För svenskt trafiksäkerhetsarbete blev 2008 ett märkesår. För första gången i modern tid omkom inte ett enda barn under 15 år i tätortstrafiken, varken som fotgängare, cyklist eller bilpassagerare. Vi har i Sverige anledning att vara stolta över det arbete som gjorts. En färsk EU-studie visar att Sverige är det land som lyckats allra bäst. Barn i Litauen löper till exempel sju gånger större risk att dödas i trafiken jämfört med Sverige. 60 barns liv skulle räddas varje år om alla länder inom EU hade lika bra trafiksäkerhet som Sverige.
Däremot är statistiken mer bekymmersam när det gäller pensionärerna. De lever ett riskabelt liv, framför allt som oskyddade trafikanter. 16 av 28 omkomna fotgängare och 10 av 21 omkomna cyklister under 2008 var 65 år eller äldre. De äldres utsatthet i trafiken förklaras av både sämre syn och hörsel, bräckligare kroppskonstitution, vilket kan leda till svårare skador när en olycka väl inträffar, samt alltför svagt riskmedvetande.
Vad kan vi då göra för att öka pensionärernas säkerhet? Ett svar är givetvis att kommunerna bör bygga fler säkra övergångsställen samt att propagera för användningen av cykelhjälm. Man måste också göra kollektivtrafiken mer tillgänglig och anpassa den mer till äldres resvanor och önskade restider. Men ett ytterligare svar är också, något överraskande: fortsätt köra bil även när du blir äldre!
Det finns en väl förankrad myt att äldre bilförare är en riskgrupp i trafiken. Senare års forskning visar tydligt att så inte är fallet. Statens väg- och transportforskningsinstitut har analyserat olycksstatistiken för äldre bilförare. De råkar visserligen ut för något fler olyckor per kilometer än yngre. Men när man jämför förare med samma årliga körsträcka försvinner skillnaden. Om något visar sig de äldre förarna faktiskt vara säkrare.
I motsats till vad många tror innebär de äldre förarna inte någon ökad risk för andra vägtrafikanter. De förekommer visserligen relativt ofta i olyckor med svåra personskador och dödlig utgång. Att så är fallet har emellertid till stor del visat sig bero på att äldre personer drabbas hårdare än yngre personer på grund av sin fysiska skörhet.
Som bilförare är alltså äldre personer över 65 år en relativt säker grupp. Äldre bilförare är mer benägna att förändra sin körning genom att undvika svåra körsituationer som rusningstid, mörker, dåligt väglag, etcetera. Den här anpassningen av körförmågan är mer tydlig efter 75 års ålder. Äldre bilförare har i allmänhet en mer realistisk uppfattning om sin egen körförmåga än unga förare, vilket medför att de generellt blir mer försiktiga och hänsynsfulla.
Problemet är snarast att äldre personer alltför tidigt avstår att kör bil, kvinnor i högre utsträckning än män. Men att själv klara att köra bil är ett sätt att behålla möjligheten till ett självständigt liv, hålla kontakt med släkt och vänner samt klara sig utan samhällets stöd. Det gäller givetvis särskilt i glesbygd där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd och inte är något realistiskt alternativ.
När äldre trafikanter avstår från att köra bil får det ofta konsekvenser för trafiksäkerheten. Det finns en överväldigande mängd belägg för att bilkörning är säkert jämfört med andra transportsätt. Kollektivtrafiken är visserligen mycket säker när man väl kommit ombord på fordonet – men färden dit kan vara väl så riskabel. Att cykla och promenera är givetvis att rekommendera ur folkhälsosynpunkt, men man måste vara uppmärksam på att risken för en olycka då är väsentligt större.
Att sluta med bilkörning för tidigt är ett problem, särskilt för äldre kvinnor. I en parrelation blir ofta bilkörningen mannens uppgift. Kvinnor som slutar köra vid lägre åldrar riskerar att senare i livet ersätta den relativt säkra bilkörningen med den större risken att vara oskyddad trafikant.
Att ha slutat köra bil begränsar mobiliteten, ökar beroendet av andra personer och har en skadlig inverkan på det allmänna välbefinnandet. Kvinnor och män som vill fortsätta eller återuppta bilkörning på äldre dagar bör därför uppmuntras att gå en uppfriskningskurs i en bilskola för att på så sätt förbli säkra förare.
Som äldre bilförare bör man vara särskilt noga med vilken bil man kör. Det räcker inte att byta sin tio år gamla bil mot en ny, som har mångdubbelt bättre krocksäkerhet. Man bör dessutom gå över till automatisk växellåda – manuell växling är inte längre att rekommendera för bästa möjliga trafiksäkerhet.
En färsk studie som gjorts vid Mobilitetscentrum i Göteborg visar på mycket intressanta och påtagliga skillnader i trafiksäkerhet mellan manuell och automatisk växellåda. I studien deltog 31 vana bilförare över 70 år som alla hade manuell växellåda i sina egna bilar. De fick köra en 30 minuters förutbestämd slinga under observation av en trafiklärare och en arbetsterapeut. Alla körde slingan i manuellt och automatiskt växlad bil i direkt följd efter varandra.
I ett protokoll med 50 trafiksituationer noterades alla större och mindre avvikelser från normala manövrar. Resultatet visar att bilkörning med automatisk växellåda ger bättre reglering av hastigheten, bättre uppmärksamhet på trafikmiljön, större tolerans mot distraktion under körningen och säkrare passage i korsningar. Viktigt att notera är också att förarna inte hade några problem att byta till automatlåda, trots att de inte hade någon erfarenhet av att köra sådan bil tidigare.
Studien är särskilt intressant mot bakgrund av den explosion av antalet äldre som Sverige står inför de närmaste 20 åren. Antalet äldre över 70 år kommer kraftigt att öka både för män och för kvinnor. I vissa åldersintervall kan man räkna med nästan en fördubbling.
Vi önskar oss alla ett aktivt och innehållsrikt liv långt upp i åldrarna, med möjlighet att bege oss ut i omgivningen på egen hand. Tillsammans med en utbyggd och förbättrad kollektivtrafik är möjligheten att själv köra bil en viktig pusselbit.