DN Debatt

”Läsa-skriva-räkna-garanti för lågstadiet införs 2017”

”Om eleverna inte får med sig verktygen för att hänga med på lektionerna i grund­skolans senare år riskerar självkänslan och lusten för lärandet att brytas ner”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin.
”Om eleverna inte får med sig verktygen för att hänga med på lektionerna i grund­skolans senare år riskerar självkänslan och lusten för lärandet att brytas ner”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Rolf Carlsson

Nytt lågstadielöfte. Rekordmånga lämnade förra året högstadiet utan ­gymnasiebehörighet. Det finländska exemplet visar att vi måste sätta in stöd ­tidigare än i dag. Därför vill vi införa en läsa-skriva-räkna-garanti med ­insatser redan från förskoleklassen, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Alla elever ska få en ärlig chans. Ingen ska behöva halka efter. Insatser ska sättas in i tid för att alla elever tidigt ska få med sig de grundläggande kunskaper man behöver för att klara också skolans senare ämnen. Det är regeringens lågstadielöfte.

Många lärare kan i dag vittna om hur de redan i förskolan, förskoleklassen eller grundskolans tidiga år identifierar elever som är i behov av stöd för att få med sig grunderna för att senare kunna tillgodogöra sig skolans andra ämnen. Ändå saknar ofta lärarna verktygen att sätta in stöd i tid. I svensk grundskola ges i dag mest dokumenterat särskilt stöd i nionde klass. Då har det som började som små problem vuxit sig större. Många elever kommer aldrig i fatt trots stora insatser från lärare, föräldrar och eleven själv. I somras lämnade fler elever än någonsin tidigare nionde klass utan att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Det handlar om 12 700 elever, 13,1 procent av årskullen.

Det här är ett svek mot den enskilde och en stor kostnad för samhället. Den höga svenska ungdomsarbetslösheten växer ur våra svårigheter att ge alla elever en bra skolgång. Vi är ett litet land på en global marknad, vi har inte råd att gå miste om alla dessa unga människors talanger och kraft.

Därför lovar regeringen att investera i skolans tidiga år. Vårt lågstadielöfte innehåller investeringar i förskolan, i förstärkt specialpedagogik och i mer tid för lärarna i grundskolans tidiga år. Det här är nödvändiga investeringar som stat och kommun måste klara att göra tillsammans. Men ska verkligen alla elever i tid få det stöd man behöver och har rätt till krävs också förändringar i organisation, regelverk och kultur. Här har Sverige att lära av Finland.

Som en del av det pågående svenska statsbesöket i Finland har jag i dag möjlighet att träffa lärare och elever i den finländska skolan och samtala med min kollega undervisningsministern Krista Kiuru. Det är ett tillfälle för oss att ta del av lärdomar från Finlands framgångsrika arbete med stödjande insatser för de yngsta eleverna. Det finns såklart skillnader mellan det finländska och svenska skolsystemet, bland annat i behörighetsreglerna till gymnasiet, och varje jämförelse måste göras med försiktighet. Men om en finländsk rektor får frågan hur många elever på dennes skola som lämnade nian utan att kunna läsa vidare är chansen stor att hen inte ens förstår frågan. Det är helt enkelt inte något som accepteras.

 

Om eleverna inte får med sig verktygen för att hänga med på lektionerna i grundskolans senare år riskerar självkänslan och lusten för lärandet att brytas ner.

 

I det finländska skolsystemet ges mest extra stöd i de tidiga åren. Så fort en lärare ser att en elev riskerar att halka efter sätts stöd in. Och det senaste decenniet har det inget år varit mer än 0,4 procent av eleverna som avbrutit studierna utan avgångsbetyg från grundskolan.

Det finländska exemplet visar tydligt att stöd tidigt förbättrar möjligheterna till goda resultat i slutet av grundskolan. När stöd sätts in tidigt blir också förutsättningarna bättre att bygga en skolkultur där det uppfattas som naturligt att elever lär sig på olika sätt och olika snabbt, där elevers olika förutsättningar och förmågor accepteras och där extra pedagogiska insatser aldrig uppfattas som utpekande eller stigmatiserande. Det är grundläggande att pedagogiska insatser ska bygga på pedagogiska bedömningar av elevens behov. Det är inte acceptabelt att det ibland uppfattas kräva medicinska diagnoser för att elever ska få det stöd man behöver och har rätt till.

Om eleverna inte får med sig verktygen för att hänga med på lektionerna i grundskolans senare år riskerar självkänslan och lusten för lärandet att brytas ner. Lärarnas möjligheter att i sin tur göra ett bra arbete försvåras om elever inte kan ta till sig texten i historieboken, utföra grundläggande uträkningar kopplade till en laboration eller göra en enkel faktasökning på internet.

Brister i grundläggande förmågor påverkar alla ämnen. OECD har till exempel i tidigare studier av de svenska resultaten i Pisa-mätningen kunnat visa att elevernas brister i proven i matematik och naturvetenskap till 70 procent eller mer är kopplade till brister i elevernas läsförståelse.

Vi har i dag flera mätpunkter i svensk skola, till exempel kan vi av förra årets nationella prov i årskurs 3 utläsa att 35 procent av eleverna inte nådde kravnivån i matematik och 23 procent inte klarade kraven i svenska. Det som krävs nu är kultur, organisation och regelverk som säkerställer att bedömning leder till insatser som ger eleven möjlighet att nå målen.

Som en del av regeringens lågstadielöfte vill vi därför införa en läsa-skriva-räkna-garanti. Garantin ska säkerställa att det stöd eller särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid så att varje elev från lågstadiet kan få med sig läsförståelse, skrivförmåga och grundläggande matematikkunskaper. Målet är att garantin ska träda i kraft under 2017, och den ska ge stöd i bedömning och innehålla förslag på insatser som kan sättas in redan i förskoleklassen.

Vi har många välutbildade, engagerade och kompetenta lärare i svensk skola. Detta är en av de styrkor vi har att bygga en starkare skola på. För grunden för en bra skola är kompetenta och engagerade lärare som får tid för sitt uppdrag. Regeringen genomför just nu en nationell samling för läraryrket för att öka attraktiviteten i yrket och ge lärare möjlighet att utvecklas i yrket. En grundläggande förutsättning för att lärare ska kunna lyckas med sitt uppdrag och bibehålla sitt engagemang genom hela sin gärning är att man har verktyg som matchar ens ansvar. När lärare ser att elever behöver stöd måste man också ha tid och möjlighet att ge det stödet. Det kräver investeringar i skolan och ett regelverk som utgår från elevens rätt att från de tidiga åren få med sig de kunskaper man behöver för att klara skolans alla ämnen. Det är detta regeringen vill säkerställa genom vårt lågstadielöfte och en reglerad läsa-skriva-räkna-garanti.

När vi nu genom en bred överenskommelse mellan regeringen och den borgerliga oppositionen avfört betygsfrågan från dagordningen för de närmaste åren är det hög tid att vi fokuserar på det som kan göra stor skillnad för Sveriges lärare och elever. Gemensamt för länder som lyckats vända fallande kunskapsresultat är att man satsat på de skolor och elever som har tuffast förutsättningar. Det är det vi nu också vill göra i Sverige. Regeringen prioriterar investeringar för att elever ska få stöd i tid, för att höja attraktiviteten i läraryrket och för att öka jämlikheten i skolsystemet. Det är en prioritering med mycket starkt stöd i skolforskningen, och som vi har en stark politisk uppslutning bakom i Sverige.