraktivt behövs även möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Alliansen införde därför karriärlärartjänster och vårt mål var att fler än var femte lärare med pedagogisk högskoleexamen skulle få möjlighet till en förstelärartjänst. Regeringen har nu stoppat den utbyggnaden. Det är beklagligt. I stället behöver karriärlärarsystemet fortsätta att byggas ut. Vi vill även göra riktade insatser genom att utöka satsningen på fler förstelärare i utanförskapsområden så att fler av de skickligaste lärarna söker sig till de skolor som har störst utmaningar.

För det tredje bör central rättning av nationella prov införas. De nationella proven är en viktig del i uppföljningen av elevernas resultat. Det är ett av flera verktyg för att avgöra vilka elever som behöver tidigt och utökat stöd. Samtidigt tar rättningen av de nationella proven tid från lärarnas undervisningstid med eleverna.

Vi vill att kunskapsuppföljningen i skolan ska vara tydlig och vi vill att lärarna får mer tid till undervisning och att förbereda sina lektioner. Därför bör de nationella proven i större utsträckning bli digitala. Dessutom vill vi att central rättning införs i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. Det skulle minska den administrativa bördan för Sveriges lärare. För att bedömningen av eleverna ska vara jämlik och rättvis är det även viktigt att proven bedöms på ett liknande sätt, oavsett vilken skola eleven tillhör eller vilken lärare eleven har.

Att lära sig nya saker kräver hårt arbete. Oavsett varifrån man kommer, oavsett om man har det lätt eller tufft i livet, oavsett om man tycker att en del ämnen är tråkiga eller roliga finns det inga genvägar. Det är avgörande för Sverige att alla människor rustas med goda kunskaper. Vi ska vara ett land som byggs och konkurrerar med kunskap. Därför behöver vi arbeta tillsammans i hela Sverige för att lyfta skolan. Ett arbete som börjar med att ge lärarna möjligheten att vara just lärare.

DN Debatt. 8 mars 2016