DN Debatt

”Lärarna hör till vinnarna på arbetsmarknaden”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ny granskning. Lärarna ligger nu i täten vad gäller löneutveckling, och de kommer att göra det även de närmaste åren. Med nuvarande utveckling kommer lärarnas månadslöner att ha ökat med 10.000 inom sju år. Det är resultatet av prioriteringar landets kommunpolitiker gjort. Samtidigt visar SKL:s vitbok att svensk skola är mycket bättre än sitt rykte, skriver SKL:s ordförande Anders Knape.

Lärarna hör till vinnarna på den svenska arbetsmarknaden sedan 2012. För en lärare har de senaste årens löneutveckling, med ett utfall över det så kallade ”industrimärket”, inneburit drygt en extra månadslön. Allt tyder på att lärarna kommer att ligga i täten vad gäller löneutveckling även under kommande år.

Detta har inte skett av en slump, utan är resultatet av prioriteringar av landets kommunpolitiker. Lärarnas löner sätts inte i Sveriges riksdag eller av regeringen. Förutsättningen för att den positiva löneutvecklingen för landets lärare ska fortsätta är en fortsatt vilja att satsa på lärarna, där besluten tas i våra kommuner.

Sammantaget tillförs lärarna 11,4 procent på tre år. Uttryckt i kronor blir det cirka 9,2 miljarder. Lägger man till sociala avgifter innebär det att arbetsgivarna betalat totalt 12,5 miljarder mer under perioden. Det har gett löneökningar på runt 3.000 kronor i månaden för en lärare.
Det avtal Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har tecknat med Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet har gett lärarna löneförhöjningar vars utfall hör till de bästa på arbetsmarknaden.

SKL har beräknat att lönekostnaderna under innevarande fyraåriga avtalsperiod blir minst 18 miljarder kronor.

En granskning av utfallet bekräftar bilden. För år 2012 och 2013 är löneutfallet cirka 8,2 procent. Den ökade lönekostnaden, inklusive sociala avgifter, överstiger 8 miljarder. Från SKL har vi varit tydliga med att de nivåer som förhandlats fram inte är ett tak, utan ett golv. Vi måste satsa på skolan och lärarna.

Utan att föregripa löneförhandlingarna kan vi utgå ifrån att löneökningarna under innevarande år, 2014, kommer att bli cirka 3,2 procent, alltså betydligt över märket på arbetsmarknaden. Det innebär ytterligare 2,7 miljarder att fördela bland landets lärare.

Även nästa år, 2015, ingår i nuvarande löneavtalsperiod. Avtalet är ”sifferlöst”, men inget tyder på något annat än att lärarna fortsatt ligger i täten de kommande åren när det gäller löneutveckling. Det innebär åter högre utfall än märket.

Det betyder att lönesatsningarna för Sveriges lärare under åren 2014–2015 sannolikt kommer att uppgå till minst 8 miljarder när man inkluderar de sociala avgifter som är en del av lönekostnaden.

Utifrån utfallet av de senaste årens förhandlingar kan vi konstatera att med nuvarande utveckling kommer lärarnas månadslöner att ha ökat i storleksordning 10.000 kronor inom sju år.

Det faktum att utfallet är högre än avtalet är en markering från skolans huvudmän att de ser och prioriterar lärarnas viktiga roll. Det är glädjande att kommunerna vårdar avtalet, att vi kan leva upp till det förtroende som ett sifferlöst avtal kräver.

Sveriges kommuner har tagit sitt ansvar. Det är dock viktigt att även de kommuner som inte är bäst i klassen inser att ska vi kunna fortsätta med sifferlösa avtal och lokal lönebildning måste man bjuda till.

Den extra månadslön lärarna fått visar att den svenska modellen för lönebildning fungerar. Den är också ett bevis för att lön ska sättas i dialog mellan parterna på lokal nivå. Vill man värna lärarnas löneutveckling måste man värna den svenska modellen.

Därtill kommer karriärtjänsterna att bidra till att öka lärarnas status och utgöra en ny karriärmöjlighet. Denna höst börjar en stor mängd förstelärare undervisningen i landets skolor. De har fått en lönehöjning med upp till 5.000 kronor i månaden. Fullt utbyggd kommer reformen med karriärtjänster att omfatta var sjunde lärare med legitimation. För kommande förstelärare avsätter regeringen cirka två miljarder kronor åren 2014–2017.

Det yttersta syftet med att uppvärdera läraryrket är att säkra rekryteringen för framtiden. Fler duktiga ungdomar måste vilja bli lärare. Det är glädjande att konstatera att antalet sökande till landets lärarutbildningar nu ökar kraftigt. Sedan 2011 och 2012 när regeringens stora skolreformer trädde i kraft och det nya löneavtalet började gälla har antalet sökande till de svenska lärarutbildningarna ökat med 26 procent.

Svensk skola är så mycket bättre än sitt rykte. Svenska lärare trivs på jobbet och får höga betyg när elever och föräldrar bedömer skolan. I SKL:s vitbok över tillståndet i välfärden där vi samlat olika undersökningar är lärarna nöjda:

• 9 av 10 lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet.

• 9 av 10 lärare trivs med sina elever.

• 8 av 10 lärare upplever att de har arbetsro.

• 9 av 10 rektorer trivs med sitt arbete.

Sju av tio föräldrar är nöjda med sina barns skola, och när man frågar eleverna hur de upplever sin skola och sina lärare blir svaren:

• 8 av 10 upplever att de har arbetsro.

• 8 av 10 elever anser att de får den hjälp de behöver.

• 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan och trivs med sina lärare och kompisarna.

Det är en god lägesrapport från den svenska skolan. Därtill kan läggas att andelen lärare i relation till antalet elever har ökat under de senaste tio åren. Specialpedagogerna har blivit fem gånger fler de senaste fem åren.

Lärartätheten i grundskolan har ökat med 8 procent under 2000-talet. Sverige har bland de högsta lärartätheterna i EU. Klasserna har inte blivit större. Det finns ingen statistik som stödjer ett sådant påstående.

Ett av motiven med SKL:s vitbok är att bemöta myter med fakta. Det har aldrig satsats så mycket resurser på välfärden som i dag och merparten går dit medborgarna önskar: skolan, vården och omsorgen får 80 procent. Utan att förringa de problem som finns är SKL övertygat om att det är de goda exemplen som lyfter och inspirerar. Det är tanken och erfarenheten med Öppna jämförelser (ÖJ) där vi tittar enbart på resultaten, inte resurserna. ÖJ har lärt oss att ett gott ledarskap på alla nivåer, från den politiska över skolledning till lärare, är den enskilt viktigaste faktorn för bra resultat. ÖJ visar också att det är möjligt att på kort tid vända en negativ trend och gå från låga resultat till goda och över tid stabila framgångar.

SKL fortsätter att på olika sätt stödja medlemmarna i arbetet med att stärka och utveckla den svenska skolan. Vi kommer särskilt att följa hur landets kommuner fortsätter arbetet med att vårda löneavtalen och är övertygade att våra medlemmar fortsatt kommer att prioritera skolan.