Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Låt avgifter och försäljning av vägar betala utbyggnad”

Förutsättningarna för att sälja Öresundsbron och använda resurserna till en ny fast förbindelse vid Helsingborg-Helsingör bör utredas, anser Infrastrukturkommissionen.
Förutsättningarna för att sälja Öresundsbron och använda resurserna till en ny fast förbindelse vid Helsingborg-Helsingör bör utredas, anser Infrastrukturkommissionen.

Investeringar krävs. Öka användningen av avgifter och trängselskatter för att finansiera nyinvestering och underhåll av broar och ny kollektivtrafik. Låt AP-fonderna placera pengar i infrastrukturprojekt, se över möjligheten att sälja vissa vägar och va-system. Allt detta kan snabba på utbyggnaden, skriver Infrastrukturkommissionen.

En ökad global handel, urbaniseringen och omställningen till ett hållbart samhälle skapar betydande behov inom infrastrukturen. Investeringarna i infrastruktur behöver sannolikt öka, men lika viktigt är att pengarna i sektorn används mer effektivt. Med fler alternativ i sättet att organisera och finansiera infrastruktur kan vi få både fler innovationer och ökad effektivitet. Det konstaterar Infrastrukturkommissionen, som i dag presenterar sina slutsatser och förslag.

Infrastrukturkommissionens uppdrag har varit att utreda och peka på möjliga vägar och modeller för att effektivisera och öka omfattningen av infrastrukturinvesteringar. Vägar och järnvägar har varit kommissionens huvudfokus, tillsammans med delar av den kommunala infrastrukturen.

Globala handelsströmmar, förändrad befolkningsstruktur, teknikskiften, och energiomställningen är utmaningar som skapar betydande underhålls- och investeringsbehov i infrastrukturen. Samtidigt kan ny teknik och digitalisering effektivisera befintliga system och stödja omställningen till ett hållbart samhälle.

Ändra lagstiftningen så att brukaravgifter och trängselskatter i högre grad kan baseras på trafikflöden i realtid, snarare än fasta klockslag. Det ger en effektivare trafik.

Sett till den samlade samhällsekonomin finns det resurser att investera. Pensionskapital bör i högre utsträckning kunna kanaliseras till infrastrukturplaceringar. Ett lägre offentligt finansiellt sparande skulle kunna öka utrymmet för infrastrukturinvesteringar, men måste vägas mot behov inom andra politikområden. För att bibehålla en hög trovärdighet för svensk ekonomi måste det dessutom finnas en tillräcklig buffert för att möta framtida konjunkturnedgångar. Det är politiska beslut som sätter gränsen för hur stora statliga investeringar som ska genomföras – inte finansieringsformen.

Investeringarna i infrastruktur behöver sannolikt öka, men lika viktigt är att pengarna används mer effektivt. Både Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet har granskat den samhällsekonomiska effektiviteten i investeringar i transportinfrastruktur. Granskningarna har visat att det finns potential att öka effektiviteten. Finanspolitiska rådet har därför föreslagit ett ramverk för infrastrukturinvesteringar där de politiska avvägningarna ska tydliggöras. Infrastrukturkommissionen ser positivt på ett sådant ramverk, men anser att det även bör innehålla en regelmässig prövning och jämförelse av olika former för finansiering och organisering vid alla större investeringsprojekt. Den lösning som bäst passar det enskilda projektet ska väljas.

Det finns också andra sätt att åstadkomma mer och effektivare satsningar, till exempel att utveckla upphandlingar med större fokus på att främja innovation. Innovationsupphandling är ett verktyg för ökad produktivitet och effektivitet som kan användas mer. De senaste åren har också brukaravgifter och trängselskatter i högre utsträckning finansierat broar, ny kollektivtrafik och samtidigt bidragit till minskad trängsel. Kommissionen ser gärna ett ökat uttag av trängselskatter och brukaravgifter vid nyinvesteringar och större underhållsåtgärder. Ett annat intressant sätt att åstadkomma ett kapitaltillskott och stärkta effektivitetsincitament är ägarväxling, det vill säga försäljning, av vissa vägar och järnvägar eller va-system. Pensionsfonder har visat ett stort intresse för placeringar i infrastruktur.

