Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Låt biblioteken bestämma antalet utlån av e-böcker”

Ny affärsmodell. Lägre kostnader för biblioteken och högre ersättning för författarna. Det blir resultatet när biblioteken får fri tillgång till alla utgivna e-böcker, själva styr vad som ska lånas ut och betalar förlagen för varje utlån, skriver Inga Lundén och Mikael Petrén vid Stockholms stadsbibliotek.

E-boksläsningen ökar. Fler och fler människor i Sverige, från små barn till seniorer, upptäcker e-böcker i takt med att surfplattor och smarta telefoner blir vanligare. Det är en god nyhet i ett samhälle som ser med oro på minskad läsning och försämrad läsförmåga. Men det nya bokformatet kräver ett handslag mellan biblioteken och förlagen, på samma sätt som när folkbiblioteken en gång fick samhällsuppdraget att köpa in och förmedla tryckta böcker till befolkningen.

Samma farhågor som då fanns – skulle biblioteksutlåningen hota försäljningen? – lyfts nu i ny version. Förlagen ser med fasa potentiella e-boksköpare som i stället väljer att låna boken på bibliotek. Biblioteken bekymras över att deras kostnader för e-boksutlåningen skenar i väg. Dessutom är det ofta glest i de digitala bibliotekshyllorna, då populära e-böcker sätts i karantän eller dras bort av förlagen.

Nu är e-bokskartan på väg att ritas om. Stockholms stadsbibliotek har tecknat avtal, en ny affärsmodell, med Ordfront förlag och distributören Publit om fri tillgång till alla förlagets e-böcker. Avtalet, Stockholmsmodellen, är internationellt unikt och innebär att förlagets alla e-böcker får lånas ut av biblioteket direkt när de kommer ut. Biblioteket betalar förlaget för varje lån, men mindre för äldre titlar än för nyutgivna. Samma bok får lånas ut hur många gånger som helst. Eftersom den tekniska möjligheten att arbeta med urval i det digitala biblioteket ännu inte finns har vi gett låntagarna fri tillgång till alla böcker.

Resultatet av avtalet visar att motsatsförhållandet mellan köpta och lånade e-böcker är överdrivet. För biblioteket är snittkostnaden per lån lägre än vid övrig utlåning av e-böcker, samtidigt som förlaget och författarna får en högre ersättning än tidigare. Allt detta dessutom utan att förlagets försäljning har påverkats negativt. Samtidigt har betydligt fler titlar än vanligt bland förlagens e-böcker lånats ut. Under en månad lånades tre fjärdedelar av alla Ordfronts titlar ut jämfört med bara en dryg tredjedel av hela e-boksutbudet.

Samtidigt ser vi att förhållandet mellan försäljning och biblioteksutlåning i stort är på väg att förändras. Utlåningen har dominerat e-boksmarknaden men de senaste åren har bokbranschen börjat satsa mer medvetet på e-boken, och det ger effekt. Under 2013 har försäljningen hittills ökat med 133 procent jämfört med samma period 2012 och bokbranschens egna prognoser pekar på en fortsatt ökning. Utlåningen ökar också men i lägre takt. Dessutom, de som lånar böcker köper också böcker. En enkät med runt tusen låntagare som Stockholms stadsbibliotek låtit göra två år i rad visar att de som lånar e-böcker också vill köpa e-böcker. Det finns också läsare som ännu inte köpt svenska e-böcker eftersom utbudet varit för dåligt men som däremot köpt från utländska handlare, framför allt i England och i USA.

Att försäljningen kommer att fortsätta öka i Sverige är därför inte svårt att förutse, samtidigt som biblioteken närmar sig en gräns för hur mycket resurser som kan omfördelas från tryckta böcker till e-böcker. Biblioteken behöver i stället hitta kloka sätt att – som med den tryckta boken – göra urval för att möta efterfrågan på populära titlar och samtidigt ta fram den smalare litteraturen utan att kostnaderna skenar i väg. Om ett bibliotek har i uppdrag att prioritera exempelvis barnböcker eller vill lyfta specifika titlar i en läsfrämjande satsning ska de e-böckerna kunna lånas ut generöst, medan andra titlar ska kunna begränsas mer. På så sätt kan biblioteken själva kontrollera sina kostnader för e-lån. Detta är omöjligt i dag, då en teknisk plattform för traditionellt urvalsarbete i det digitala biblioteket saknas.

Sammantaget är det tydligt att det behövs ett förnyat samförstånd mellan bokbransch och bibliotek. En grundprincip är att begränsningar i e-boksutlåningen, när de måste göras, ska bygga på kvalificerat bibliotekariearbete, inte på karenstider för nya böcker och krångliga licensmodeller. Detta kräver en samlad strategi där biblioteken dels får det ansvar för urval och begränsningar som i dag ligger hos förlagen, dels de faktiska möjligheterna att ta det ansvaret. Grunden är en övergripande affärsmodell mellan bibliotek och förlag som bygger på fri tillgång för biblioteken till alla e-böcker, utan karenstider och begränsningar men med olika prisnivåer. Sedan blir det upp till varje bibliotek att jobba med urvalet.

Stockholmsmodellen visar att det går att komma överens om en sådan affärsmodell. Det är dags att ta den vidare. För det krävs tre steg:

• Gör Stockholmsmodellen till en Sverigemodell. Stockholms stadsbibliotek tar nu initiativ till att en övergripande sådan affärsmodell förhandlas fram mellan förlag och SKL, Sveriges kommuner och landsting, som representant för alla landets folkbibliotek. Vi hoppas och tror att våra kollegor i andra kommuner vill vara med.

• Inför en nationell e-boksplattform. För att den nya affärsmodellen ska fungera behövs ett gemensamt verktyg som möjliggör för biblioteken att skapa de begränsningar som av budgetskäl är nödvändiga. Den tekniska infrastruktur för professionella urval i de digitala biblioteken som i dag saknas måste komma på plats. Uppdraget att ta fram och hantera en sådan plattform bör ligga hos Kungliga biblioteket.

• Digitalisera litteraturskatten. Lika viktigt är det kulturpolitiska uppdraget att digitalisera den fantastiska flora av äldre litteratur som ännu inte finns i digital form och som inte kommer att digitaliseras av kommersiella skäl. Den svenska litteraturskatten måste bli tillgänglig även för morgondagens läsare. I denna fråga måste kulturministern agera.

Sveriges läsare måste få bästa möjliga tillgång till läsning även i digitalt format. Stockholmsmodellen med Kungliga bibliotekets uppdrag och satsningen på litteraturskatten kan vara den lösning som saknats.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.