Erfarenheterna av alternativa former för investeringar i transportinfrastruktur och va-system är begränsade i Sverige. Från exempelvis Norge, Storbritannien, Tyskland och Kanada finns dock mycket att lära, både av vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Vårt arbete mynnar ut i ett antal förslag till regeringen:

 

  1. Skapa en effektivare planeringsprocess. Genom ett ramverk för infrastrukturinvesteringar kan politiska avvägningar tydliggöras. Olika former för finansiering och organisering kan jämföras inför beslut om större projekt. Antalet innovationsupphandlingar bör öka. Det måste också finnas tillräckliga resurser för planering och tillståndsgivning i samband med infrastrukturinvesteringar.
  2. Mobilisera ökade resurser. Utrymmet för AP-fonderna att placera i onoterade tillgångar och fast egendom, som infrastruktur, bör öka. En funktion i staten med uppgift att samordna och marknadsföra projekt för offentlig-privat samverkan bör inrättas. Användningen av brukaravgifter och trängselskatter som finansieringskälla för nyinvesteringar bör öka. Förutsättningarna för att sälja Öresundsbron och till exempel använda resurserna till en ny fast förbindelse vid Helsingborg-Helsingör bör utredas.
  3. Se över regelverk och organisation. För att främja alternativ finansiering och organisation bör det utredas hur brukaravgifter kan tas ut i det befintliga vägnätet i samband med större underhållsåtgärder och nyinvesteringar. Upphandlingsmyndigheten bör stödja utvecklingen av innovationsavtal och arbeta fram standardavtal för offentlig-privat samverkan. Dessutom bör ett kompetenscentrum för forskning och annan kompetensuppbyggnad om alternativa former för effektivare samhällsbyggnad inom infrastrukturområdet skapas.
  4. Ställ om med styrmedel och innovationer. Ändra lagstiftningen så att brukaravgifter och trängselskatter i högre grad kan baseras på trafikflöden i realtid, snarare än fasta klockslag. Det ger en effektivare trafik. Driv på elektrifieringen av vägnätet, bland annat genom satsningar på större testanläggningar. Även arbetet med omställningen av fordonsflottan genom stöd till utveckling av förnybara bränslen och laddinfrastruktur bör intensifieras. Dessutom bör möjligheterna till distanskommunikation förbättras för att minska behovet av resor.
  5. Modernisera regleringen av va-systemen. Utan att ge avkall på folkhälsomålet, som är grunden för dagens lagstiftning, bör förutsättningarna för att anpassa va-lagstiftningen enligt samma principer som gäller för el- och fjärrvärmemarknaderna prövas. Dessutom bör förutsättningarna för att ägarväxla va-infrastruktur utredas.

 

Kommissionen har lyssnat till forskare, experter och kommunpolitiker. Vi har studerat internationella erfarenheter av alternativ finansiering av infrastruktur och mött investerare som vill investera i hållbara väg- och järnvägsprojekt. Vi ser stora möjligheter att effektivisera investeringarna, mobilisera mer kapital för byggande och ställa om transportsystemet så att utsläppen av växthusgaser radikalt kan minska.

Bakgrund. Om kommissionen.

Infrastrukturkommissionen finansieras gemensamt av initiativtagarna MTR, NCC, PEAB, Ramböll, Skanska, Veidekke, KPMG och WSP. Initiativtagarna finansierar projektet, men kommissionen har haft ett öppet mandat att försöka samla sig kring konkreta förslag som är politiskt genomförbara.

Källa: Infrastrukturkommissionen.

Läs mer. DN Debatt